måndag 3 juni 2013

Äkta "vara"


Jag brukar säga att om jag kan investera en bit av mig själv i det jag gör så gör jag det rätta. Om jag däremot har svårt att lägga ner en bit av mig själv i det jag gör så är jag ute på fel väg och trampar omkring igen. Det händer än i dag, tro mig. Jag är en rätt så impulsiv och spontan person så det är så lätt att jag svarar JA i rena brådrasket utan att känna i magen om det är rätt för mig eller inte. Ibland säger jag fortfarande ja till något jag inte vill för att slippa såra någon annan. Här ska dock tilläggas att jag har blivit mycket bättre på detta de senaste åren. Jag drar alltid i "time out"-bromsen om jag tvekar inför något som jag fått en förfrågan om. Sen går jag in i mig själv och känner efter om det är mitt sanna JAG som svarar på detta eller om det är en förminskad dela v mig som svarar ja för att inte göra någon annan besviken.

Men om vi tänker efter så är det väl egentligen inte alls skoj om någon gör saker fast dom inte vill, bara för att inte vi ska bli sura eller ledsna. Nej jag föredrar att andra säger JA när dom menar det och NEJ när dom menar det. Tydliga konturer att förhålla sig till. Det har gjort att jag faktiskt också vågar säga nej betydligt oftare idag än jag gjort tidigare. 

Vi ska ju komma ihåg att ett ärligt NEJ är bättre än ett oärligt JA. Och om vi säger nej till någon annan betyder det att vi säger ja till oss själva. Den vi har det främsa ansvaret för trots allt. Kontentan av det blir att vi mår bättre själva och skapar en bättre stämning även för vår omgivning.

 What goes around comes around.

Så när jag känner att jag gör något halvhjärtat där inte själen samverkar så lyser oftast varningslampan för att jag går emot mig själv och mina grundläggande behov och värderingar

Därför brukar jag också ofta se när mina målningar har en bit av mig själv investerade däri  och jag har målat från hjärtat och inspirationen är sprungen ur mina innersta rum. Resultatet får ett mera originellt uttryckssätt då. Ibland lurar jag mig själv att måla något som jag tror att omgivningen förväntar sig. Det syns direkt på resultatet och nerven i målningen. Antar att vi pratar om äktheten i själva skapandeprocessen. Och om vi drar en parallell till själva livet så tror jag att vi kommer närmare vår egen personliga förnöjsamhet och lycka om vi har en äkthet i skapandeprocessen av våra liv. Jag tänker högt här men för MIG känns det i alla fall så. Vikten att vara sann mot sig själv i sina val, förhållningssätt och relationer




2 kommentarer:

  1. Så klokt och vackert skrivet. Känner igen det, måste ju vara en bit av mig i det jag gör och som jag frivilligt och lätt lämnar ifrån mig..
    Kramar från Liv

    SvaraRadera

INSPIRATIONSHELG

Tillhör du också en av oss som levt upp till andras förväntningar gång på gång. Trots att det ibland inte alls legat i linje med Din...