lördag 16 juni 2012

Cyberspace "elektroniska fotboja"

Jag har sagt det förut och med risk för papegojeffekt och upprepning så säger jag det igen - Förr hade man Jesus nu har vi Facebook. 

Det är helt galet med denna eviga uppkopplingen som är en del av vår samtida vardag. Vi är alltid tillgängliga och vi har kontoret med oss på fickan vart än vi går. Vi proppar oss fullastade med digitala bilder som lagras i våra cellminnen men vi låter de naggade gamla fotografierna ligga ensamma och övergivna i något gammalt glömt fotoalbum. 



Vi har inte en aning om vem som sitter bredvid oss på spårvagnar, bussar och tunnelbanor men vi vet exakt vad kändisar och bloggstjärnor äter till frukost och vilken kräm som användes till ansiktet eftersom skärmen framför oss är den vi umgås mer med än de människor som finns omkring oss i vår direkta närhet.
GPS:en tar oss till destinationer så vi slipper se oss omkring och (hemska tanke) fråga en medmänniska om vägen.

Tänka är en förlegad företeelse eftersom vi idag kan googla det vi behöver och låta bloggarna ge oss de nyheter, den info och den input vi behöver.

Pinkoder, lösenord och användarnamn är livsviktigare än något annat i vår närmsta vardag. Vem behöver personliga möten med post och bank när allt sköts från ditt ständiga portabla kontaktnät via din livsviktiga skärm som är länken till världen omkring.

Tillgängligheten gör oss ständig påkopplade och därigenom också aldrig någonsin avkopplade. Maximerat informationsflöde och minimerat exformationsflöde.

Fantastiskt vad vår nya värld har exploderat oss rakt in i högteknologins magiska under.  Men ingenting är gratis. Mina kära vänner allt det här har ett pris och det är högt. Vi betalar med vår N Ä R V A R O. Räntan som tillkommer en del kallas utmattningsymtom. 


Vi bär alla cyberspace elektronisk fotboja. Gott att veta är att du har nyckeln till bojan och kan själv välja hur högt pris du vill betala.
Viktigt att veta är kanske att de magiska stunder av liv gnistrar till i vardagen och i mötet med andra. Visst är det av godo med allt utbud vi har tillgång till via nätets omfång, men sätt det aldrig framför själva livet. Betala inte med din värdefulla närvaro av liv. Betrakta en sädesärlas läten ibland utan att twittra om det och följ molnformationer utan att bryta magin med att föreviga ögonblicket med ett foto till bloggen. Byt inte ut den junivackra klarblå himlen mot skärmens statiska ljus. Livet är insprängt i det lilla och missa för guds skull inte det vackra i det vardagliga medan du facebookar.

Stäng av ibland och ge livet en chans att vara gammaldags, manuellt och skönt enkelt. 

Det tänker jag göra
(när jag bloggat klart förstås...ja och just ja när jag lagt ut detta på Facebook...eller ja när jag kollat av mailen och svarat på dessa...eller nej jag måste logga in och föra över pengar först...men SEN så...aj då glömde att jag måste göra en faktura och maila iväg till en kund först...N E J, jag loggar ut och kapitulerar nu...bye folks...livet väntar:)


17 kommentarer:

  1. Ja det är väl som det mesta här i livet att det måste vara med måtta allting. Det är lätt det går överstyr om man inte är uppmärksam. Jag vet flera som gör precis det du skriver om. Mycket bra skrivet av dig och tyvärr väldigt sant också!

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
  2. Fint skrivet och jag måste tänka på det, för just nu vilar jag väldigt mycket framför skärmen, inte vilar vilar. Det gör jag med filt och i liggställning, men eftersom jag är utmattad så vilar jag i att vara vid datorn. Kan bli för mycket, det håller jag med om. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi får helt enkelt dra våra egna gränser efter egen kompass
      kram
      E

      Radera
  3. Bra skrivet! Det här tror jag de flesta av oss behöver ha med i bakhuvudet i vardagsstressen. När jag var ute och gick härom kvällen och kom ner mot vattnet, var ljuset så där magiskt rosaoranget och vattnet riktigt djupblått. Först blev jag så irriterad över att jag varken hade telefonen eller kameran med mig för att ta en bild att blogga om, men sedan tänkte jag precis det du skriver att, det kanske var tur det, för då hade jag kanske tappat min närvaro och den här underbara känslan av att bli helt uppfylld av ett ögonblick...

    Kramar/Emma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Deet var nog meningen att du skulle njuta av stundens magi utan kamera
      kram
      E

      Radera
  4. Hej du fantastiska inspirerande Emma. Jättebra skrivet och trots att vi alla vet det du skrev så behövs verkligen påminnelsen komma då och då. Hur sjutton gubbar klarade vi oss innan mobiltelefonen?? osv. Jag försöker verligen numer att VARA/Stanna i nuet lite oftare än tidigare. Mycket för att jag helt enkelt bara behöver det mer och mer. Jag hade ju glädjen att få träffa dig i Västervik (2-3/6) och det var så inspirerande och man kan inte annat än bli glad i ditt sällskap. Följer din blogg och bara "tar in" av allt "braiga" du skriver. Tack kära Emma, ta hand om dig stor kram //Anki

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anki Vad glad jag blir att jag kan inspirera och motivera dig via min blogg och mina ord. Tack själv rara du
      och KRAM
      E

      Radera
  5. Mycket bra inlägg.....jag tror inte vi kan ta oss ur cyberspace helt längre, inte ens utan dator :(
    Men vi kan välja hur mycket vi ska vara här.....

    SvaraRadera
  6. Så klokt skrivet så det är inte klokt! Hur närvarande är jag om jag samtidigt ska skriva om det...
    Nej. Oftast kommer mina ev statusuppdateringar på fb efteråt...när jag har lust och tid...och bloggen har jag lagt ner då jag vill göra annat. Och som Ninja skriver: Vi väljer hur mycket vi ska vara här.

    Varm kram, M.

    SvaraRadera
    Svar
    1. jajamensan vi får helt enkelt fråga oss själva vad det är värt och dra våra egna gränser
      kramar
      E

      Radera
  7. huden tar stryk!
    och jag är datortrött.
    längtar ut, bort, luft och nya vingar :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja bl a huden och en massa annat...jag håller helt med dig
      kramar
      E

      Radera
  8. Känner igen mig. Har börjat pausa mer och mer från både fb, bloggvärlden och datorn. Det är därför jag ibland är frånvarande här såväl i både egna inlägg och i kommentarerna.. men jag gillar att vara här när andan faller på så då är det tur att jag har bloglovin....

    Kramar från Liv

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag håller med dig. Men just nu ingår det så mycket kundkontakt, markandsföring och arbetsrelaterat i min cyberanvändning så jag får istället se över hur jag använder datorn utanför "arbetsanvändningen" så att säga...
      kramar
      till dig
      E

      Radera
    2. Förstår det. Men då är det skönt att vara aktsam på när man vill använda den privat..
      Kramar

      Radera

INSPIRATIONSHELG

Tillhör du också en av oss som levt upp till andras förväntningar gång på gång. Trots att det ibland inte alls legat i linje med Din...