måndag 21 maj 2012

Sätt inte livet på vänteläge




Vi vill att vissa saker att förändras i våra liv, men vi fruktar de konsekvenser och förändringar som det innebärIbland fruktar vi dessa efterlängtade förändringarna, trots att vi vet vad vi vill, därför att det välbekanta är bekvämare än det okända. Människan är i grunden rädd för förändring och rädsla är starkt förknippat med flyktbeteende

Vi kan stanna i en relation eller en arbetssituation som inte egentligen är rätt för oss av rädsla för att förlora det vi vet att vi har. Det är välkänt och invant. Det här gör att vi tyvärr aldrig kan skapa att utrymme för vad vi verkligen vill släppa in i våra liv. 


Det finns en ofrånkomlig koppling mellan att få vad vi vill och förlora vad vi har, och detta faktum kan hålla oss i ett stagnerande vänteläge.

Låt inte vänteläget bli ett konsekvent livsläge. Ingen kommer att knacka på hemma hos dig och fråga om de kan erbjuda ett bra liv. Det är bara du som kan ordna det. Det är ju förvisso tur eftersom det är du som är den kompetenta experten på ditt liv

Ibland måste vi hoppa rakt ut och lita på att vingarna vecklas ut under tiden.

Det är också gott att veta att vi är alltid älskade om vi har en god relation till oss själva. Vi ökar det kollektiva medvetandet om vi tar ansvar för vårt eget mående. 

Du ÄR älskad och du HAR kraften

















18 kommentarer:

  1. "Ibland måste vi hoppa rakt ut och lita på att vingarna vecklas ut under tiden". Det tyckte jag om att läsa. Tack för det :)

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst är det en go tanke ;-)
      kram

      Radera
  2. kollektivt medvetande och med universum som stöd blir jag allt djärvare!
    OCH tack vare dig som ger mig kraft och tillit. till mig själv ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. UNDERBART Jeanette...blir så glad för din skull...och för min skull om jag kan inspirera någon annan att må bättre och att våga
      kram kram

      Radera
  3. Jag tänkte alltid innan jag separerade att det skulle kännas som att hoppa bungyjump.....man vet aldrig om det håller, kraschar jag i backen eller står jag upprätt...Men jag står! Visserligen känns det ibland som om jag är förvirrad och totalt dum i huvudet...men tack och lov för internet. Att man snabbt kan googla det man vill veta. Och tydligen tillhör det faserna i en skilsmässa....Så, jag är "normal" :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår precis vad du menar. jag har hoppat några "bungyjump" i mitt jag också och likt katten hamnar vi alltid på fötterna till slut. Dessutom med en större styrka och klokhet än innan. Vingarna bär
      Kram på dig

      Radera
  4. Så sant, jag kände precis så när jag anmälde mig till min yogautbildning som jag nu går på. Jag hade tittat på den i flera år och tyckte att jag inte hade råd (eller svårt att prioritera mig själv)när jag blev sjuk kände jag bara nu eller aldrig vad ska jag vänta på.
    Kram Lotta

    SvaraRadera
  5. Håller med. All förändring ger en viss stress, även de mer positiva förändringarna. Kropp och själ måste adaptera sig till de nya förändringarna, och det tar kraft. Det är därför viktigt att inte göra allt på en gång, även om man är otålig! Man behöver hinna landa! Men vi måste också våga, förändra saker ibland. Inte för förändrandets skull, utan för utvecklingen, stimulansens och livsglädjens skull!
    Just nu är jag glad åt att jag anmält mig till universitetet igen, trots att jag nog får betraktas som vuxen ;-)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt. Grattis till universitetsstudierna
      kram och ha en fin helg

      Radera
  6. Ja, jag vet....jag är i vänteläge på vissa fronter. Spåret är slut, jag kommer inte längre och tom tåget har åkt igen...Vida pratade om att vara sann mot sig själv....hmm...nu har ni båda fått mig att fundera...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja ibland får man DET man behöver NÄR man behöver det
      kram och ha det gott

      Radera