Motståndskraft och själslig understimulans

Har funderat en del på det här med motståndskraft, kroppsligt immunförsvar och själsligt låg motståndskraft. Allt sitter ihop och ofta kan vi titta in på oss själva och hur vi lever våra liv om vi vill veta varför vi fysiskt mår dåligt i dessa förkylningstider.

Alla har vi våra ”down”-perioder då våra kroppar och psyken verkar vara mer mottagliga för depression och sjukdom och mer känsliga för stress än vanligt. Man brukar säga att man sådana perioder har sänkt motståndskraft. Vi kan under dessa perioder stanna upp, känna efter vad det är som pågår i vårt liv rent allmänt. Vad är det vi försöker ”göra motstånd” emot? Vilka slags hinder är det vi möter eller skapar, som tar så mycket energi i anspråk och som gör oss så utmattade och mottagliga för både fysisk och psykisk turbulens ? Lever vi emot våra värderingar och inre önskningar ?

Så ta pauser och lyssna in dig själv. Vad behöver du eller vad har du försakat de senaste tiden ? Lever du i en livslögn utan att ens våga ta notis om detta? Vilka saker är det som gör dig lycklig och vilka olika sätt att ta hand om dig själv finns det som kan öka din motståndskraft redan idag?

Jag har själv varit MEGAförkyld under helgen, vilket var evigheter sedan sist och jag vet varför men blundar nog lite för mycket, så jag ska ta tag i saker och ting redan idag

Du sitter ofta själv på svaren om du väntar in och vågar lyssna utan att värdera och utan att försöka göra om svaren till något som vi tror att vi vill för enkelhetens skull pga att vi är rädda för förändringen det kanske innebär. Så var schysst men brutalt ärlig mot dig själv :)

All kärlek till Er denna vackra dag i april