fredag 1 november 2013

Att vara exakt där man ska vara i livet


Att vara i en känsla av att man är exakt där man ska vara i livet här och nu är rätt häftigt. När jag drar mig till minnes bakåt så har jag nog ganska ofta känt det så. Kanske inte när jag var yngre men de senaste tio åren i alla fall. Den här känslan av att livet och jag lirar i samma lag. Ibland funderar jag över vad det är som gör att jag känner så och vad det är som gör att så många inte känner så. 


Många jag möter i min vardag som coach och föreläsare säger att "just nu gör jag det här men...." eller "bara barnen har växt upp så" eller "jag önskade att jag vågade göra det och det..." men kanske värst av alla är den här vanliga repliken som dyker upp med jämna och ojämna mellanrum "Jag skulle vilja....för det är det jag brinner för och verkligen VILL göra...men det får jag väl göra när jag blir pensionär" Här ringer kanske livets största varningsklocka. Kära vackra arma människor, tänk om vi aldrig blir pensionärer, då får vi aldrig veta, känna eller göra det där som vi känner är meningen och passionen. Det vilar självklart ofta en rädsla bakom dessa ofattade beslut och otestade drömmar. Rädslor är inte farligt såvida vi inte låter dem styra våra liv. Om vi inte skapar våra liv som vi vill ha det så förstår jag inte riktigt poängen. Ja vi kan misslyckas. Och gud ska veta att det har jag gjort många gånger. Men jag reser mig, ruskar av mig och riktar in fokus hur jag vill ta nästa steg i livet. Fast med en ny lärdom i min ryggsäck. 

Kanske handlar det ibland bara om att hitta harmonin, livskraften, förmågan att känna tacksamhet för det man har, förmågan att slå ner på takten och möta livet alla skiftningar med alla sinnen. Det måste inte betyda revolutionerande jättehändelser och omvälvande förändringar. Det handlar mer om att vara så snäll och omtänksam emot sig själv att man ger sitt liv det innehåll det är värt. Att våga gå även om rädslan biter en där bak. Det är inte så farligt att vara rädd en stund om vi låter den vara. Då klingar den av.



Ett tecken jag fick idag på att jag är och gör det jag är ämnad för just nu var flera mail i min inbox med härliga reaktioner på vår nya podcast "Viktigt på riktigt" Ett exempel var en kvinna som skrev följande:
"Så glad jag blev att nu startat den här poddradion  
Jag skrattade och funderade instiktsfullt om vartannat när jag lyssnade på ert program. Tack. Jag kommer att lyssna troget på era kommande avsnitt och förgylla min vardag med er i mina lurar. Underbart med dialekten också brudar.
/Monika"

När jag läste detta så kände jag så starkt att när man är exakt där man ska i livet så får man små signaler om att man är på rätt väg. 
(Ni vet väl att ni kan gå in och ladda ner oss gratis och lyssna når ni helst har lust via Iphone och smartphones)

Nu ska här planeras för vår kommande inspirationshelg som vi ska ha i ateljén här på Göteborg första adventshelgen. Till det kommer att avnjutas en smarrig och nyttig smoothie. 
Life is good 

14 kommentarer:

  1. Men hur försörjer man sig då..? Med hyra o allt sådant. Jag trivs inte på mitt jobb längre, det känns bara inte rätt även om arbetskamraterna är jättebra. Jobbar inom landstinget o det känns så stelt o inte jag. Just nu är jag tjänstledig o går på konstskola o det är jättekul men sen då? Hur får man det där jävlar anamma som du verkar ha? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj som du förstår en stor fråga som kräver ett längre svar...men egentligen inte från mig utan snarare än mig. Det har tagit mig många år att komma dit jag kommit. jag har varit en grå mus som var rädd för allt och inte vågade ta ett enda steg utanför boxen. jag var blyg och nervös. Idag vågar jag föreläsa för hundratals personer och göra det som känns rätt för mig. Det har självklart "kostat" mig vissa saker. Jag har emellanåt arbetat dubbelt för att känna vad jag vill och för att skapa ett mindre kapital att starta med. Jag är absolut inte född med silversked i mun utan allt är en skapelse av mig. Bara DU kan känna vad som är bäst för dig. Man behöver mod. Jäkligt mycket mod och enstark tillit och tro på att saker är MÖJLIGA. Jag tror inte på att saker är omöjliga. Jag flyttade t ex hit till Göteborg från Dalarna utan att ha ett jobb. Jag hade ett pyttelitet kapital men en STOR tillit. jag tog ett jobb som servicekoordinator när jag kom för att ha pengar till brödet på bordet. Arbetade med det ett år sedan sade jag upp mig och gav mitt företag den chans det är värt. Sen har jag lagt ner både tid engagemang och blod svett och tårar emellanåt. men så ser ju livet ut. Jag gillar livet även när det är tungt. kanske det som är lite av grejen. ja jag vet inte om detta blev något svar men...ja det kom spontant iaf
      Allt gott och kram och lycka
      Emma

      Radera
    2. Tack för ditt svar! Ja det handlar väl mycket om tilltro och mod. Du är en stor inspirationskälla :) förresten har du gått en kvällskurs i illustration på Abf i Göteborg för ett par år sen?

      Radera
    3. Tack för att du låter mig veta att jag inspirerar. Det värmer ska du veta :)
      Nix jag har inte gått någon illustrationskurs hos ABF...kanske någon som var lik mig...eller?! :)
      Kramar
      E

      Radera
    4. Ja hon var lik dig. Lite romantiskt bohemiskt klädd oxå ;)

      Radera
  2. Mitt dilemma är att jag inte vet vad jag vill. Jag törs och jag vill, har massor med möjligheter och ett stoooort nätverk. Men jag vet inte till vad jag ska använda de/dem. Det finns massor där ute som är spännande men jag hittar inte det "rätta". Och tro mig jag har provat det mesta för att lära känna mig själv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja dessa svar kan du ju bara finna inom dig. jag kan aldrig ge svaren på dessa frågor som du säkert förstår. allt har liksom sin tid och jag tror att när det ä moget så kommer du också att KÄNNA vad som är rätt för just dig. jag tror ofta att man vet men inte vågar göra handlingarna det innebär för man är rädd för konsekvenserna som eventuellt kan uppkomma. Eller så var det iaf för mig. Så behöver det ju självklart inte vara för dig
      Allt gott och lycka till
      E

      Radera
    2. Jenny, tips på denna boken som coachar fram till att få kontakt med sina inre drömmar. Den är kanon!
      http://www.adlibris.com/se/bok/i-could-do-anything-if-i-only-knew-what-it-was-9780440505006

      Radera
    3. Tack fina ni för tips och idéer, den där boken verkar vara skriven för mig :)
      Min känsla är denna:
      http://livskriver.wordpress.com/2013/11/05/denna-vantan/

      Radera
  3. Vad synd att jag inte har en pod i en padda eller vad det nu är man ska ha...
    Jag försöker vara i nu och här men känner mig fängslad emellanåt. Kvävd av ekonomi, ofrihet och noll framtid.
    Det är tufft men jag härdar ut. Jag är bra på det. Stå still och bara vänta på att dagarna ska gå.
    kram till dig ☼

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man alltså kära Jeanette man behöver ingen padda...jag har absolut ingen padda (och då antar jag att du menar Ipad) du lyssna gratis på nätet i datorn eller en telefon...om du vill förstås...Ha de

      Radera
  4. Godmorgon, du är en sådan inspiration & jag tar åt mig allt i lärdomens tecken om det här med tankesättet. Jag är på god väg & tack att du delar med dig. Ha en fin Söndag, kram från mig 💐

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack. Blir så glad om jag kan inspirera Evve
      Stor kram
      E

      Radera
  5. Sparkling beautiful blue angel :-) Nice photo

    SvaraRadera