Jag fick en fråga från en läsare som lyder så här
Jag undrar kan inte du skriva om hur man tar mod till sig och gör det man drömmer om? Även om man är medelålders (hm) och så gärna vill men spärrar gör att det låser sig och dumhetens filur sitter på min axel och säger att det inte går. För är man verkligen för gammal att förverkliga drömmar bara för att man är medelålders?
Kramar från Charlotte som läser och inte så ofta lämnar spår efter sig.
Och visst Charlotte ska jag försöka röra runt lite i grytan här och kika lite på hur man kan tänka och ta sig vidare mot sina drömmar och mål. Nu är det ju lite brett och luddigt eftersom jag inte vet vad du vill uppnå, vad som menas med medelålders osv så vi får prata väldig generellt här. ok
Först vill jag säga till dig Charlotte. Drömmar har inget utgångsdatum i sig (inom vissa humana ramar förstås) och drömmar har inget med ålder att göra. Du kan införliva dina drömmar oavsett hur gammal du är. Ålder är en siffra på ett papper. Det minsta vi är skyldiga våra drömmar är att tro på dem och det vi ångrar mest när vi ska ta ner skylten och tacka för oss en vacker dag är allt vi INTE gjorde, vi ångrar inte det vi gjort. Så då har vi klargjort det :)
Jag kan säga i precis vilket ögonblick du kommer att lyckas på vägen mot dina drömmar oavsett om du är ung gammal eller mittemellan. Så fort du inser att du måste acceptera dina svagheter och förvandla dom till styrkor. Förklaringen är enkel. Att förminska sig själv (genom filuren på axeln som du pratar om som just nu är din svaghet) kräver en ohygglig mängd energi som du kan använda till något mycket bättre. Hur man än försöker blir man aldrig genuint lycklig om man förnekar sin natur och sin innersta längtan och önskan.
Till att börja med kan jag meddela att filuren som sitter på din axel är förmodligen just nu ganska upptagen och överbelastad med arbete eftersom han måste tala om för dig ideligen att "det inte går". Jag känner igen det där. Den där inre censorn har vi alla. Jag lovar dig ALLA har den där rösten som förminskar och gör oss livrädda för att ta ett steg utan komfortzonen. Det du behöver göra först är att ta tag i den, acceptera att den finns och ta kommandot. Det är bara en tanke. Ingenting annat än en helt igenom värdelös tanke som du kan göra dig av med och om inte helt i alla fall göra den relativt arbetslös genom att anställa en annan inre censor som säger stärkande, peppande och sanna ord istället. Alltså byta ut tankarna mot medvetet valda tankar av kraft och styrka. Vad skulle du säga till en vän? Vad skulle du säga till dina barn? Säg samma kärleksfulla saker till dig. Du är värd det. Vad vill du att dina tankar ska bestå av? Det är du som äger tanken, du ÄR inte dina tankar.
Nästa steg är rädslan. Det är 99% rädslan som gör att vi inte vågar göra det vi drömmer om. Ask me. Jag har låtit mina rädslor styra mig i så många år och när jag kände rädslan husera inom mig, stod jag inte ut utan då rymde jag på ett eller annat sätt. Eller i värsta fall bangade ur totalt och struntade i mina drömmar just pga rädsla. Idag använder jag mig av dem istället. När jag ska fatta ett större beslut och kanske göra något som ligger utanför komfortzonen drar jag i bromsen och gör en snabbinventering av mig själv. VAD är det jag är så rädd för? Vad är det värsta som kan hända? Och om det värsta händer går världen under då? Sen den bästa frågan Vad är det bästa som kan hända om jag gör detta och vad skulle det betyda för mig om jag fick...osv? Om jag blir så lycklig av detta kan jag då även göra andra lyckliga med mina glädjeringar på vattnet?
Känner jag en rädsla husera inom mig idag är det dags att börja titta på den helt enkelt. Stanna i den. Säga till sig själv. Ok, nu gör jag något som är lite läskigt för mig, jag är livrädd och det är väl inte så farligt en stund i livet. Det var exakt i dessa stunder som jag tidigare bangade och gick tillbaka till något jag varken mådde bra av eller utvecklades inom, hellre än att våga stanna i rädslan och följa hjärtat. Det ÄR inte farligt att vara rädd om man är sina egna värderingar trogen. Det är dock av stor vikt att det är just SIN EGEN önskan det handlar om. Inte en förväntning som kommer från någon annan.
Så kommer vi då till sista punkten. Arbeta utifrån rätt attraktionspunkt är viktigt. Att vilja ha något nytt utifrån en övertygelse om att man är begränsad känns relativt stressande men att arbeta aktivt mot sina mål med en vetskap om att ALLTING ÄR MÖJLIGT är ett spännande äventyr som gör mödan värt. Arbeta utifrån glädje och tacksamhet så attraherar du företeelser, händelser, människor och materiella ting av samma frekvens. Vet vad du vill, känn att det är möjligt, gör allt du kan för att införliva och ha sedan tillit till processen. Fokusera på det du vill ska ske och INTE på avsaknaden av det du ännu inte fått.
Ett exempel
Rätt fokusering: Jag ser fram emot min härliga atelje i en takvåning med utsikt över havet. Jag kommer att älska min fantastiska atelje, min konst kommer att utvecklas och jag kan ha härliga vernissage i min fina atelje. Vislualisera och skriv ner hur du vill att det ska vara, hur det ska kännas och vad det kommer att resultera i. Befinn dig mentalt i målet. Rätt!
Fel fokusering: Jag skulle gärna vilja ha en atelje i en takvåning med havsutsikt men just nu har jag ju inga pengar till det och det är ju svårt att veta hur man ska kunna uppnå detta och jag vet ju att jag VILL detta men det har jag ju inte nu, så jag får väl kanske nöja mig med det jag har. hur ska jag få en sådan atelje. osv .... Fokuseringen ligger alltså på avsaknaden av det man vill ha. Fel!
Viktigt att tillägga är trycket från omgivningen. Det finns en tendens att vi människor "tycker" väldigt mycket åt varandra. jantelagen gör också att andra gärna stoppar käppar i hjulet för andras planer på att lyckas. Här finns inga universalknep förutom att vara sig själv trogen, man behöver inte vara andras förväntningar trogen. ALDRIG. Låt aldrig någon som inte uppfyllt sina egna drömmar få stoppa dig att nå dina. Var den förebild du själv velat ha. Och kom ihåg att andra har mer "nytta" av dig om du mår bra och gör det som känns rätt än om du stänger av din egen längtan och släcker den egna livslågans vackra sken.
Om du känner att du vill uppfylla din dröm ger jag dig rådet att inte bara acceptera, utan att härligt anamma de saker som gör dig till en levande individ. Att frambringa det som gör dig annorlunda, stark, fri, glad och kärleksfull. En av de vackraste saker du någonsin kan uppleva är en människa flammande i sitt eget inre ljus, ifred med vem de är och vad de står för.
Lycka Till
Jag undrar kan inte du skriva om hur man tar mod till sig och gör det man drömmer om? Även om man är medelålders (hm) och så gärna vill men spärrar gör att det låser sig och dumhetens filur sitter på min axel och säger att det inte går. För är man verkligen för gammal att förverkliga drömmar bara för att man är medelålders?
Kramar från Charlotte som läser och inte så ofta lämnar spår efter sig.
Och visst Charlotte ska jag försöka röra runt lite i grytan här och kika lite på hur man kan tänka och ta sig vidare mot sina drömmar och mål. Nu är det ju lite brett och luddigt eftersom jag inte vet vad du vill uppnå, vad som menas med medelålders osv så vi får prata väldig generellt här. ok
Först vill jag säga till dig Charlotte. Drömmar har inget utgångsdatum i sig (inom vissa humana ramar förstås) och drömmar har inget med ålder att göra. Du kan införliva dina drömmar oavsett hur gammal du är. Ålder är en siffra på ett papper. Det minsta vi är skyldiga våra drömmar är att tro på dem och det vi ångrar mest när vi ska ta ner skylten och tacka för oss en vacker dag är allt vi INTE gjorde, vi ångrar inte det vi gjort. Så då har vi klargjort det :)
Jag kan säga i precis vilket ögonblick du kommer att lyckas på vägen mot dina drömmar oavsett om du är ung gammal eller mittemellan. Så fort du inser att du måste acceptera dina svagheter och förvandla dom till styrkor. Förklaringen är enkel. Att förminska sig själv (genom filuren på axeln som du pratar om som just nu är din svaghet) kräver en ohygglig mängd energi som du kan använda till något mycket bättre. Hur man än försöker blir man aldrig genuint lycklig om man förnekar sin natur och sin innersta längtan och önskan.
Till att börja med kan jag meddela att filuren som sitter på din axel är förmodligen just nu ganska upptagen och överbelastad med arbete eftersom han måste tala om för dig ideligen att "det inte går". Jag känner igen det där. Den där inre censorn har vi alla. Jag lovar dig ALLA har den där rösten som förminskar och gör oss livrädda för att ta ett steg utan komfortzonen. Det du behöver göra först är att ta tag i den, acceptera att den finns och ta kommandot. Det är bara en tanke. Ingenting annat än en helt igenom värdelös tanke som du kan göra dig av med och om inte helt i alla fall göra den relativt arbetslös genom att anställa en annan inre censor som säger stärkande, peppande och sanna ord istället. Alltså byta ut tankarna mot medvetet valda tankar av kraft och styrka. Vad skulle du säga till en vän? Vad skulle du säga till dina barn? Säg samma kärleksfulla saker till dig. Du är värd det. Vad vill du att dina tankar ska bestå av? Det är du som äger tanken, du ÄR inte dina tankar.
Nästa steg är rädslan. Det är 99% rädslan som gör att vi inte vågar göra det vi drömmer om. Ask me. Jag har låtit mina rädslor styra mig i så många år och när jag kände rädslan husera inom mig, stod jag inte ut utan då rymde jag på ett eller annat sätt. Eller i värsta fall bangade ur totalt och struntade i mina drömmar just pga rädsla. Idag använder jag mig av dem istället. När jag ska fatta ett större beslut och kanske göra något som ligger utanför komfortzonen drar jag i bromsen och gör en snabbinventering av mig själv. VAD är det jag är så rädd för? Vad är det värsta som kan hända? Och om det värsta händer går världen under då? Sen den bästa frågan Vad är det bästa som kan hända om jag gör detta och vad skulle det betyda för mig om jag fick...osv? Om jag blir så lycklig av detta kan jag då även göra andra lyckliga med mina glädjeringar på vattnet?
Känner jag en rädsla husera inom mig idag är det dags att börja titta på den helt enkelt. Stanna i den. Säga till sig själv. Ok, nu gör jag något som är lite läskigt för mig, jag är livrädd och det är väl inte så farligt en stund i livet. Det var exakt i dessa stunder som jag tidigare bangade och gick tillbaka till något jag varken mådde bra av eller utvecklades inom, hellre än att våga stanna i rädslan och följa hjärtat. Det ÄR inte farligt att vara rädd om man är sina egna värderingar trogen. Det är dock av stor vikt att det är just SIN EGEN önskan det handlar om. Inte en förväntning som kommer från någon annan.
Så kommer vi då till sista punkten. Arbeta utifrån rätt attraktionspunkt är viktigt. Att vilja ha något nytt utifrån en övertygelse om att man är begränsad känns relativt stressande men att arbeta aktivt mot sina mål med en vetskap om att ALLTING ÄR MÖJLIGT är ett spännande äventyr som gör mödan värt. Arbeta utifrån glädje och tacksamhet så attraherar du företeelser, händelser, människor och materiella ting av samma frekvens. Vet vad du vill, känn att det är möjligt, gör allt du kan för att införliva och ha sedan tillit till processen. Fokusera på det du vill ska ske och INTE på avsaknaden av det du ännu inte fått.
Ett exempel
Rätt fokusering: Jag ser fram emot min härliga atelje i en takvåning med utsikt över havet. Jag kommer att älska min fantastiska atelje, min konst kommer att utvecklas och jag kan ha härliga vernissage i min fina atelje. Vislualisera och skriv ner hur du vill att det ska vara, hur det ska kännas och vad det kommer att resultera i. Befinn dig mentalt i målet. Rätt!
Fel fokusering: Jag skulle gärna vilja ha en atelje i en takvåning med havsutsikt men just nu har jag ju inga pengar till det och det är ju svårt att veta hur man ska kunna uppnå detta och jag vet ju att jag VILL detta men det har jag ju inte nu, så jag får väl kanske nöja mig med det jag har. hur ska jag få en sådan atelje. osv .... Fokuseringen ligger alltså på avsaknaden av det man vill ha. Fel!
Viktigt att tillägga är trycket från omgivningen. Det finns en tendens att vi människor "tycker" väldigt mycket åt varandra. jantelagen gör också att andra gärna stoppar käppar i hjulet för andras planer på att lyckas. Här finns inga universalknep förutom att vara sig själv trogen, man behöver inte vara andras förväntningar trogen. ALDRIG. Låt aldrig någon som inte uppfyllt sina egna drömmar få stoppa dig att nå dina. Var den förebild du själv velat ha. Och kom ihåg att andra har mer "nytta" av dig om du mår bra och gör det som känns rätt än om du stänger av din egen längtan och släcker den egna livslågans vackra sken.
Om du känner att du vill uppfylla din dröm ger jag dig rådet att inte bara acceptera, utan att härligt anamma de saker som gör dig till en levande individ. Att frambringa det som gör dig annorlunda, stark, fri, glad och kärleksfull. En av de vackraste saker du någonsin kan uppleva är en människa flammande i sitt eget inre ljus, ifred med vem de är och vad de står för.
Lycka Till
Så bra du råder, jag slukar varje ord. tack! du hjälper inte en du hjälper flera. kram
SvaraRaderaJapp, vi hör dina ord. Eller snarare läser dom ;)
SvaraRaderaHar precis trotsat min egen inre filur som gillar att hålla mig kvar där jag alltid varit...för säkerhets skull.
SvaraRaderaNu lämnar jag hagen och är redo för nya äventyr! Tack för ett bra och tänkvärt inlägg!
Stor kram!
Härligt hörni om ni kan ta del av mina tips till andra. Det är ju lite det som är min tanke. Vi delar så många beröringpunkter med andra och varför inte hjälpa varandra och dela möjligheter
SvaraRaderatack för att ni läser och kommenterar. Jag blir själaglad av att veta att ni kan ha nytta av bloggen
Kram på alla
Emma
Tack, tusen tack... är det lov att skriva ut ditt inlägg och bära det med sig i väskan? Jag tror jag skulle behöva läsa det då och då, på vägen mot mina mål. Jag är 10 år äldre än dig, jag har ett mål och det är att våga stå upp för mig själv och våga sjunga solo. Just nu sjunger jag i kör. Så nu vet du vad mitt mål är;) Dina råd är så kloka och jag ska jobba på att min filur byter skepnand till en peppande sådan.
SvaraRaderaSJÄLVKLART Charlotte ska du skriva ut brevet. Det är till dig och KÄNN att ALLT är möjligt. Du sätter gränserna. Klart att du kan sjunga solo, av hjärtats fröjd. Ge det en chans och jag är övertygad om att du kommer att lyckas, om du vill det tillräckligt mycket Charlotte
SvaraRaderaStort varmt och galet härligt LYCKA TILL önskar jag dig
kram
Kram och stort tack!! Ja visst jag ska lyckas.
RaderaPrecis så känns det för mig också,
SvaraRaderaså många planer om ett nytt liv,
MEN - bristen på pengar bl a hindrar mig :/
Ja, jag veeet - är ingen ursäkt, ska tänka om :)
Tänk om - för ingenting är omöjligt ju :)
Tack goa du - vår jordiska ängel, fler som du behövs :)
En fråga bara från mig, får jag kopiera o skriva ut detta svar, enbart för mig, så att jag tar tag i min framtid och fullföljer vägen mot mitt mål? :)
Änglakramis för att tänka om - och för att våga - Nuuuuu :)
:D
SJÄL(V)KLART får du göra det. Bara härligt om du kan inspireras. Skriv ut hu många du vill och kan du ha nytta av det blir ingen gladare än jag.
SvaraRaderakram och kärlek
E