Att låta sin egen röst bryta igenom allt yttre "skrål"

Den första härliga koppen kaffe latte är ändå den godast på hela dagen. Jag är verkligen jättebra på att närvara i min kaffelatte-stund på morgonen också. Jag hämtar in mig själv och går försiktigt in i min nya dag. Det är viktigt för mig att närvara och luta mig tillbaka i tillit till mig själv och livet. Jag har sannerligen inte alltid varit sådan. Jag har varit en sådan som levt mitt liv på autopilot. Jag har kört på utan att vare sig stanna, kolla kartan eller känt efter var jag är på väg

Jag trodde självklart att jag gjorde det rätta för mig, annars hade jag ju inte fortsatt. Jag ser det lite som att jag gasade och bromsade samtidigt. Ni kan ju tänka hur bra en bil skulle må av detta. Den skulle ju till slut braka ihop och det är det som sker med oss människor när vi går i väggen så det rungar om det. Jag va en hårsmån från detta och jag visste inte ens om det förrän jag fått perspektiv och en distans till mitt dåvarande liv.


Jag var ofta arg, irriterad, rädd, lättstressad och hade en otroligt skev självbild men också en skev omvärldsbild. Jag mådde så dåligt med förstod inte att det kunde finnas en anledning till detta. Jag visste inte då att om vi går emot våra egna värderingar går det in en försvarsmekanism som gör oss just arga, irriterade, oroliga och lättstressade. Jag trodde att det skulle vara så, punkt slut.

Något som jag heller aldrig gjorde var stannade upp, stängde av och lyssnade in mig själv. Jag visste inte vad min inre längtan sa för jag lyssnade aldrig på den röst som kommer fram när vi befinner oss i tystnad. Jag brukar likna det vid att vi byter frekvens så som vi gör med radion när vi inte gillar radioprogrammet. Jag bytte frekvens för att hellre lyssna på skrålet från omvärldens brus än den stilla rösten som försökte säga -Emma, du går just nu emot dig själv och behöver stanna upp för att inte åka av vägen längre fram på din resa. Den rösten försökte också säga -Öh, vänta nu Emma, den här irritationen till den andra personen som du bär på just nu är inte berättigad och handlar inte alls om någon annan. Den handlar om dig och ditt förhållande till D I G själv.


Glöm att jag ville lyssna på den frekvensen - jag bytte ständigt frekvens och kanal genom att utöva konstgjord andning såsom prestera lite mer, köpa lite fler saker, fylla ut dagar med allsköns aktiviteter, fortsätta umgås med människor som jag trodde att jag "borde" umgås med  osv


Till slut började själen knacka på hårdare och hårdare för att jag skulle vakna och stanna. Jag fick inflammation i nacken, tänder sprack, ont i ryggen, stel i lederna, yr i huvudet och framför allt trött. Ja vad gör en själ när en människa inte vill lyssna - den tar till allt mer drastiska åtgärder för att få uppmärksamhet.


När jag sedan slutligen drog i bromsen och började lyssna på stillheten, tystnaden och gav plats för min inre röst var det som att jag föddes på nytt. Det här var början på en lång resa som självklart aldrig tar slut. En resa som varit underbar, härlig, smärtsam, jobbig men framför allt  otroligt utvecklande och galet intressant. Jag är så tacksam för att jag gjort den här resan och att jag idag kan dela med mig till andra. Jag ser det som mitt uppdrag och mitt ansvar att föra ut budskapet om ett mer kärleksfullt och glädjefyllt leverne till omvärlden. 

Vinsterna är många och Idag kan jag:

*öppna hjärtat och ge kärlek även om jag inte får det tillbaka

*stanna i känslor som inte alltid är de lättaste för jag vet att det går över

*våga stå upp för mig själv i situationer när inte alla tycker som jag

*se orsak och handling på ett tydligt sätt

*känna vetskap om att jag bär själv ansvaret för hur jag mår

*landa i vetskapen om att ingen annan bär ansvaret att vara en vacker utsikt från min livsvinkel (jag    intar själv positioner som tillfredsställer mig och mitt liv)

*se det goda i alla jag möter även om de beter sig illa (alla gör så gott de kan)

Ger du sig själv tiden att lyssna in din egen inre röst och längtan?

Ha det gott och kom ihåg att du fullkomligt strålar av den ljuvligaste energi, bara du själv vill :) Släpp fram det vackra i dig

kram