lördag 4 december 2010

Att bevara sin egen energi och ge plats för glädje

Har du tänkt på hur det går till när man försöker trycka ner en uppblåst badboll under vattenytan ? Den hålls alltså kvar under ytan så länge vi använder vår styrka och håller fast bollen. Så fort vi släpper den POFF kommer den åter upp över ytan. Vare sig vi vill eller inte.

På ungefär samma sätt fungerar det med de skuggsidor, skamkänslor, obearbetade och icke accepterade känslor vi har inom oss. Vi använder ofta all vår värdefulla energi till att trycka undan och förtränga. Det här är egentligen helt logiskt och fullt förstående för dessa känslor gör ofta ont i själen och vi vill inte ha med dessa att göra. Tyvärr förstår vi inte då att när vi inte accepterar dessa så bevarar vi dem itsället för att bli fria från dem. Som Ola Salo så klokt formulerade det i sitt sommarprogram 2009 " Pain is the way we learn when we don´t want to learn" Vi gör alltså motstånd mot det vi ÄR just nu

När vi istället är ärliga mot oss själva, släpper taget och accepterar och erkänner dessa inneboende härbärgerande känslor släpper vi också vårt krampaktiga tag om dem och därmed slutar de också förbruka vår energi. Många gånger låter vi dessa känslor, präglingar och tidigare upplevelser få dominera våra liv och tyvärr också minimera utrymme för glädje, kärlek, frihet och harmoni.

Så ta dig tid att fråga dig själv vad du kan ha som gör att din energi läcker eller vad det finns inom dig som du inte riktigt vill veta av och hur det skulle kännas om detta faktiskt fick en mindre plats i dig. Fråga dig också vad som kan vara så hemskt med att acceptera det man känner och det man faktiskt ÄR. Allt är ju som det är just nu. Ellerhur?
Du vet väl om att dina spöken spricker i ljuset, så på dom bara - dra fram dom :)
Du är fantastisk och livet likaså

3 kommentarer:

  1. Ja och ofta är det nog så att vi inte ens vet av att vi härbärgerar känslor och minnen sen tidigt. Vi kan t o m vara bärare sedan långt tillbaka eller skyddar någon annan som vi tyckt väldigt mycket om av ren lojalitet. Men kroppen är det finaste instrument vi har om vi bara lär oss lyssna. Uttrycket kommer ofta i krämpor eller sjukdomar oavsett vi vet om det eller inte eftersom kropp och själ hör ihop. Men vi får då en chans att ta hand om oss själv på ett nytt sätt. Acceptera, frigöra och förlåta för att sedan se på sig själv med kärlek vilket är det största behovet vi har. Det är min åsikt. Puss

    SvaraRadera
  2. Ord o inga visor var de här :)
    Visst är vi fantastiska o unika - alla vi på vårt eget sätt, bara för att du är du o jag är jag :)
    Läckande energi är inge kul, vi ska känna nuet o vara där med fulla känselspröt o alla sinnen vakna så ofta vi kan, för då mår vi bäst :)
    En fantastisk o unik kram från mig NU :D

    SvaraRadera
  3. Den där liknelsen är så bra... just nu ger jag mig bara hän till livet och det är härligt.

    Kramar

    SvaraRadera

INSPIRATIONSHELG

Tillhör du också en av oss som levt upp till andras förväntningar gång på gång. Trots att det ibland inte alls legat i linje med Din...