tisdag 31 januari 2012

måndag 30 januari 2012

Inspirerande livssamtal

Inspirerande livssamtal är en ny serie jag kommer att starta upp här på bloggen med start denna vecka
Det är en serie intervjuer/samtal där jag delar med mig av människor som på ett eller annat sätt inspirerat eller påverkat mig. Det kan vara vänner, kollegor, släktningar eller människor som på annat sätt korsat min livsväg. Så håll ögonen öppna för min serie med "Inspirerande livssamtal"

söndag 29 januari 2012

Inspirational lovely things

Lite inspiration så här på måndagsmorgonen kanske ?!

Jag har nämligen hittat en grafisk designer som är helt pretty damn fantastic (som hon förmodligen skulle uttrycka det själv) Det är en dam vid namn Therese Sennerholt som skapar inredning med moderna ordspråk, citat visdomar att klä våra hem med. Ni förstår ju att för en afforism-lover som mig är det här rena rama julafton. Se, läs och njut....

Ett annat helt underbart uttryck som kom ifrån Therese kollektion var :

"Kharma is only a bitch if you are"





fredag 27 januari 2012

Affirmera-Mera

"Jag befinner mig exakt där jag ska vara just nu
Jag har tillit till mina egna val för jag är mästaren i mitt eget liv"

Var inte otrogen dina egna val och värderingar - DU VET BÄST

Vem av oss har inte upplevt den plåga och ångest som frambringas ur övertygelsen om att vi inte valde rätt en gång i tiden i vårt förflutna? Den här ångern är både energislukande och ett smärtsamt sätt att slösa sina tankar på. Det här händer oss alla någon gång men det är mer vanligt hos människor med låg självkänsla att detta är ett återkommande fenomen. Det råder nästan som ett slags symmetri i den tvekan och undvikanden: innan man handlar frågar man sig "ska jag eller ska jag inte?" och efteråt kommer frågeställningen "gjorde jag verkligen rätt där?" som ett brev på posten. Om man anser sig ha misslyckats blir ångern självklart desto starkare. Det händer att människor med riktigt låg självkänsla hellre avstår från att engagera sig eller göra aktiva val för att undvika risken att att ångra sig. I dessa fall segrar uppenbarligen rädslan och föregripandet av händelseförloppet över lusten och viljan till självförverkligande och handlande. Detta beroende på att man upplever ett EVENTUELLT misslyckande som så oerhört smärtsamt att man därigenom väljer att gå miste om något som både kunnat berika och förstorat livet på ett underbart och magiskt sätt.






Att inte välja är också ett val.

När man undviker att fatta ett beslut tillräckligt länge fattas slutligen besluten indirekt åt en på ett eller annat sätt utan att man själv varit med och påverkat. Det som händer då är ju dock att resultaten är skapade utifrån någon annans val, någon annans livsplan eller någon annans värderingar. Det är då också försent att opponera sig eftersom man valde att lägga sig ett slags mellan-vakuum av rädsla för misslyckande. Det som också händer då är att någon annan styr och du flyter omkring utan att egentligt självuppfyllande mål.

Om inte du står på dig så står någon annan på dig

Så finns det något som du känner att du ångrar från förr - släpp det, det tillhör det förgångna och ånger över det förflutna stjäl tid och energi av ditt gnistrande NU. Finns det ett val eller beslut som behöver fattas nu - känn in vad DU vill och gå efter känslan och gör det som behövs för att vara dina egna värderingar trogen. Du är mästaren i ditt liv - ALLTID

Lycka till och ha en finfin fredag

E

torsdag 26 januari 2012

Hitta lugnet i vardagens cirkus

Att vårt samhällsklimat och tempo har accelererat rejält de senaste åren är väl inte precis någon nyhet för någon av Er. Att stressen är rent utav livsfarlig är kanske inte lika många informerade om även om det blivit mer och mer påtagligt att olika stressrelaterade sjukdomar sprider sig som löpeldar över våra vardagsliv. 
Vissa säger att stressen är inte alls farlig bara vi lär oss att varva ner emellan. Andra säger att det är kvalificerat "bullshit" och att stressen är rent av förödande och det bara är ett argument för att kunna fortsätta stressa sig genom vardagen i ett hysteriskt tempo. Jag läste någonstans att 60 % av de åkommor vi söker för på vårdcentralerna runt om i landet har någon slags koppling till inre eller yttre stress (om det ligger en vetenskapligt grund för detta eller ej vet jag dock inte)

Att stress är osunt och sliter ut oss både psykiskt, mentalt och fysiskt tvekar jag dock inte en sekund på för jag har mött så många människor som "brunnit upp", sprungit in i väggar och mattat ut sig fullständigt.

Vad kan vi göra för att förhindra denna stress men samtidigt sköta en vardag som går i någorlunda samklang med övriga samhället?

HITTA LUGNET, ta en paus från stressen

Börja med att ifrågasätta din egen stress. ÄR du verkligen stressad eller känner du dig bara stressad av olika anledningar som t ex andras påverkan och yttre distraktioner? Jag vet att det här kommer att låta lite märkligt nu men Stress är en känsla. En känsla som vi skapar inifrån baserat på olika inre och yttre påverkan, omständigheter och förhållanden. Genom att kritiskt och konstruktivt granska din stress skapar du en hanterbar distans till den. Att göra dig själv medveten om vad som stressar dig gör det lättare att kunna göra något åt det

Hitta en avstängd zon. Ett brusfritt friläge där all yttre påverkan stängs av. Skapa ett andrum genom att identifiera en alldeles egen och särskild plats för avkoppling. Behöver inte vara märkvärdigt. Det kan vara en bänk på en avskild plats i en park, i ditt sovrum, en kyrka, i skogen på en sten, vid havet ja använd din fantasi och välj ut något som känns lugnt för DIG.

Lär dig andas från magen. Meditera. Kör avslappningsövningar. När vi stressar ligger andningen högt uppe i bröstkorgen vilket resulterar i spänningar i muskler och skapar fysiska åkommor som smärta, nervproblem, yrsel, huvudvärk mm mm

Lär Dig säga N E J. Du har rätt till din egen tid. Du är ärlig och sann om du vågar säga nej när du har ett motstånd. Det är inte schysst att säga ja med kroppen och nej med själen, vare sig mot någon annan eller mot dig själv. Var din egen sanning och värdering trogen



Livet är en gåva och din kropp är din själs boning och tempel. Ta hand om dig efter bästa förmåga och kör inte slut på dina resurser. Du är en tillgång för omvärlden. Kom alltid ihåg det

Lycka Till


onsdag 25 januari 2012

"Hemma" i vintervita Dalom



Den här veckan tillbringar jag "hemma" Dalarna. Det är gott att återvända till brottsplatsen som man brukar säga. Nu var det faktiskt ett halvår sedan jag var här och hälsade på nära och kära och det är alltid lika värmande i hjärttrakten att käka gott i goda vänners lag, långfika och prata om allt som hänt och inte hänt, promenera i mina "ingådda" gamla promenadstråk med sjön och uppe i min skog.



Som om det inte vore nog har mamma stickat mig riktigt tjusiga värmande lila kreationer att bära när vintern biter mig lite i kinderna. Jag ÄLSKAR färg och blev självklart mäkta glad för dessa ljuvligheter. Det är allt något alldeles särskilt med mammor...eller vad säger ni? 




tisdag 24 januari 2012

Jag är inte rädd för att dö, snarare rädd för att inte LEVA...

Läste en otroligt tänkvärd krönika i tidningen Leva av min alldeles egna huspoet Bob Hansson:



Bob: "Döden är det pris vi betalar för att leva"




död i ordboken adj 1. som inte lever längre (om varelse eller växt) 2. som inte utvecklar eller visar tecken på liv och rörelse 3. oavgjord (om tävling).
Döden är en fågel som bajsar fröer. Döden är en fågel som trycker in sina vingar i din mun och ber dig svälja dem. Döden är det sista vi väljer…
Just nu dör något i mig. Och nu. Celler dör, vissa bytts ut, vissa bara försvinner. Om jag är rädd för döden, måste jag vara rädd för nuet. För att inte tala om det som kommer just efter nuet, framtiden.
Men jag kommer inte bara dö. Jag kommer också födas.
Bli ny.
På några år är varje cell i min kropp ersatt. Hur gammal jag än blir, är jag i viss mån alltid lika ny.
Alla vill till himlen men ingen vill dö.
Alla vill födas på nytt, men ingen vill dö.
Vi vill ha allt gratis.
Men det är inte gratis. Döden är det pris vi betalar för att leva. Vissa är så rädda att dö, att de till varje pris undviker att födas. Och nu kanske jag menar: att verkligen födas.
En gång dog min far. Det var bland det vackraste jag varit med om. Jag trodde att rummet där han var skulle vara fyllt av otäck död, men jag hade fel. Det vibrerade av liv och det vibrerade av förlåtelse och ja, det vibrerade av kärlek.
Att gömma undan döden, är att gömma undan livet. Att gömma undan livet är att gömma undan kärleken.
Och då inte bara dör man, man dör också helt i onödan.
Nu tänker jag på en historia jag hört. En våg rider i solen mot land och vältrar sig glatt. Tills den upptäcker hur vågorna framför den själv krossas mot stranden. Vågen vänder sig skräckslagen mot en annan våg bredvid. Fattar du inte vad som möter oss, vi kommer krossas. Vågen svarar. Det är du som inte fattar, du är inte en våg, du är en del av oceanen.
En lite snusförnuftig historia, eftersom det är en väldig skillnad mellan en vattenström och en människa.
En människa är ju absolut inte en del av något större.
Eller...?

fredag 20 januari 2012

I morgonljuset glimmar livet till lite extra

När natten backat och morgonen gör sin dagliga entré är jag som mest förälskad i dygnet. Kanelkysst kaffe latte, tända ljus, tystnaden, lugnet och dagen som fortfarande är ny och oanvänd framför. Ja det är något alldeles särskilt med morgontimmarna.
Nu har jag ju möjligheten att vara "min egen" och styra mina dagar lite som jag vill vilket är ett underbart privilegium som jag är enormt tacksam för, men när jag arbetade 7.30 - 16.15 nyligen så klev jag upp 05.10 varje morgon för att välkomna dagen, landa i stunden, bada skumbad, tända ljus, öppna fönstret och dricka ett glas vatten medan jag känner in luften just den här dagen och samla energi och inspiration för det som komma skall. Det är smågalet tycker många :) men det tycker INTE jag. (fråga min sambo hur pigg jag är kl 22 på kvällen däremot...zzzz..men det är ju ett val jag gör eftersom jag älskar morgonstunden)

Tänk så många som går omkring och hatar mornar och stiger upp i sista minuten efter att ha "snoozat" nästintill hundra gånger, vilket resulterar i att man sen får kasta sig upp, slänga sig in i duschen (om det ens hinns med) strunta i frukosten och rusa snabbare än möjligt till buss, spårvagn och tunnelbana.
Eller ännu värre felkalkylera tiden ännu en morgon och sen svära sig hes på alla "jäkla idioter" i bilköerna som ska fram PRECIS när just jag ska fram till jobbet och just JAG har jäkligt bråttom. Låta adrenalinpåslaget prägla morgonen pga förseningen (igen) och komma smått irriterad till arbetsplatsen med andan i halsen. (som om man inte visste att det är bilköer alla mornar vid den här tiden...)

Jag har ofta fått frågan hur jag kan vara så provocerande äppelkäck och hurtigt pigg redan från starten när jag kommer till en arbetsplats och svaret ligger nog faktiskt i detta - alltså hur jag aktivt gör ett val att ta vara på morgonen och dagens absolut första timmar. Det sätter nivån på resten av dagen, i alla fall för mig.

Nu ska jag fortsätta njuta en stund till, sen blir det packning och 42 mils färd mot Dalarna. Ludvika here I come.

Var rädd om Er och höj er till skyarna för ni är helt enkelt awesome

love

Äpplet faller inte långt från trädet



Ett intressant lästipsHär skiver min härliga och genomkloka dotter om det här med etiketter och titlar som vi har en benägenhet att sätta på varandra utefter de jobb vi har.

Kunde inte låta bli att dela med mig till er eftersom jag tycker att det är dags att vi inser att vi ÄR något utefter de personer vi är, och inte efter den jobbtitel vi har eller utefter vad vi presterar. För vad är i så fall de arbetslösa och sjukskrivna?







onsdag 18 januari 2012

I promise to follow my heart and to make time for my dreams


SÅLD

Vi har två val i livet. Det ena är att leva livet efter andras förväntningar, värderingar och val eller det andra att leva livet utifrån våra egna förväntningar, värderingar och val
Vad väljer du?


När man ser det så där är valet rätt enkelt ellerhur? Men ändå är det så många som inte lever livet
så som dom själva vill och skulle behöva för att må som den prins eller prinsessa vi faktiskt förtjänar
Det bästa är ju dock att vi kan alltid stoppa tåget, sätta ner foten och börja om. Nu...och nu..
Låt det inte ligga kvar på "att göra sen-listan" bara för helt plötsligt kan det vara för sent


Den här nya målningen i blandteknik är en affirmationsmålning som ska påminna om att vi ingår en liten pakt med oss själva där vi lovar oss själva att göra det som känns rätt för just oss och att ge våra drömmar tid
Du vet väl att det minsta vi är skyldiga våra drömmar är att tro på dom

Känner du att den här tavlan behöver sitta hemma på din vägg eller har du en vän som skulle behöva påminnas om detta är det bara att hojta till så skickar jag den ända hem till dig. Först till kvarn för de brukar bli sålda rätt snabbt

Lycka Till du härliga varelse

Den uråldriga hemligheten om ungdomens källa



Jag har länge varit ute efter Peter Kelders bok om tibetansk yoga "Ancient secret of fountain of youth". Den handlar om ett filosofi och en speciellt framtagen yoga som gör underverk med oss människor. Det är alltså munkar i Tibet som använt sig av detta och behållit sin vitalitet, ungdom och hälsa på ett helt otroligt sätt. Det handlar om att ha alla energicentran i kroppen igång på ett balanserat sätt för att kunna hålla oss friska och fräscha. Låter ju rätt sunt kan tyckas, ungefär som funktionerna av cylindrarna på en bil faktiskt.

Det här har en kollega på mitt gamla jobb noterat och igår kom hon hem till mig med ett exemplar som hon skickat efter till mig. Jag säger bara TACK FÖR OMTÄNKSAMMA VÄNNER I VÄRLDEN! En gåva kan göra underverk. Så nu ska jag läsa och börja utöva tibetansk yoga.

Som om inte detta vore nog så ska jag även denna månad delta i en hel dags meditation på ett buddhistiskt center här i Göteborg. Spännande och lärorikt. Behöver komma back to basic och lära mig att ännu mer stänga av världen utanför när intrycken blir för många

Tips från coachen - Läsarfråga


Då var det dags för mig att ta mig an en läsarfråga igen. Denna gång handlar det om ganska många frågor i en fråga och dessutom ett ganska vanlig känsla som uppkommer när vi blir ofrivilligt arbetslösa eller som jag brukar säga arbetssökande 


Hej Emma!

Jag har en LÄSARFRÅGA till dig
Jag är ofrivilligt arbetslös sedan lite mer än 1 år tillbaka. Har jobbat lite extra då och då under denna tid. Jag är några år över 40 och funderar mycket på "hur ska resten av mitt liv se ut"? Vem är jag?" "Vad vill jag?" Det är verkligen inte lätt att veta vad man vill egentligen. Självkänslan får sig en knäck av att inte vara behövd och stå utanför den sociala gemenskapen som ett arbete ger. Och så oron för ekonomin.... Det är lätt att fastna i negativa tankar och dra ner sig själv. jag är i grunden en positiv person som har lätt för att uppskatta det jag har runt mig men ibland väller det över mig...Jag har min familj som jag älskar över allt annat men jag behöver något mer....hur ska jag tänka/göra för att klara av denna påfrestande situation i väntan på något nytt?Min dröm är att bli min egen och jobba typ som livscoach men jag är för feg för att ta steget...Tack för svar!/S

Hejsan S

Börjar med att tacka för ditt brev och självklart ska jag försöka ge lite tips om hur man kan tänka och använda sin tid fram till du får ett utvecklande och stimulerande arbete. För att du FÅR det, det råder det ingen tvekan om :)

Först vill jag fråga om du har fått möjligheten att få en jobbcoach via AF för det ska vara en rättighet och fantastisk möjlighet som kan hjälpa dig att komma till insikt med frågor som vad vill jag, vart är jag på väg osv. Det är ju alltid lättare att styra när man vet var man är på väg. Ellehur?

Sen kommer jag då till hur man kan tänka och förhålla sig i denna situation. 

Det är ju trots allt i tanken som allt börjar. Det är i tanken din värld existerar och upplevs. Vi ser det vi är fulla av.

I det här läget är det av stor vikt att plocka bort offermentaliteten som man lätt hamnar i när man inte har ett förvärvsarbete att gå till. Tyvärr har vi en benägenhet i Sverige att identifiera oss med det vi gör alltså det vi arbetar med. SÅ dumt! vårt arbete är ju det vi väljer att GÖRA och har ingenting med vår personlighet som människa att göra. Så bort med etiketter och fram med känsla av frihet och nyfikenhet inför framtiden. Välj att se den här perioden som en möjlighet att få ändra körriktning mot ett håll som passar just dig.

Sen kommer man till nästa punkt - vilka val har du?

Alternativ 1
Kapitulera och deppa ihop för att du inte har ett arbete, oroa dig för ekonomin, framtiden, arbeten och "vänta" på att ett jobb ska komma till dig
Eller
Alternativ 2
Bestäm dig här och nu att projekt "Marknadföring av Mig själv"börjar idag och det projektet leds av DIG och ska ros iland genom att du får ett en ny stimulerande sysselsättning inom en överskådlig framtid

Vilket väljer du ? Ja jag tänkte väl det :) Here we go...gör avstamp NU. Du kan!!!


Det är nämligen så att ditt humör anger din aktuella attraktionspunkt och attraherar tankar som matchar känslan. För att inte låta för flummig så kan jag säga som så att vi blir vad vi tänker och det vi tänker på har en benägenhet att föröka sig och bli större. Se bara på alla elitidrottare - det finns inte en enda elitidrottare som inte använder sig av positivt tänkande och visualisering. Jag kan med handen på hjärtat lova att Carolina Klyft hade totalfloppat om hon tänkt att det skulle gå åt h-vete när hon stod inför en tävling. De använder sig alla av mentala bilder där de redan vunnit.
Allt du vill ha finns inne i ditt goda humör! Det är där tankarna du vill tänka håller till – tillsammans med inspiration, goda idéer, impulser till produktiv handling och klarhet i de frågor som är viktiga för dig, som i det här fallet är hur du ska kunna


Istället för att försöka kontrollera dina tankar, träna upp ditt goda humör - det är både lättare och roligare...och vem vill inte ha kul här i livet


Så börja med att umgås med människor som inspirerar dig och ger energi.  Marknadsför dig som den du vill uppfattas som. Fyll dig själv med glädje som t ex inspirerande musik, film, promenader, god mat, vänner, promenader i naturen. Ge dig själv den omtanke, uppmärksamhet och kärlek du förtjänar. Fråga dig själv hur du vill bli uppfattad av din omgivning och gå ut och var den så mycket det går.  Det här kommer att plocka fram den bästa versionen av dig själv. Jag lovar att det här kommer att öppna dig för nya källor till inspiration och det är NU lättare att styra dina tankar på ett sunt sätt när du lagt dig på en annan sinnesnivå
Sätt dig sedan ner och föreställ dig hur du vill att ditt drömliv ser ut 1 år fram i tiden. Känn hur det känns när du nått din dröm. Visualisera och manifestera - gör det så ofta och så tydligt som möjligt. Meditera och föreställ dig vara framme vid målet redan. Redan HÄR har du närmat dig en framtid som du själv vill ha. (det finns t o m forskning som påvisar detta)Var den person som du vill vara när du nått ditt mål.

Sen vill jag säga att du är både enastående och unik exakt som du är. Bär dig själv med stolthet och sträck på dig och tro att du är nåt - för det är du ju. Ge dig sedan ut på arbetsmarknaden och visa att det är just dig dom behöver

Lycka Till

Emma


tisdag 17 januari 2012

Boosta dig själv och dina kollegor och häll lite skön vänlighet i organisationen

God förmiddag alla härliga människor som läser min blogg. Hoppas Ni har det mer än gott var än ni befinner er. Vi har ju trots allt fått ännu en dag till vårt förfogande och vad kan egentligen vara mer värdefullt än det.


Jag kom precis att tänka på hur fantastiskt bra vi människor mår när vi ger varandra uppskattning och bekräftelse egentligen utan någon speciell anledning. Hur skönt själen dansar runt i kroppen när vi boostar os själv och varandra med positiv energi. So why dont we do it at work? 

Jag brukar på mina kurser köra en "tycka om dig-runda" där man sitter på stolar i en ring (helst i alla fall för då har vi möjlighet att närvara och se varandra på bästa sätt) sen har jag ett hjärta som vandrar runt från person till person. Ni kan välja ett annat föremål som t ex en slät sten eller liknande, det spelar mindre roll vad. Den som håller hjärtat är föremålet för boosting och en positiv kommentar eller uppmuntrande ord från den person som sitter till vänster om personen med hjärtat. Sen vandrar hjärtat vidare och alla får en kick och en energipuff. 

Det kan gå lite trögt i början men det lossnar alltid allt eftersom. Vi är inte vana i vardagslag med så mycket vänlighet vid ett och samma tillfälle nämligen. Det här tar inte lång tid och kan med fördel implementeras på måndagsmöten eller avdelningsmöten på arbetsplatsen, i skolsalen innan dagen drar igång eller varför inte bland lärarkollegor i lärarrummet innan man startar en ny vecka. 

Resultatet blir:

*En bättre stämning
*Skapar bättre relationer
*Skapar en större vi-känsla och dynamik
*Höjer glädje och energinivån
*Höjer självkänslan generellt i både grupper och på individnivå
*Vi blir bättre på feedback, när vi lär av varandras sätt att berömma

Så varför inte instifta en ny vana och börja med tycka om dig-rundor även på din arbetsplats. Häll lite positivism och vänlighet i organisationen. Det ger BARA gott för alla

Lycka Till

måndag 16 januari 2012

Läsarfråga - "Tips från coachen"

Som ni kanske kommer ihåg har jag öppnat en liten frågelåda där ni kan ställa vilka frågor som helst
som har med allehanda livfrågor att göra, lovar att försöka svara efter bästa förmåga. Skicka bara ett mail till emma@livskrafteremma.com eller om ni hellre vill fråga här på bloggen går det alldelels utmärkt och ni kan självklart vara helt anonyma.

Here we go jag har en ny läsarefråga från Ann-Britt

"Jag har en fråga hur man kommer vidare i en kompisrelation när den ena parten hela tiden får hålla igång kommunikationen och se till att vi träffas osv. Jag ringer, messar och skickar mail relativt ofta och det är nästan alltid jag som tar initiativ till att vi ska träffas. Min kompis, som vi kan kalla Lena, har alltid SÅ HIMLA mycket annat att göra istället för att hålla kontakten med mig som faktiskt är en av hennes äldsta kompisar. Jag känner mig irriterad och det har gått så långt att jag t o m känner hämndkänslor. Svarade t  ex inte förra veckan när hon FAKTISKT ringde mig på min jobbtelefon.
Jag känner mig minst sagt trött på det här. Vad tycker du ? Ska jag bara släppa eller ska jag fortsätta kämpa för att hålla igång vårt kompisskap? Vi har ju trots allt haft väldigt mycket skoj tillsammans.
Tack för bra blogg och tacksam för svar."
Ann-Britt

Ja du Ann-Britt först vill jag säga tack för ditt brev

Så här ser jag det hela. Min första fråga är :

Vill du få till en förändring eller vinna ett krig ?

Vill du vinna ett krig så tycker jag absolut att du ska följa dina hämndkänslor men om det är som jag anar så vill du inte alls vinna något krig egentligen utan istället få till en förändring så att du kan känna tillfredsställelse antingen tillsammans med din vän eller utan din vän. Och gissar jag en gång till så vill du helst få till en bra relation med din vän igen
Så för det första får man ju gå utanför sig själv och se från din väns perspektiv. Det kan kännas irriterande när du har en tagg i sidan till henne så börja med att "samla" minnen från den goda tid ni haft tillsammans och skriv ner dessa på ett papper. Känn sedan efter hur det kändes och hur mycket fantastiskt roligt ni haft tillsammans. Fyll dig med kärlekstankar gentemot din vän alltså. Det botar hämndkänslorna jag lovar. Ta sedan och känn efter hur det känns för din vän.
Hur känner hon inför er ? VET hon hur du känner? Har hon kanske massor av jobb att utföra just nu? Är hon kanske trött och sliten och inte orkar vara social? Är det kanske t o m så att du skulle göra en god gärning om du tog tag i detta och arrangerade en middag med din vän och helt sonika lade upp alla dina känslor på bordet och förkalrar hur du känner? Varför inte gräva ner gamla irritaitonstroll och gå framåt med nya goa´vibbar och känslor?

Var större än din litenhet som föds ur irritation och hämnd. Var den förändring du helst själv vill se
Kliv ur din offerkänsla och kliv i ditt absolut allra bästa "kompisjag". Tänk efter. Vem vill du vara? Vad vill du sända ut?

Var så en så attraktiv vän du har möjlighet att vara, för i ärlighetens namn kommer ju din vän med största sannolikhet att höra av sig till dig snabbare om du är intressant, glad, cool och kärleksfull än om du är sur, irriterad och hämndlysten. Vilken sorts vän skulle du själv välja t ex :) Enkel ekvation, ellerhur

Skulle det sen visa sig att det ändå inte fungerar ja, du Ann-Britt då är det nog bara att inse att det är dags att sätta punkt, lämna den här vänskaprelationen bakom sig och gå vidare. Om du visste så många oupplevda kompismiddagar, hur många galet sköna vänner och hur fantastiskt schyssta väninnor som finns där ute och bara väntar på att få bli upplevda av just DIG

Hoppas du känner att det kan vara till någon nytta. Och som jag sagt tidigare DU har alltid svaren - jag har bara förslagen

Kram och all kärlek till dig och din vän
/Emma

Det finaste och dyraste i världen...

...är i alla lägen min FINA familj - klanen Karlsson - som jag älskar mer än ord kan beskriva
En brokig skara personligheter med både likheter och olikheter
Det är vår alldeles egna fotograf, Josephine, som gärna förevigar oss i olika konstellationer och kombinationer

HÄR kan ni se mera av hennes foton och hur hon delar med sig av sitt liv

Sånt som "inte passar"

Som ni kanske redan vet är jag en förespråkare för stilbrott och rebelliska "gå mot strömmen" människor. Någon frågade mig om jag verkligen är en sådan som bara gör som jag känner och skiter i vad andra tycker. Mitt svar är NJA...
Ja   därför att jag klär mig definitivt som jag själv vill och har lust med och skiter fullständigt i vad andra tycker
Nej därför att jag kör inte över andra och skiter i vad dom tycker, om det är relaterat till dom,för att få någon slags egen vilja igenom


Men att inreda och klä sig i det man har lust med, det hör till min personlighet
Att man kanske inte ska ha barninspirerade rosa skor med vita snöbollar som hänger och dinglar, väska i stans alla färger och peacemärken, storrutiga kalasbyxor och till det blanda rött och rosa ja SÅNT gör jag absolut och struntar blankt i om det är "rätt" eller fel


Jag har heller inga åldersrelaterade begränsningar och regler när jag klär mig. (och det stör en del:)...stackars dom..) Jag är t ex galen i converse och har det till både klänning och brallor, till vardags och fest. Me like och då är det "rätt" för mig. Allt som gör mig glad berikar jag mitt liv med.

 
 Åter igen - Mitt liv = Mitt ansvar
Sammanfattningsvis kan jag svara JA på frågan om jag lever som jag lär och går mina egna vägar

Love

söndag 15 januari 2012

Ny poesimålning som sett dagens ljus


SÅLD

Jag plockar ner himlen ibland

älska mig snälla

där i utkanten av alla ord

där gränser flyttar sig längs skymningen


för jag är så vacker hos dig


kanske är vi optimala drömbilder

utmed romantiska höstpromenader


men att våga älska dig min hjälte

som älskar mig

ger styrka till osmekta dagar


jag bär oss under mitt tunna skinn

och natten sjunger långsamma sånger
/Emma

Boktips - En kvinnas hemlighet

I början på min bloggkarriär stiftade jag bekantskap med en annan bloggare och författare vid namn Ingela Hallgren som skrivit boken "En kvinnas hemlighet"

Ingela kommer från mina hemtrakter uppe i Dalarna och har en blogg som jag varmt kan rekommendera.





 Boken är en feelgood bok som skapar eftertanke och sätter nuet i lite nya härliga perspektiv. Den har, för en språknörd som mig, till en början lite bleka nyanser i språket men den växer under tiden man stiftar bekantskap med karaktärerna och allt eftersom man kommer längre in i boken är den svår att lägga ifrån sig. Jag har lätt att ta till mig bokens budskap och språket blir mer och mer bildskapande desto längre in i boken jag kommer. 

Jag får en känsla av att författarinnan har laddat ner självupplevda erfarenheter i bokens kärna och handling, vilket gör det ännu mer naturligt och lätt att ta till sig den här boken. ( jag kan ha fel där men det är känslan jag har när jag läser) 

Det finns dock ett fel med den här boken och det är att den är för kort. Jag vill läsa mer, jag vill vara kvar bland dessa karaktärer och jag hoppas på en fortsättning :) Det är ju dock ett ganska bra "fel"

Sammanfattning = Klart läsvärd feelgoodbok att ge sig själv i "tycka om mig-present" och jag hoppas Ingela kommer med fler böcker,  då ska jag läsa även dessa

I det stora gröna vardagsrummet som kallas Slottskogen


Idag, som så många andra dagar, har jag varit på filosofisk ensampromenad i naturen. Ni vet det där stora generösa vardagsrummet vi alla faktiskt har tillgång till mer eller mindre. Det är sådan boost att få vandra i friska luften och betrakta, lyssna och känna sig som ett med alltet. Jag vet jag låter aningen i överkant naturlyrisk och jag tar den risken.


Att uppleva ynnesten att kunna sitta på en sten och se ut över det skådespel som utspelar sig mitt framför oss. Djuren som kommunicerar med varandra och himlataket som skiftar i blått och öppnar tankarna mot frihet.

Betrakta de mossbeklädda klippliknande stenarna som gör att man känner sig som fångad i en äkta John Bauer saga från länge sedan


Iaktta det smäckra och överjäkligt vackra svanparet som lite nonchalant och försiktigt glider fram på det kalla vintervattnet







Självklart har jag med mig min tovige vän och sambo som älskar naturen minst lika mycket som jag. Om inte mer Han förstår också vikten av att bara sitta/ligga still på en bänk någonstans mitt i ingenstans och stänga av allt brus från världen utanför





Jag passar ju också på att sno åt mig lite av den generösa energin som träden alstrar och kramar en och annan gammal klok trädstam :) Jag är dock inte en sådan häxinspirerad person som pratar med stenar och  hämtar information från en klippa. Jag säger inte att det är fel att prata med stenar men jag säger bara att där går min personliga andliga och spirituella gräns. Vi har ju alla våra gränser till det som känns rätt och naturligt för just oss



Ni vet väl att måbra-hormoner, som gör att vi känner oss mer tillfreds, aktiveras i naturen. Så ge er ut i det stora härliga öppna landskapet. Andas, släpp motstånd och insup friheten


Det är så gott att vandra omkring och hämta energi som sitt mest naturliga och osminkade jag bland träd och skog långt från vardagsvimmel. Snyggo? nej, men spela roll, this is me och skönheten kommer väl inifrån eller hur var det nu igen *blink*

Sammanfattningsvis säger jag bara idag:
 Slottskogen is da shit

love

lördag 14 januari 2012

Ja vad säger man...igenkänningsfaktor hög


När man rundar av, packar ihop och tackar för sig

Igår gjorde jag sista dagen på ett arbete jag haft sedan ungefär ett år tillbaka. Känslorna spänner över hela skalan, allt från sorg, vemod till glädje och spänning inför det nya. Det har varit en arbetsplats och erfarenhet med alla nyanser vilket är lärorikt och intressant. Jag har slutat på eget bevåg och beslutet var fast förankrat så nu ser jag framåt med spänning och tillförsikt.






Något som jag reflekterade på var alla fina ord, kommentarer och omdömen jag fick min sista dag. Varför säger vi inte detta till varandra en vanlig arbetsdag i februari? Varför måste vi ut på spetsen och göra vår sista dag för att människor ska våga hälla omtanke, komplimanger och vänskap över sina medarbetare? Är det inte lite svenskt ändå att hålla distans och lagomt avstånd. Tänk om dom tycker jag är lite knäpp och ännu värre, hemska tanke, tänk om mottagaren tror att jag är "intresserad"när jag säger goda saker om vederbörande.

Nej vi borde verkligen hälla omtanke, godhet, komplimanger, bekräftelse och en gnutta kärlek rakt ner i organisationerna och till våra kollegor och medarbetare. Börja NU. Berätta för din kollega på måndag att han är en kanonkille som gör din arbetsdag både gladare och bättre och framför för någon annan att hon är en källa till skratt och glädje som gör att det är bra mycket roligare på just den här arbetsplatsen. Starta "görsköna" ringar på vattnet. Det gör vår arbetsdag till en glädjedag. Ingen kan förlora på detta




Nåväl jag fick inte bara goda ord och varma kramar jag fick också så innerligt fina gåvor. Det här gänget vet verkligen vem jag är och har bara köpt fina presenter som är J A G. Rökelser, fint italiensk rödvin, en underbar ljuslykta, handgjort armband, blombukett i vårfärger som vore den sänd från ovan, grönt the, naturtvål av bivax och bleklila änglavingar som en påminnelse att vi alla kan flyga (om vi bara vill)
Det kan man kalla julafton. Känner stor tacksamhet minsann. Tack alla goa "Bravidianer"













fredag 13 januari 2012

When you know better - you Do better!

Att vi gör saker utifrån våra egna premisser och förutsättningar är något vi glömmer allt som oftast. Vi VILL mer än vi handlar och vi GÖR ibland tillsynes dumma saker för vi vet inte bättre.

Hur kan vi då anklaga oss själva för att göra fel saker, säga fel saker och handla utifrån ett korkat eller vårdlöst handlande när vi inte har möjlighet att veta bättre? Det kan man undra



Såg ett inslag i Oprahs nya kanal OWN där hon mötte Aerosmiths sångare Steven Tyler där man talade om hans vilda leverne med tokmycket droger, sex och rock n´roll. Han lever ju idag ett mer sansat och välbalanserat liv eftersom han VET bättre idag. Oprahs vän Maya Angelou sa:

When you know better, you Do better!

Den lilla meningen fastnade i mig. Det är ju så det är. När vi vet och har kunskapen kan vi handla annorlunda
När vi inte vet bättre gör vi det som anstår oss där vi har möjlighet att befinna oss just då.
Tyvärr jämför vi oss ofta med andra och tänker att -Va f-n HON kunde ju göra si eller så, varför fattade inte jag det då..och sen slår i mot oss själva i rent självförakt för att vi inte hajar bättre. Vi borde istället klappa om oss själva och inse att vi gjorde så gott vi kunde med den kunskap, erfarenhet, infomation och kapacitet vi hade just du. NU vet jag bättre och byter recept och inväntar en förändring till det bättre.

Ingen växer av självförakt men alla växer av lärdom, kärlek och erfarenhet. Så, se nut till att så dina frön i en mull av förståelse, kärlek och ett realistiskt och omtänksamt sätt att bemöta dig själv.

Love rules :)

torsdag 12 januari 2012

KRAFT OCH INSPIRATION INFÖR DET NYA HÄRLIGA ÅRET

Det börjar snart dra ihop sig till MåBra-Workshop
"AntiJante - Man behöver inte vara perfekt för att vara alldeles underbar"
på mysiga Enebackens Kraftkälla utanför Varberg den 4/2



Ett härligt sätt att få en inspirationskick inför våren som komma skall. Kom och trivs med oss i en trevlig miljö och få verktyg att utveckla hela din potential, få möjlighet att blomma ut och glädje och kraft att vara just du så som DU vill vara och egentligen ÄR.

Kom ihåg att sträcka på dig och tro att du är nåt - för det är du ju - nämligen alldeles unik och fantastisk

Under dagen kommer också min originalkonst och AntiJante-kollektion att visas och vara till försäljning





Du kan också välja att övernatta på Enebackens Kraftkälla för det otroligt låga priset av 300,-/natt (tillkommer 65,- för fruktost och 60,- för lakan och handduk)
Känn Dig varmt välkommen

Anmälan till emma@livskrafteremma.com
0735-401284

tisdag 10 januari 2012

Läsarfråga

Jag har fått ett mail med en läsarfråga från en bloggläsare :

Hej Emma
Jag har följt din blogg ett längre tag och jag är nästan lite beroende av din livssyn och ditt sätt att inspirera andra. Tack för det :)
Jag har arbetat en del med mig själv den senaste tiden och har kommit att bli en optimist och jag trivs otroligt bra med detta. Som du vet är ju inte alla det bara
Så min fråga till dig är hur man lyckas behålla sin optimism på sin arbetsplats när det finns många som är riktiga "offer" och bara klagar och är riktigt bittra? Det är som att det sitter i väggarna säger en del medarbetare när man tar upp det till diskussion. Vore så kul om jag kunde få de andra att lyfta sig lite :)
Hoppas du har några bra förslag att dela med dig av till en som är trött på bittra, trötta, irriterade och allmänt tråkade arbetskamrater och kollegor
/Linda

Ja du Linda, tack för ditt brev först och främst och kul att du följer min blogg och finner det värdefullt

Ditt problem är tyvärr ett rätt så vanligt förekommande problem, att befinna sig på en arbetsplats där stämningen många gånger är låg och det liksom sitter i väggarna att man ska klaga och gnälla. En del tycker t o m att det är lite smått charmigt. Det är självklart allt annat än charmigt och att något skulle sitta i väggarna är kvalificerat bullshit ärligt talat. Det ser jag bara som ett dammigt försvar för att själv inte behöva ta ansvar för att lyfta upp en gammal invand stämning som alla mår dåligt av. Vad göra då för att behålla sin egen optimism och t o m försöka förändra detta?

Ja om man känner att man är nöjd med sina arbetsuppgifter och vill stanna på en arbetsplats med negativ stämning så får man helt enkelt ta sitt eget ansvar och resa sig på en högre nivå och frekvens än den rådande dåliga energifrekvensen. Våga vara banbrytande och sladda in som en ny fräsch fläkt med förändring i siktet.

Något som är 100% säkert är att man kan inte prova samma recept 50 ggr och förvänta sig ett nytt resultat. Det kan vi alla enas om. SÅ - vad som behövs är helt enkelt ett nytt recept.

Nr 1 Se ditt lilla projekt med att lyfta stämningen på ditt jobb som en utmaning som är fullständigt möjlig att ta itu med - INTE ett problem som ska accepteras, för då fastnar ni i det istället för att komma framåt

Nr 2 Var den förändring du själv vill se på din arbetsplats. Lyckligtvis är det så att på samma sätt som negativ stämning smittar av sig på medarbetare och omgivning så smittar även positivism av sig på andra runt omkring

Nr 3 Fyll på dig själv med kärlek innan du går hemifrån och visualisera hur din kärlek smittar av sig på hela din arbetsplats

Nr 4 Sätt saker i relation till något annat för det bryter gamla tankevanor. T ex när någon står vid kaffemaskinen och klagar över att det är MÅNDAG igen tycker jag att du ska fråga om det inte är rätt ok att vi fick uppleva en måndag till om vi betänker alternativet

Nr 5 Slösa komplimanger hejvilt omkring dig. Det höjer ALLTID stämningen oavsett var man befinner sig och det startar nya sköna ringar på vattnet. What goes around comes around

Nr 6 Ta pauser och fyll på sig själv med energi. Promenera på lunchen. Ta micropauser för avslappning på toaletten med jämna mellanrum. Det gör att du behåller DIN positiva energi inom dig lättare

Hoppas du känner att du fått lite inspiration till en förändring på din arbetsplats. Livet är ju trots allt en fest och vardagen är värd att fira :)
Lycka Till

söndag 8 januari 2012

"Tips från coachen"

Jag har fått flera förfrågningar om jag kan ha ett frågeforum här på bloggen där Ni läsare får ställa frågor till mig som coach och få hjälp med era problemlösningar som dyker upp i vardagen. Självklart kan jag göra det. Jag anser det vara ett utomordentligt bra sätt att dela med sig till andra med liknande problem eller utmaningar. Vi är ju alla MEDmänniskor och inte MOTmänniskor, ellerhur?
Självklart publicerar jag inga namn och allt är fullständigt anonymt och helt gratis.

Så om Ni känner att ni har något ni vill ha hjälp med, något som ni fastnat i eller om ni står inför en utmaning som ni behöver lite pepp för att lättare kunna bemöta ja då kan ni skicka era frågeställningar eller problem till emma@livskrafteremma.com så läser jag igenom och svarar via bloggen i den nya kategorin "Tips från coachen" så gott jag kan




Kom ihåg att ni alltid sitter på svaren inom er själva och jag bara är en extra yttre perspektiv-vidgare som hjälper dig få fart på din livsväg framåt. Du sitter alltid i förarsätet själv och avgör både hastighet, väg och medresenärer själv. Jag är bara en del av "bränslet" du behöver för att själv kunna skapa ditt LIVSVERK

Välkommen och Lycka Till

Affirmera-Mera

"Jag är stark, vacker och fri att leva exakt som jag själv vill och känner att jag behöver"

fredag 6 januari 2012

Tro att Dina vingar bär - skapandet har resulterat i ett nytt verk


Att våga tro på sig och att vingarna bär är sannerligen inte alltid lätt.
I know.
Done that - been there
Jag kan fortfarande, ibland, drabbas av en osäkerhet som gör att min självbild grumlas och ger sig iväg långt ifrån den verklighet som är JAG. Det gör vi nog alla lite till mans. Kanske är det en del av ingredienserna i receptet att vara människa. Det jag gör då är att hämta in mig själv och startar en självdialog om var jag befinner mig, vart jag är på väg och hur jag kommer vidare från platsen jag befinner mig i livet. Att stanna kvar en längre tid i osäkerhet och dålig självbild är inget jag gör idag. Det resulterar bara i offermentalitet och livsångest. Det gör ingen "mänska" glad som Astrid Lindgren skulle sagt. Vi skapar våra liv som ni vet :)


Den här målningen är en affirmationstavla som påminner om att vi kan våga tro, våga lita på vingarnas kraft att ta oss dit vi vill. Vi ÄR starkare än vi tror om vi vågar vara sårbara, mänskliga och fullständigt fria att skapa våra liv utifrån egenhändigt skapad karta och kompass.

Live the life you love - love the life you live

Flummigt or not - thats the question

Idag har gått i spinn på tankar igen.(som om det fanns dagar då jag INTE gör det...haha) Vet inte om det är en tankevurpa eller bara ett sätt att få lite mera kläm på det här med medialitet och liknande fenomen.

Jag är nog en person med rätt öppna sinnen och har så alltid varit. Jag försöker vara så fördomsbefriad det är möjligt och jag vågar tro även på sådant som inte ögat ser. Dock har jag ett driv att gärna hitta vetenskaplig bevisföring eller forskingsrön som bevisar att det "ogreppbara" är någorlunda hanterbart för mitt intellekt. Jag har en distans till New Age-rörelser men jag har också en nyfikenhet som gör mig intresserad av det andliga och spirituella. Jag har en del förmågor som jag sällan pratar om men som bara är med mig i min vardag men som jag inte utvecklat speciellt mycket, kanske beroende på att jag har fullt upp med så mycket annat intressant i mitt liv


Så fort någonting får en svag "doft" av sekt eller hjärntvätt oavsett om det gäller frikyrkligt, kristet, new age eller what ever så blir jag otroligt restriktiv dock. Allt som gör oss fria som individer både mentalt, fysiskt och psykiskt är dock av godo och allt som får oss att utvecklas som de fria och tänkande individer vi skapades till en gång kan bara vara gott för oss. Sedan om det handlar om kristendom, new age, buddhism, spiritualism, sport, musik eller något annat livgivande spelar ju mindre roll. Ellehur?!



För att återvända till det mediala som jag ofta glider in på då. De mediala "förmågor" som ett s k medium besitter ser jag ganska naturligt och inte speciellt konstigare än att du och jag står här idag. Jag, (som gärna vill ha vetenskapen med mig och som vet att lagen om attraktion fungerar), har dock satt detta med att spå och se in i framtiden lite i motsättning mot energinivåer och lagen om attraktion.

Ett medium är ju en person som klarar av att ”läsa” energier med högre frekvens än andra är vana att uppfatta. Våra husdjur hundarna klarar av att tolka svängningar upp till 45000 Hz auditivt medan vi människor missar allt som svänger snabbare än 20000 Hz. Fascination. På samma sätt finns det människor som också är auditiva tolkar och som tolkar visuellt, dvs. ser saker som andra inte ser, och så finns det sådana som tolkar, känner in och uppfattar med andra sinnen. Det tycker jag inte är konstigt alls och jag ser det som högst naturligt

Problemet med ett medium är att hon visserligen kan tona in sig på en viss frekvens och ta del av den information som kommer till henne – men hon kan inte veta exakt i vilket förhållande informationen står till något annat. Är ni med? Alltså om jag förklarar det så här :

Varje tanke som någonsin skapats existerar fortfarande och finns faktiskt tillgänglig för vem som helst som lägger sig på samma frekvens att plocka upp och tolka in ! !

(Fascination igen..ellerhur?!)



Därför får man ofta höra saker som att ”din avlidne far ber dig avsluta din dåliga relation och sluta röka” trots att faderns medvetande för närvarande är 100% ren, positiv energi och aldrig skulle kunna formulera en tanke som innehåller motstånd till välbefinnande. Vad mediet ”känner in” kan vara tankar som fadern tänkte medan en del av hans medvetande var fysiskt fokuserat och förkroppsligat – eller vad någon annan människa tänkte / tänker. I så fall relativt irrelevant i det hänseendet

När någon försöker spå eller läsa framtiden uppstår nästa problem: framtiden existerar inte. Allting händer NU och baseras faktikt helt och hållet på din aktuella attraktionspunkt. Mycket av det du uppfattar med dina sinnen förefaller vara statiskt men sanningen är att allting är en ständigt NY manifestering. Ja sug på den du. Jag säger inte att det ÄR så men jag påstår att det KAN vara så om man grottar ner sig i lagen om attraktion och läser Esther & Jerry Hicks böcker som handlar om just Tha Law of Attraction.

Jag fullkomligt älskar att följa tanketrådar som dessa och ruckar gärna lite på mina egna invanda föreställningar och tankar om allt som är och sker omkring oss.

Hur ser ni på det här med energier och förmågor att "känna" tolka och förutspå?

Love

(källan till delar av texten kommer härifrån )

INSPIRATIONSHELG

Tillhör du också en av oss som levt upp till andras förväntningar gång på gång. Trots att det ibland inte alls legat i linje med Din...