söndag 20 maj 2012

En ros är en ros är en ros..och skönheten bor i betraktarens ögon



Jag är som vanligt en aning obstinat och det blinkar som vanligt en kärringen-mot-strömmen-lampa på mig och mina tankar. Jag är nämligen över huvudet förälskad i maskrosen. Dess färg, form och generösa sätt att dela med sig. Om ni plockar ur den ur sitt sammanhang och släpper gamla förutbestämda åsikter om att den gula skönheten är ett ogräs så kan ni försöka titta på den med nya ögon och upptäck att den är makalöst vacker. Som om små solar av ljus landat över hela vår natur. Kan man annat än älska den då?!

Vem kom med den märkliga idén att maskrosen är av ondo? 
Inte var det då jag



Jag bodde i många år på ett villaområde där gräsmattorna gränsade till varandra utan avsklijare. jag kan meddela att jag fick lägga band på min kärlek till denna försommarens gula skönhet för det var INTE populärt att låta gräsmatta bli gulblommig. Där skulle man kapa dem innan de ens hade en antydan att komma upp. Tack gode gud att jag slipper sådant idag. Nästa hus jag köper ska ha en trädgård med friheten att vara ett vildvuxet landskap av regnbågens alla färger minsann. Kanske beror det på att jag har en tendens att se allt som ett konstverk och när jag tänker efter är jag både glad och tacksam att jag har den förmågan. Även om det ibland innebär mindre nöjda grannar som hellre vill ha en golfgreen som gräsmatta än ett hippieinspirerat färgsprakande naturgolv.

Alla är vi olika



Nåväl just nu njuter jag av alla dessa fina ängar där de får breda ut sin prakt till min beundran och beskådan.

I eftermiddag tänker jag ta med min lilla sonson, The Prince of Universe, och inmundiga eftermiddagsfikat mitt i denna gula prakt



4 kommentarer:

  1. I gräsmattan eller på en äng full av solar, det är helt ok för mig. Men i finrabatten eller på grusgången är jag inte lika imponerad :)Och ja...om jag inte vill ha dom där så borde jag väl kapa dom i gräsmattan...men jag gitter inte krypa runt och klippa dom med sax :) Det inte gräsklipparen tar, det får vara :)

    SvaraRadera
  2. om man fotograferar maskrosen nära nära, så är den ett konstverk med sina spröt som lockar sig så fint. Jag uppskattar också det vackra i naturen och maskrosen är en av blommorna som växer, sååå jag gillar den med. Jag har också bott i en sådant område där nästan grannarna var in på min tomt och rensade i ren frustation över att jag inte var lika ivrig som dem att avlägsna dessa finingar. Jag är förälskad i lupiner också, vilket många ser som ett ogräs också. Kan jag inte begripa... kram på dig.

    SvaraRadera
  3. Ogräs är växter som växer och frodas utan besvär, och som inte låter sig kuvas. Tur att inte människor bedöms med samma måttstock ;-)
    Ann

    SvaraRadera
  4. De är så vackra där de står.. numera kan även jag uppskatta dessa små skönhetssolar!

    Kramen

    SvaraRadera