tisdag 2 november 2010

Annorlunda är gott att vara

Jag har alltid haft en dragning till det som är lite annorlunda. Det som inte riktigt kanske passar in i vanlighetsmallen. Det som sticker ut och sticker Jante i ögat lite försiktigt eller ibland t o m jäkligt hårt. Jag har dock inte alltid gett den här delen av mig själv utlopp. Jag har ingått i "radhusmaffian" och klistrat leenden och anpassat mig av bara h-vete(ursäkta uttrycket men det här är starkt för mig) Jag har tryckt till, tryck ner och låtsas passa in. Men känslan av instängdhet, illaluktande fördomar, snäva synsätt, inklistrade förprogrammerade mallar har skavt på min själ. Jag ÄR inte riktigt med i samhällsmatchen vi alla väntas lira i. Jag är JAG och jag gör galna saker - I know. Det värsta är (eller bästa, det beror på vem som bedömmer) att jag blir bara värre och värre.
Anledningen till detta är att jag har öppnat portarna, släppt taget, kapitulerat och erkännt färg. Min kreativa konstnärssjäl är en stor del av mitt själv och jag lever gladeligen med stämpeln "kuf" i pannan bara jag lever MITT LIV.
Det här resulterar också i att jag som coach och personlig utvecklare får ett mycket bättre sätt att förhålla mig till andra och alla sköna människors olikheter. Jag möter människor där de är och inte där jag vill att de ska vara. Jag gjuter inga värderingar i någon annan eller stryper drömmar för att drömmarna är utanför ramen. Jag ÄR och jag låter andra VARA, blomma och glittra av sin egen inbyggda och helt unika kraft.

Livet är ju överjäkligt magiskt och fantastiskt om vi får möjlighet att vara oss själva så som vi är. Be wild n´crazy om det känns ok för dig för ingen är så bra på att vara du som just DU och sätt inte ditt eget värde utifrån andras ögon - du vet ju ända inte vad de ser eller upplever. Ellerhur?!

Om man älskar det som sticker ut och är lite galet rekommenderar jag den HÄR sidan. Mumma för min inspiration i alla fall

Puss love and understanding

4 kommentarer:

  1. Helt rätt!! Synd att vi människor inte vågar vara oss själva mer.

    SvaraRadera
  2. Åh,så sant. Även jag har trampat på mig själv och anpassat mig till hur alla andra tycker att man ska vara.Men nu är frigörelsen här och om jag vill dansa bland löven så gör jag det. Och tala inte om hur alla har problem med att jag har en chokladkalender på jobbet, själv längtar jag till den 1 december.

    SvaraRadera
  3. Wow....känns...äkta..sant och med jävlaranammma, med andra ord HÄRLIGT. Som de visa brukar säga:
    It takes one to see one.....känner igen mig i SÅ mycket av det du skriver. Puss

    SvaraRadera
  4. Och jag har inte alltid kanske varit så annorlunda på utsidan men ofta känt mig det på insidan jämfört med det samhälle jag växte upp i och det har präglat mig i mina möten och gynnar mina klienters utveckling...

    Kramen från Liv

    SvaraRadera

INSPIRATIONSHELG

Tillhör du också en av oss som levt upp till andras förväntningar gång på gång. Trots att det ibland inte alls legat i linje med Din...