Att bli liggande illamående i horisontalläge i 35 timmar i sträck med några korta avbrott för allehanda toalettbesök är inget önskat läge precis. Man blir matt i varenda liten kvadratcentimeter av kroppen. Idag är jag dock på benen igen och jag kan åter inta viss förtäring.
Jag försöker ju alltid se något gott ur allt som sker och det bästa med detta är att jag idag värdesätter att kunna, stå, gå på en uppfriskande promenad med min lille hårige vän, äta något utan att det återvänder. Jag inser verkligen att det som vi vanligtvis ser som självklart egentligen är GULD.
Nu är jag en person som är väldigt duktig på att värdesätta de små sakerna och se värdet i en vanlig blåsippa om våren, doften från att barns mjuka nacke, ljudet av havsvågor som smeker stranden, smaken av en vanlig kaffe med mjölk, skrattet och samtalen med mina älskade ungar, katten Biron Maidens fantastiska helande effekt, hunden Svante Lindbergs ovillkorliga kärlek, att få krypa in i en älskads famn, att njuta av skenet från fladdrande stearinljssken, de substansfulla samtalen med fina vänner och att bara sitta ensam på ett fik och skriva ord som förgyller.
Ja jag är faktiskt en sådan som t ex hänger fram de vackraste kläderna jag har (en ljuvlig indisk tunika som en kär vän köpt åt mig på en av sina resor) på väggen i sovrummet tillsammans med ett par underbara balettskor från Kungliga balettakademien i Köpenhamn och en gammal stråhatt som varit med på både glad-fester och soliga sommarpromenader. Just bara för att jag njuter mer av dem mer när jag ser dem än när de ligger instuvade i en garderob.
Jag omger mig också med böcker som gör mig glad eller klok i själen och har dom gärna på nattduksbordet för att njuta av dom även när jag inte läser dom. Ja jag tycker böcker är vackra och det står nog böcker i varje rum här hemma tror jag. Jag är rädd om dom för det är lite som att ha äran att förvalta någon annans historia i sitt eget liv och hem
Så kontentan är nog att jag är rätt bra på det här med hederligt livsnjuteri och jag lever som jag lär. Det är ändå extra värdefullt när man varit sjuk att inse att det är en skatt att kunna äta, stå och gå och livet är banne mig en gåva större än något. Vem bryr sig om små valkar, finnar på näsan, en sur granne eller ostädat tonårsrum då?! TACK någon för det.
Det är lika roligt som vanligt att läsa vad du skriver. Det är bra att läsa om saker som vi anser som självklara för det mesta, men som inte alls är självklara alltid och för en del människor aldrig.
SvaraRaderaRoligt att du är uppe på benen igen :) Ha en bra onsdag och fortsätt att krya på dig !! Kram <3
Tack finfina Pirjo...ja det är gott att vara på G igen
RaderaJa det är så innerligt nyttigt att värdesätta det som vi tror är självklart för att få ett mer tacksamt perspektiv
kramelikram
Vad skönt att du är bättre, magsjuka är aldrig roligt. Man blir såååå slut i kroppen. Man tacksam över små saker kan lätt komma över en. Hur en skorpa kan vara god att doppa i te. Det gör jag aldrig annars. kram kram
SvaraRaderaJa usch ja då är man itne så kaxig kan man säga...bläää..men men now I´m back on track
Raderakraaaam
Zahiren är en av de absolut bästa böcker jag läst. Så mycket av mig i den boken.
SvaraRaderaKrya på dig Emma, och fortsätt sprida ditt underbara leende.
Men åh vad roligt då har vi samma favoritbok. jag har läst den förut och jag läser den igen. Alltid med ett nytt perspektiv. Vi är ju aldrig densamma om man säger så :):)
RaderaDet är inte alla som är lika frälsta i den här dynamiska storyn på samma sätt som de är i t ex Alkemisten så jag blir så glad när det är fler än jag som delar förälskelsen till Zahiren
Kram på dig Lovebender
Jaaadu, söstra mi. Du kom som en livsnjutare redan från start och fullföljer ditt val väldigt väl må jag säga. Va härligt att du känner dig bättre. För magis är väl den sjukan man oftast skyr mest. Puss kram och kärleksbombardemang<3<3<3
SvaraRaderaMen sötnöt...du säger alltid sakerna som får hjärtat att hoppa jämfota. Det är värdefullt och DU är värdefull. Men det vet du ju söstra mi
Raderapuss o kram