onsdag 30 maj 2012

Tantvarning


Jag har alltid haft en förkärlek för tanter. Man kan ju tro att det är något som kommit i takt med min egen medelålder men så är inte fallet. Det började nämligen redan när jag var 4 år och min första bästa väninna var 59-åriga MajBritt. Det är något frigjort och betryggande livgivande med tanter som har hjärtat på rätta stället och bejakar livet med en öppen famn. Jag tycker tanter är enastående vackra och ger mig inspiration på flera nivåer.

När jag hittade den HÄR sidan blev jag rörande glad och kan bara imponeras att det dessutom är en man som startat och driver den.


Birgitta Stenberg är t ex en underbar författare som passerat 80-strecket och fortfarande har både innovativa och galet frigjorda tankar och ideér att dela med sig av till oss läsare och fans.


Gunilla Pontén är min mammas idol och förebild och har nog alltid varit det. Min fina mamma som passerat 70-strecket ter det sig väl ganska naturligt för men för mig som inte ens fyllt 44 är det kanske lite udda att ha en tant som förebild. Who cares. Gunilla är både cool, snygg och störtskönt egensinnig





Andra tanter som är fina ledstjärnor för mig är självklart Astrid Lindgren, författarinnan Barbro Lindgren och smyckeskonstnären Torun Bülow Hübe.

I Sverige har vi en tendens att se på det här med ålder som något fult och vi är enormt dåliga på att värdesätta vishet, mogenhet, klokskap och ålder. Det är synd för där har vi massor att lära av varandra. Livet är ju så galet mycket mer än ungdom och om vi kunde släppa taget om att vilja se yngre och yngre ut i takt med att vi åldras skulle vi kunna lägga mer energi på att ha kul, möta livets skönhet, njuta av stunden och ta hela världen i famn istället. Var ålder har sin skönhet och sitt värde. Enjoy!







Länge leve tanten!!!


18 kommentarer:

  1. Jaaaa Länge leve tanten!! Jag håller med dig. Jag gillar tanter. Nu räknar jag inte in de tanter jag vet som är både elaka och missunnsamma. Nej, jag menar de kloka, roliga och finurliga tanterna. Tanterna som tillför oss yngre mycket. Det tycker jag iaf att de gör. Jag träffar en hel del tanter, först och främst genom jobbet. Tyvärr är de i olika grad av demens men en del har det där extra som fortfarande skiner igenom. Sedan jag började jobba med äldre och dessutom äldre med demenssjukdom har jag lärt mig väldigt mycket om den äldre människan. Både på gott och ont, om jag kan uttrycka det så.

    Där jag arbetar har vi samarbete med förskolan. Barnen kommer och hälsar på några gånger per år. De brukar sjunga för oss och sedan får de fika. Många av de äldre skiner upp som solar när barnen kommer. Det är ett bra samarbete tycker jag. Tyvärr för sällan ändå. Och där jag arbetar är de väldigt sjuka så det skulle nog vara svårt med våra möten i större utsträckning.

    Många barn träffar aldrig äldre människor då de kanske inte heller har mor eller farföräldrar. Barn lär sig inte att umgås med dem på ett naturligt sätt. Det var nog annat förr när man levde närmare varandra och tog hand om de äldre på ett annat sätt än nu. Men kan det verkligen bara vara det de beror på.

    Många som får barnbarn jobbar fortfarande själva och fortsätter att göra det länge till. De hinner inte träffa sina barnbarn så mycket de kanske önskar. Sedan när de har tid är barnen mycket större. Men detta är ju förstås väldigt olika hos familjer. Det finns ju många som inte har det så också. Är det lite beroende på livsstil och var man bor.. Oj, nu hamnade jag ur kurs tror jag :))

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är sannerligen av stort värde att våra barn får umgås över generationsgränserna. Att vi delar med oss och tar oss tid att värdesätta den kunskap och visdom som våra barn kan få av sina far och morförälder. Jag är ju själv en mormor som är mitt i karriären eftersom jag var bara 41 när lille holger kom och nu är jag 43 och har även fått lille Cornelis. Jag tar mig tid att umgås med mina små prinsar och jag ÄLSKAR deras sätt att ge min värld perspektiv
      Beträffande alla er som arbetar inom vård och omsorg vill jag säga TACK. Ni betyder och gör skillnad. Jag arbetar just nu med 4 halvdagas-workshops med ett gäng vardagshjältar inom vård och omsorg på Mölndals kommun och de är så härliga och har ett öppet och tillåtande klimat människor emellan. Jag inbillar mig att det har delvis med deras sätt att möta och bemöta människor i sitt yrke att göra.
      Nu kom jag också lite från ämnet...men vad gör det
      tack och kram

      Radera
  2. Tanter är härliga och inspirerande på alla sätt och vackra med sin livsvisdom som syns i blicken och rynkorna som blir vackra tecken på livet som har levts. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja rynkor är vackert och karaktär.
      kram och omtanke

      Radera
  3. Haha, gu vilken härlig tavla! Blev riktigt pigg och glad när jag såg den!

    SvaraRadera
    Svar
    1. hej och tack. Vad kul att du gillade min målning
      kram kram

      Radera
  4. Underbart.....man kan ju bara önska att man själv en dag får vara den "tantiga" förebilden.......det är bara att jobba på;)

    Puss o kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. jajamensan...lets go :) puss o kram

      Radera
  5. Ja, länge leve tanten! :)

    SvaraRadera
  6. min 11-åriga dotter är mycket förtjust i tanter ♥

    SvaraRadera
  7. Jag firar tanten i mig, jag gillar henne. Hon gillar mårbacke-pelargoner, baka bullar, fina förkläden och och trädgårdprogram på tv. Hon frossar i långkok, älskar syrener och beundrar anda starka tanter som levt och upplevt, satsat och både vunnit och förlorat.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hihi...låter som en helt skön tantförebild...kram kram

      Radera
  8. Men nu beter sig bloggen riktigt märkligt. jag kan svara på alla kommentarer utom din Jeanette...Jaja jag svara så här istället då.
    Lovely att det finns fler än jag som älskar tanter redan från barndomen...kram kram

    SvaraRadera
  9. Underbar intervju och underbar lady.. så där vill jag bli när jag blir tant :)

    SvaraRadera