När du gör nåt´ - gör det då med hela hjärtat, annars kan det liksom vara...

Första advent och jag har redan ätit tre lussebullar trots att klockan bara är 10.00. Och inte har jag ens vett om att ljuga om det heller. Är man en professionell livsnjutare så är man. Nåja jag har självklart promenerat halvmilen med min lilla hårige vän innan så att jag med gott samvete kan lura i mig att det är ok då. Det var -10 grader här på kusten idag och det bet skönt i kinderna när vi filosoferade oss fram bland anrika kvarter, vackra kyrkor, gamla landshövdingehus och kala frostbeklädda träd som viskar att vintern är här trots att snön lyser med sin frånvaro.

Tankar som följde mig på vägen denna adventsmorgon var det här fenomenet med julkort. Julkortens mecka måste väl ändå vara Sverige. Det dunsar ner en miljard på-löpande-band-signerade julkort från mer och mindre bekanta och vänner. Synnerligen trevligt absolut, men lite märkligt kan jag tycka. Självklart ska vi fortsätta skicka julkort men kanske fundera på varför vi gör det egentligen och om vi lägger ner lite själ i det eller ej. Varför skickar vi inte ett kort bara därför att,  i oktober eller april när mottagaren som minst förväntar sig det. Tänk så gott att få ett handskrivet brev eller kort mitt emellan alla fönsterbeklädda kuvert. Jag brukar faktiskt skicka lite kort då och då helt utan anledning för att jag vill säga "hej jag tänker på dig och du finns med i mitt liv även fast jag inte ser dig varje dag"  Kan dock bli ännu bättre på det och det ska jag också. 

Förra året skänkte jag pengar till stadsmissionen istället för att köpa och skicka julkort för jag tyckte att det var en fin och symbolisk gest. I år ska jag faktiskt skicka julkort igen. Men handgjorda detta år. Jag tar lite kärlek och laddar ner i min hälsning i år. Det är så många jag saknar och då vill jag att de ska ha något som är gjort från hjärtat och kanske känner de sig lite mer betydelsefulla då. Eller så är det bara jag som känner mig lite märkvärdig för att jag knepat och knåpat. Jaja det låter vi vara osagt.

Det här är  funderingar som jag har runt många saker idag. Det man gör bör man göra med hjärtat....eller inte alls. Förlåt bara om du kan FÖRLÅTA t ex. Annars är det ju bara tomma ord utan innebörd och det cirkulerar redan tokmånga tomma ord i vår värld. Var sann där.  

Fråga inte hur någon mår om du inte har tid att vänta på vad dom verkligen tänker svara. Fråga gärna Lena om hur hon VERKLIGEN mår och lägg handen på hennes så ska du få se att det blir ett annat möte än om vi bara säger "Tjena Lena, hur är läget" och sedan hastar vidare i vår högpresterande tillvaro, utan att ens stanna upp och vänta på ett svar om hur hon verkligen MÅR. Vi tror att vi inte har tid. Men vi har tid att bry oss om varandra. 

När du leker med dina barn och barnbarn gör det med både kropp och själ då. Sitt inte och tänk på något annat medan du låtsas leka med bilbanan eller spela memory , för barn är otroligt intuitiva och de känner det. Var både mentalt  och kroppsligt på samma plats. Eller var inte alls. För att prata med någon som bara hör istället för att lyssna är något av det mest obekräftande som finns och barnen är värda vår uppmärksamhet. 

Ja kanske försöker jag säga att livet blir mer LIV om vi investerar ärlighet, närvaro och kärlek i det vi gör och företar oss. V

Ha nu en fin första advent och gå all in på den här vackra söndagen

Puss och Kram