onsdag 2 januari 2013

Tankar utmed Sveriges landsvägar


Glider fram genom Sverige i ett strålande solsken. Skön musik ljuder ur bildradion. Efter att ha spenderat en skönt härlig nyårshelg i dalarna styr jag åter kosan mot västkusten. Eller bästkusten som det också heter.
Kan bara konstatera att Sverige är fantastiskt och att 2013 är året med stort Å. Känns lång väg att spännande mål kommer att uppnås under det kommande året
Något som jag tänker på när jag sitter här på vägarna är vad som är svårast i en kärleksrelation. Fick nämligen den frågan på FB idag. Personligen upplever jag kompromissandet som det svåraste. Att hitta den gyllene kompomissnivån som inte går över i självutplåning. Det är så lätt att man sysselsätter sig med både husfridsknull, ångestladdade val som går emot egna värderingar och låtsaslycka för att till varje pris få relationen att ÖVERleva. Tyvärr betalar vi då med det egna värdet, sorg och en jäkla massa vånda, oro och ångest. I en sund relation där kärleken är den största drivkraften är det av stor vikt att man behåller sin egen inre längtan, uppfyller sina önskningar och drömmar och är tydlig med sina behov och aldrig, aldrig någonsin kompomissa bort dessa, för om vi gör det får man säkert en ÖVERlevande relation men minst en själsdöd person
Vad anser ni är svårast i en kärleksrelation?
Kram och god fortsättning

5 kommentarer:

  1. Pirjo Brandestam2 januari 2013 kl. 06:46

    Vi har haft ett strålande väder i Götet idag...nästan så jag fått vårkänslor :) Det där med kärleksrelationer är svårt. Jag har lite svårt för att kompromissa, så därför är det nog bäst att jag lever ensam. Ett förhållande, typ särbo eller nåt skulle jag kunna tänka mig.
    Kör försiktigt och ha en bra fortsättning på dagen :) Kram <3

    SvaraRadera
  2. Det svåraste i en kärleksrelation tycker jag att du sätter fingret på alldeles fantastiskt bra. Håller med till fullo. Det svåraste av allt är att vara i en relation utan att göra våld på sig själv.

    SvaraRadera
  3. Vilken vacker bild - med sunda tankar ...
    från - dig min vän - på väg - nå'nstans i vårt vackra land :)
    Nä, vi kommer ingen vart med att inte vara osann mot sig själv!
    Kramis från mig i Viken - i fräscha året 2013 :)
    :D

    SvaraRadera
  4. Det svåraste är nog att vara sann mot sig och att stå upp för sig och sina behov precis som du skriver,att inte trassla in sig in den andras behov eller trassla in sig i någon mall som hur man ska leva när man är ett par. Väldigt konstigt för många att jag åker till Indien själv.Men jag är lyckligt lottad att jag har en förstående man,annars hade min själ inte blommat <3

    Ha en bra dag!!
    Kram Lotta

    SvaraRadera
  5. Emma som du skriver följ dit hjärta är samma sam som att följa sin själ. Idag kan jag inte kompromissa med vad jag vill o längtar efter. Jag måste vara tydlig med vad jag vill och uttrycka det, om det inte räcker, är det inte rätt, ha inte tid med dåliga relationer. Ett ömsesidigt givande o tagande i samförstånd, utan kram o makt är kärlek för mig. Kärlek till dig. Har funderat på hur det kommer sig att det finns så många kloka kvinnor, var är alla män ?? sorgligt ....
    kram A Net Te

    SvaraRadera

INSPIRATIONSHELG

Tillhör du också en av oss som levt upp till andras förväntningar gång på gång. Trots att det ibland inte alls legat i linje med Din...