söndag 4 mars 2012

There is no key to happiness - the door is always open


Jag har stängt in mig och målat, skrivit och skapat av hjärtats lust hela helgen
Jag är i ett skapandeflow och njuter av stimulansen





Ny målning som påminner om att vi inte ska springa oss trötta i sökandet efter nyckeln till lycka
för den dörren står alltid öppen. Den finns inom dig själv. Utsliten fras kan tyckas men hur kommer det sig att vi ändå letar lycka bland dyra bilar, flaschiga svindyra klockor, coola märkeskläder kläder som är mer än lovligt dyra och jobb som gör att vi springer in i väggar igen och igen. 
Nej mina vänner det gatloppet vinner ingen. Time to find the happines inside

Puss o kram



18 kommentarer:

  1. Men jag tror inte det är så många som söker lyckan i dyra bilar, klockor och kläder. Många hoppas finna den i kärlek - kärlek till en partner, till ett barn. Eller i djup vänskap till vänner.
    Människor behöver närhet till andra. Har man det är det inte svårt att finna lyckan i en solskensdag eller vattendroppe. Men i frånvaro av nära relationer som familj, barn och vänner är det svårare att finna lycka i det enkla. Inte omöjligt, men inte heller lätt.
    Det är inte fel att unna sig en fin klocka. Det är viktigt att unna sig saker ibland, tycka att man är värd. Man ska inte skuldbeläggas för att man köper en fin bil. Om det gör en glad är det inte fel. Det är sant att en bil inte ger lycka, men den kan vara den lilla lampa i mörkret man behöver just då.
    Ann

    SvaraRadera
  2. Du har så RÄTT och det är en underbar tavla du målat. Skulle vilja ha. .. mums!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack MarieLousie. Ha det bäst kramkram

      Radera
  3. Kära Ann. Så tråkigt att du tror att jag skjuter från höften och vill skuldbelägga någon.Det finns ingen här som talat om skuldbeläggning över huvud taget. No way Jose´. Vilken missuppfattning!! Sånt kan hända när vi använder det skrivna ordet

    Men att tro att lyckan består av materiella prylar är en kortsiktig lösning. Själv har jag en hang up på smycken och coola Converse men jag köper inte dessa för att skapa lycka...men för att förgylla min tillvaro och jag är väl medveten om skillnaderna.Det spelar ingen roll hur många coola COnverse eller snygga bilar jag har om jag mår skit på insidan Visst kan dessa Converse vara en liten lampa i mörkret precis som du säger...men åter igen inte synonymt med lycka. om du visste så många jag träffar som köper, köper och köper igen istället för att ta tag i det som inte känns bra på insidan och det är DET jag pratar om. Men som jag brukar säga det är MITT sätt att se och du har ditt och vem är vi att bedömma vd som är rätt och fel. Olika åsikter berikar och nyanserar livet :)
    Sen att vi skulle bli lyckliga av någon annan partner är som att lägga sin egen lycka i någon annans händer. Visst är det det vackraste att älska någon och älskas tillbaka, det har jag aldrig ens nämnt att jag skulle tveka på, men vi måste först älska oss själva för att kunna släppa in någon annan. annars gör vi oss beroende och låter någon annan vara ansvarig för vår egen lycka. Så många tror att de kan helas av någon annan. Jag har själv levt i den tron. Men rent matematiskt kan en halv gånger en halv aldrig bli en hel...ellerhur. Ha det bäst !

    SvaraRadera
  4. Visst ÄR det bara så bra - att vi faktiskt kan se på livet o saker o ting på olika sätt - och att inget är rätt o fel :)
    Min tro är iaf, att jag först måste tro på mig själv -
    och älska mig själv - ingen annan kan erbjuda mig det, innan :

    Vilken underbar helg du haft -
    i ditt eget kärleksfulla sällskap, full av skapande :)

    Och - (återigen) vilken fantastiskt underbar målning,
    så mycket kärlek o goa energier,
    så mycket kraft den (du) ger :)
    Du måste bara hålla den också - tills - hm . . . måste :)
    Jag älskar känslan att den dörren står öppen för mig :)

    All kärlek på dig du fina jordiska ängel från Dalarna
    från mig i Viken
    :D

    SvaraRadera
  5. Underbar, underbar, underbar :)

    SvaraRadera
  6. Happiness grows inside! Här kommer några tankegångar om Qi-Livskraft-Kärlek-Lycka, från en man. Hoppas jag inte ställer till oreda på denna kvinnodominerade blogg. Min åsikt är att lycka är något du gör, inte något du äger. När du ger kravlöst av dig själv. När du håller dörren öppen och vågar känna tillit. Då ges dig möjligheten att få bekräftelse tillbaka. Många gånger får man jobba med att befria sig från tankar som ställer till det och försöka följa hjärtats röst istället. Att inte ge upp utan fortsätt följa det som känns rätt inom dig. Göra de saker där själen ler och det känns varmt i magen. Det kan vara svårt när man inte får bekräftelse. Det finns tillfällen, då av olika anledningar dörren hålls stängd och du inte blir insläppt eller att du inte själv släpper in lyckan. Då är det svårt att ge/ta emot bekräftelse. Så håll dörren öppen och gör saker där magen blir varm. Då smittar du av dig och du sprider själens ljus.

    SvaraRadera
  7. Kära anonyme man. Det är klart att du inte ställer till oreda:) Du är SÅ välkommen och jag blir bara glad om det äntligen kan komma lite män och tycka till här på bloggen. Olika åsikter, nyanser, reflektioner och underingar behöver vi alla. More of that:)
    Så till ämnet. Det du säger är klokt sunt sant och precis det jag pratar om. Jag håller med dig på varenda punkt. Om vi gör oss beroende av andra och andras bekräftelse för att må bra har vi tappat fästet om oss själva. Den yttre bekträftelsen är också väldigt kortsiktig eftersom den behöver ständig påfyllnad för att vi ska känna oss tillfredsställda.
    Ja det är viktigt att hålla dörren och sinnet öppet för att vi ska kunna leva i enlighet med oss själva och våga vara dom vi är och därigenom ha närmre till vår egen lycka och GLÄDJE.
    Tack och kram

    SvaraRadera
  8. Då blandar jag mig in också :) Finns inget fel och rätt.
    Det jag själv är mest intresserad av och enligt min erfarenhet det viktigaste är Hur och Var man börjar... Var befinner sig den person som behöver hjälp. En som lider kan inte ta emot allmänna råd, hur man än önskar det... Jobbar med personer med svår problematik, som bakom sig har flera misslyckade behandlingar.
    Själv skulle aldrig säga till en person som lider - allt är som det ska, även om jag kanske har en sådan uppfattning. Istället försöker hitta samma våglängd som min patient befinner sig på. Och det är långt ifrån lätt, men otroligt givande. Varje resa börjar med ett litet steg. Steg för steg kommer man någonstans.
    Kram på dig Emma!

    SvaraRadera
  9. Hej kära Moi
    Ja då du har så rätt. och jag säger som du inga rätt och inga fel. Jag pratar utifrån min erfarenhet och mina kursdeltagare och klienter. Jag arbetar som coach inte psykoterapeut eller liknande. En bra coach arbetar härifrån och framåt och fokuserar på det positiva för att därigenom skapa kraft att nå sina mål och hitta lösningar till sina vardagliga problem. Jag går inte in på svår problematik osv för då lämnar jag professionellt över till läkare eller annan behörig profession som har kapacitet att hjälpa personen ifråga.
    Jag tror på att släppa motstånd och känna att det är ok som det är. Men det är MIN åsikt och mitt sätt att arbeta. jag har själv erfarenhet av detta och vilken ofantligt stor skillnad jag fick i förhållandet till mig själv och min omgivning så fort jag släppte taget och vågade känna det det är ok som det är. Landa i känslan och inte kämpa emot det som känns, för det skapar bara anitpatier och motståndsblockeringar. Pain is the way we learn when we dont want to learn är en bra mening tycker jag. När vi vågar se våra problem och vågar vara rädda en stund. Inte fly från känlsan. Herregud sån känslorymmare jag varit - tills jag lärde om. Nåväl...nu bär vi iväg från lyckan totalt här känner jag...strunt samma. intressant med olika reflektioner i alla fall tycker jag. Min blogg ska vara en öppen plats för dialog. Det är mums och utveckling för själen
    Ha en finfin dag
    kram

    SvaraRadera
  10. Åh glömde skriva om själva ämnet :)
    Lycka betyder olika saker för olika personer.
    I mycket håller med dig Emma och andra som kommenterat. När jag tänker på lycka tänker jag på stunder av lycka snarare än på ett tillstånd av lycka. Vem är jämnt lycklig?
    Ha en bra dag!

    SvaraRadera
  11. Ja du har så rätt...vem är jämt lycklig. Jag menar framgång existerar ju i motsats till icke framgång för att vi ska ha en parameter eller definieringsmätare och med lyckan är det samma sak
    Jag tror att vi måste lära oss att livet gör ont, vi är rädda, vi stöter på motstånd men livet kan vara alldeles underbart ändå. Thats life för me :) Det är ju där i utveckling har sin framfart och själva livsrörelsen bor. Annars sker stagnation och det vill ingen heller ha
    jaja intressant ämne som berör
    Tack för att ni tycker till kära vänner
    <3

    SvaraRadera
  12. <3 Att befinna sig där själva livsrörelsen bor <3

    Härligt att du speglar en bit av mitt livsmotto!
    Insikten att jag är en del av allt. Acceptera mörkret, att smärtan och rädslorna finns men inte identifiera sig med dem, utan välj aktivt ljuset. Och det är ju i mörkret du tydligast ser ljuset. Välj att vara som vattnet. Vara näringen, Att låta ögonen le, Att göra kärlek, Att lyssna, Att våga vara sårbar. Detta kallar jag Lycka, Glädje, Djup Vänskap, Verklig Kärlek, Det gudomliga.

    SvaraRadera
  13. Ja du Lovebender, jag håller helt med dig...vi är en del av allt <3

    SvaraRadera
  14. hej. jag googlade lite på "hur behålla sin energi" och kom hit ;o) det är många intressanta saker du skriver. anledningen till att jag sökte på dessa ord är att jag verkar ha svårt ibland skilja på saker och hamnar i någonslags spiral där jag tar åt mig allt som andra säger, tolkar saker som andra säger eller deras reaktioner och deras egoism på ett sätt som fullkomligt dränerar mig på energier. till slut är jag som en vandrande bag of bones liksom. en zombie mer eller mindre, tills gränsen är nådd då jag rikigt mår skit helt enkelt, ibland får jag helt enkelt stanna hemma och nästan isolera mig ett par dagar tills jag hittat någonslags balans igen. precis nu denna morgon har det återställs en del, på rätt väg iaf. visst är det fantastiskt eller skall man kalla det hmm intressant att man vid snart 50 års ålder håller på lära sig hur man fungerar, och hur det hänger ihop, kroppens kemi och vårt psyke :p ibland skulle man vilja ta time out ifrån allt det här för att utforska lite mer och lära sig att på riktigt bli en hel och stark människa. för som Pippi sa, "om man är stark måste man vara snäll" och vi är på väg mot en "snällare" värld. Men ibland undrar man ju, det är inte alltid lätt att värja sig emot alla svarta hål av energitjuvar därute och samtidigt fungera i detta samhälle vi skapat. I jobbet och överallt. på skolor och arbetsplatser fortgår det mobbning och annat skit som man skulle kunna tycka att hur i hela världen accepteras detta fortfarande när vi har vetskapen om hur det får oss må ? Och bristen på civilkurage att folk inte säger ifrån på skarpen. stopp helt enkelt. att vuxna svenskar på en arbetsplats tysta ser på när någon behandlas som skit av en chef, eller kollega eller annat och inte ryter till, samt får backup av andra som kanske odlat rygg-grad. Det skulle jag vilja att folk lyfte fram och då man kanske skulle börja må lite bättre. Med tigande och passivitet "släpper" vi fram fel personer i samhället lite överallt. jisses... nu får jag sluta. bra blogg du har här. önskar dig all lycka. puss och kramar// Magnus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäste Magnus
      Först vill jag tacka för en lång och innehållsrik kommentar som jag tror att många känner igen sig i. Livet är ju rätt kärvt emellanåt på olika sätt och ibland tar vi oss upp för egen maskin och ibland behöver vi hjälp eller behöver isolera oss för att återhämta oss och skapa en energi som det är drägligt att vistas i. jag kan själv känna igen mig i mångt och mycket från det liv jag levde innan jag började arbeta med mig själv och började värdesätta mig själv utifrån det värde jag faktiskt har och inte utifrån någon annan preferenser och förväntnignar. ibland var dessa förväntingar inte ens överensstämmande med verkligheten utan födda ur mina antaganden. ja du förstår säkert hur jag menar.
      Beträffande mobbing så är det rent gräsligt hur vi medmänniskor behandlar varandra och allt bottnar i ren och skär RÄDSLAN. kan du fatta att rädslan (när den får styra) har en så stark genomslagskraft? Det värsta är de som du säger, väljer att blunda och vända bort huvudet och därigenom bli en slags medberoende som inte vågar stå upp för någon som är i stort behov av medmänsklig samhörighet och gemenskap. Åter igen rädslan som styr. ja det här kan man ventilera och prata länge om
      ha en fin dag och kul att du gillar min blogg och det jag försöker förmedla
      Välkommen tillbaka
      kramar
      Emma

      Radera
  15. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  16. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera