Hur något kan växa fram i dialogen med skapandet

Jag har sannerligen fått träna aktivt på att måla från hjärtat utan betänkligheter om vad som den potentiella köparen eller betraktaren förväntar sig. Att gå förbi hjärnan och skapa från de känslor som existerar inuti. 

För mig handlar det lite om att släppa tanken om att känna rätt och istället ha rätt att känna (samma ord men så otroligt olika betydelse om man möblerar om dem)

När man sedan går in i den känslan tar fram penslarna och duken och bara målar av hjärtats lust blir resultatet alltid det bästa eftersom det är ett resultat som är en slags förlängning av mig själv som konstnär

 Köper man sedan ett verk så har man inte köpt ett tekniskt skickligt skapat inredningsobjekt utan en nedskapad del av någon annans personlighet. Lite som ett skyltfönster för de egna tankarna, känslorna och intentionerna. En länk mellan betraktare och konstnär.

Ibland hittar köparen/betraktaren bitar av sig själva i bilden/målningen och tolkar in det som dom känner och det är självklart det allra bästa med kommunikation via konsten.