söndag 1 april 2012

Att avkläda sig de yttre "äganden och göranden" och träda fram som sig själv

Tänk så ofantligt ofta vi människor lever och presenterar oss utifrån preferenser och referensramar som egentligen inte alls har något med oss som människor att göra. Vad menar jag då? Jo jag menar vi skaffar oss en identitet utifrån det vi gör och utifrån det vi äger. Det är förvisso förståeligt och jag har säkert själv varit i den fällan och harvat runt några gånger när jag t ex presenterat och identifierat mig igenom min profession som coach och konstnär. Jag har dock jobbat på detta och det blir synligt för mig eftersom det är en del av det budskap jag förmedlar på vissa av mina föreläsningar.

Vi tittar närmare och vänder upp och ner på det en aning på bästa Pippi Långstrump-sätt (om ni visste så mycket vi har att lära av den damen)
Om vi skulle vara den vi är på grund av det vi gör så undrar jag om de sjukskrivna eller arbetslösa är utan identitet? Om vi skaffar oss status pga av stora bilar och coola villor vid havet så undrar jag om de som är hemlösa saknar existensberättigande? KNAPPAST

Jag fick ett tips av en av mina bästa väninnor om en sida som skrivit så fascinerande om detta fast ur ett barnperspektiv och jag såg ju att detta även kan appliceras rent metaforiskt även på oss vuxna.  Vi gör ett litet ett exempel. 



Om vi liknar oss människor med en rysk docka "babushka" så är själva jaget, alltså det som i grunden är jag, den innersta lilla dockan alltså human being. Nästa lilla docka är human doing, alltså det vi gör rent professionellt och yrkesmässigt.  Den yttre och sista dockan som vi först ser är human having alltså det vi äger.

Om vi nu plockar bort de två yttre dockorna och riktar in oss på den innersta kärnan av dockan och ser den som oss själva utan det vi gör och utan det vi äger. Vem är du då? Vem är DU? Utan allt samhälleligt, utan alla prestationer och helt utan allt materiellt som du äger idag. Ta dig en funderare på detta och skriv gärna ner vad som blir kvar när allt det yttre som egentligen inte är vi har plockats bort och lämnat plats för dig i din renaste form. Plocka sedan fram de tillgångar du äger som är förknippade med din egen personlighet, din passion, dina styrkor och dina drivkrafter. Försök sedan att applicera dessa på de drömmar och visioner du har för framtiden och hur du kan själv bidra till att uppfylla i alla fall ett litet delmål som gör dig full av framtidstro, lycka och glädje. 

Du är en guldgruva och du har allt som krävs för att införliva det din längtan består av. Du är så mycket mer än det du äger och gör. Det vi har framför oss och det vi har bakom oss är ingenting i jämförelse med det vi har inom oss.

If you can dream it you can do it.

13 kommentarer:

  1. Kloka tankar... :) Tycker det är lite "roligt" också med folk som blir provocerade av att en del människor INTE vill eller behöver ha det "bästa, nyaste, största". Som inte behöver göra/ vara/ äga samma som alla andra, som känner sig nöjda ändå. *kram*

    SvaraRadera
  2. Ja isst är det intressant att en sådan sak faktiskt t o m kan provocera andra...:)

    SvaraRadera
  3. Jippi! Nu har jag hittat en blogg som jag har fastnat för. Jätte intressant det du skriver. Lite att fundera över. Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men vad roligt. Du är SÅÅÅÅ välkommen hit
      Ha en fin söndag'
      kram

      Radera
  4. Jag resonerar precis som du....men när man träffar någon ny människa dröjer det inte länge förrän man får frågan "Vad jobbar du med?"
    Vi har på något sätt behov att stoppa in varandra i fack....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha...ja du den frågan får man ofta ofta...och på vissa kurser jag hållit får man inte säga vad man gör...färran alldeles innan man går hem och innan man skiljs åt och då får övriga i gruppen gissa sig till vad dom tror att sina kurskollegor har för yrkesprofession.
      Kram och ha en fin söndag
      Emma

      Radera
  5. Att inse att man inte är sitt arbete är en bra början till att hitta den man är.
    Ann

    SvaraRadera
  6. Jag gillar detta. Det är tredje inlägg jag läser idag om detta med statusjakt eller anti det ska jag väl säga. Punctum Salies, Liv Lust Balans har skrivit som samma tema och jag gillar och håller med alla tre. Ni skriver om samma men med olika infallsvinklar vilket gör det hela så intressant. Jag kan väl säga att jag sitter naken här som den minsta innersta dockan och jag trivs faktiskt med det. Jag känner att jag plockat bort både det jag har gjort (har varit livsviktigt för mig) och vad jag äger (också väldigt viktigt för mig för några år sedan) Nu är det bara jag. Jag och jag är på en resa och den resan kommer ge mig svar på mina frågor om försörjning det vet jag så länge jag lyssnar på mig själv.

    Kram och tack för ett utmärkt tydligt sätt att belysa detta på. Och jag har också upplevt detta att andra som jagar blir provocerade att man är nöjd som man är .... Varför är det så?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste nog vara något som är väldigt aktuellt och som ligger oss varmt om hjärtat eftersom det dök upp på tre ställen bara inom din sfär. Intressant och dags att förändra kan jag känna spontant. Ellerhur?
      Ja visst är det märkligt att andra blir provocerade..men som jag brukar säga om dom upprörs måste dom ha något inuti sig själva att "röra upp".
      Stor kram
      Emma

      Radera
  7. Intressant att vi är inne på liknande tankegångar. Trevligt att ha hittat hit. Önskar dig en fin vecka

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej >Elisabeth
      Ja alltid kul när vi rör oss på samma kontaktytor. Det inspirerar och utvecklar. Nu ska jag kika in hos dig
      Tack för besöket och hjärtligt välkommen tillbaka till "livskrafter"
      kram
      Emma

      Radera
  8. Underbart, underbart, underbart.. du är så klok. Tack!

    SvaraRadera

INSPIRATIONSHELG

Tillhör du också en av oss som levt upp till andras förväntningar gång på gång. Trots att det ibland inte alls legat i linje med Din...