fredag 30 november 2012

Tacksamhetsblues bland ljusstakar, köphysteri och pepparkaksbak

Nu har jag varit inne och läst på bloggen "I kroppen min" igen och inget i världen berör mig lika starkt som hans sköra ord om att balansera på gränsen mellan liv och död. Att vid 29 års ålder behöva göra bokslut med livet. Det sliter mitt hjärta itu och jag saknar ord. Han äger ett språk som skriver sig in under min hud och allt som vi i vardagslag klagar äver tappar sin intensitet och jag omfamnar allt jag är tacksam över. Min tanke landar vid, må jag bära varje dag här i livet med den kärlek varje dag är värd. Må jag aldrig tappa tacksamhetens fantastiska gåva att just jag har den här möjligheten att förgylla en vanlig tisdag eller torsdag. Må jag aldrig tappa förmågan att hålla livet i handen och alltid våga följa mitt modiga hjärtas puls



Det här får mig också att tänka på det rena och sanna i kärleken, så jag dammade av en gammal dikt som jag skrev på en målning en gång för länge sedan Den vill jag bjuda er på denna fredag i adventstider.  Kom ihåg att varje dag ni lever är en gåva ni själva får förvalta på allra bästa sätt med de förutsättningar just NI har. Det största är redan i er hand. Det största är inte hur hysteriskt många och hur galet dyra julklappar vi kan köpa.  Det största är att vi finns och att vi har möjlighet att älska med modigt och vidöppet hjärta, varje dag




Om att mötas inuti under ytan

När du ler så finns gud och allt annat saknar värde
du hör mellan mina rader vad jag inte säger
och ser i mig vad jag inte visste fanns
bortom allt ser du verkligen MIG
/Emma
 

6 kommentarer:

  1. Såg honom på TV nyligen, i Anna:s eviga på SVT.
    Han har verkligen språket, kan uttrycka sig så vackert trots att han är så besviken och förtvivlad över sitt öde. Ja du Emma, tacksam ska man allt vara. Kram

    SvaraRadera
  2. Fint skrivet, ska nog ta och besöka denna blogg du talar om . Kram och ha en fin helg.

    SvaraRadera
  3. Har ni inte läst Kristians blogg tidigare...Bered er på att bli golvade!Ha näsduken beredd! Hans förmåga att uttrycka sej är unik! Hans brev till sitt ofödda barn kan inte lämna någon oberörd! Ja, inget inlägg på bloggen lämnar en oberörd!

    SvaraRadera
  4. Det är i så'na stunder vi bör stanna upp . . .
    Känna tacksamhet över det vi ändå har . . .
    Den friska har massor av önskningar osv -
    - men den sjuka har bara - EN :/
    Tack och kram - för att du delar med dig av din kärlek :)
    :D

    SvaraRadera
  5. Har läst inne hos Kristian, förundrats, smärtats och påmints om mina problems litenhet eftersom livet ger mig så mycket och hälsan är min... tack för tänkvärt inlägg, vacker dikt och en länk till en ordkonstnär som klär av livet.
    Kramar

    SvaraRadera
  6. Aaaaaa.....va jag blir att längta efter dig extra mycket ibland när jag läser din blogg.
    Ja du kollade på honom sen....visst är det gripande och samtidigt så verkligt nära med denna unga person med så mycket visdom och klokheter i sitt tänk. Både Anders och jag blev tagna av hans medverkan på TV. Bloggen brukar jag vara in på......ibland har jag inga ord för vad jag känner och tänker.....tiden blir liksom bara stilla samtidigt som min egen tacksamhet inträder.
    Love you

    SvaraRadera