Tips från coachen Läsarfrågor

• • Här kommer ett brev från en läsare som jag efter bästa förmåga ska försöka svara på från min synvinkel sett Kom ihåg att ni har alltid svaren på era frågor inom er

     och ni kan gärna ta inspiration från mig men NI vet alltid bäst själva
    
    
    Hej Emma
    Under 22 års tid har jag själv arbetat till och från, studerat, men det är nog mest från egentligen. Jag valde mina barn i första hand. Ett val som idag visar sig varit ödestiget för att ta sig ut på arbetsmarknaden vid min ålder +50 är inte lätt. Men strunt i det nu, den biten är som den är. Det som jag funderat över är att "jag i andras ögon har det väldigt bra, jag har haft det bra, jag kan göra som jag vill". Ja det är sant rent tekniskt om man kan säga så. För visst är jag fri att dansa runt, jag är fri att tänka, jag har inga tider att passa, jag är totalt fri.
    
    Men det finns baksidor som handlar om det ekonomiska men det är också en bit jag kan hantera och leva med. Tyvärr kan inte omgivningen det, de har stora bekymmer om mitt val av levnad, min pension och frågar alltid hur vi klarar oss. Ja vi klarar oss mer eller mindre. Men så kommer det som inte borde komma de fyller mig med oro, jag försöker slå bort. När jag säger att jag känner mig stressad, att jag behöver en paus från mitt liv då tittar de på mig som om jag inte var klok. Men du säger de, du är ju hemma du kan inte bli stressad, du kan inte bli deprimerad, du kan inte känna som du gör. Jag har till och med fått höra att du som är hemma behöver ingen semester du har det ju jämt. Jag går och slår huvudet i väggen, tänker att är det så det ska vara. Så tanken slår mig är stress/stresssjukdomar sådant som bara den som jobbar har lov att drabbas av? Så jag som är hemma ska skratta och dansa runt oavsett vad som händer i mitt liv?
    
    Hur tänker du? Hur ser du på stress? Stressrelaterade sjukdomar? Är de bara förbehållna de som jobbar skjortan av sig. Kan man inte bli stressad av att gå hemma? Du får gärna svara mig direkt eller om du vill blogga om det en dag. Inget tvång vet du! Ville nog bara ventilera detta med någon som är klok. .
    
    Kram
    Ann
    
    
    
    
    Tack för ditt brev Ann
    
    
    Självklart kan vi drabbas av stressrelaterade åkommor, sjukdomar och symtom även om vi inte förvärvsarbetar. Det handlar om inre stress. Inre stress skapas när vi inte är på samma plats mentalt och kroppsligt om du förstår hur jag menar. Det finns dom som arbetar 65 timmar i veckan utan att stressas eller gå i väggen eller liknande. Sedan finns det dom som går i väggen fast dom inte har ett förvärvsarbete alls. När man pratar om det här sortens stress är det styrt av tanken. Tankens kraft är enormt mycket större än de flesta tror och kan föreställa sig. Antingen äger vi tanken eller så äger tanken oss. Så enkelt är det. 
    Om vi aldrig låter oss vila mentalt utan ständigt invaderar våra tankar och känslor med oro för morgondagen, ekonomin, gårdagen osv osv så kommer kroppen till slut att svara med kroppsliga fenomen och symtom som är liknande dem som arbetar rent fysiskt mer än lämpligt. Jag brukar kalla dessa tankar för skadligt avfall, för det är exakt vad det är. Det finns inget gott i oro, ångest och förminskande tankar som gör oss illa till mods. Vi blir slutligen spända vilket resulterar i att musklerna blir som fiolsträngar, ont i nacken, ont i magen, trött, huvudvärk mm mm Ja helt enkelt utmattningstecken. Vi måste låta hjärnan, tankarna och känslorna ta semester och vila emellanåt för att återhämta oss. Stänga av och omge oss med ro
    
    
    Eftersom det inte är så lätt att styra om sina tankar brukar jag rekommendera att man istället odlar sitt goda humör med sådant som man blir glad av och mår bra i själen av. Ni vet ju själva hur det känns när man är på riktigt bra humör. När man t ex är nyförälskad, om någon ringde och sa att du vunnit 300 000 på lotto eller om någon erbjuder dig drömjobbet. Hur många negativa, oroliga och ångestladdade tankar ränker vi då?
    
    
    Hjärnan är plastisk och kan ändra form vilket betyder att man kan vrida om sina tankebanor och få nya önskvärda spår i hjärnan. Man har t ex gjort ett forskningsprojekt där man låtit 50 personer spelat piano för att se hur hjärnan utvecklas efter 2 veckors spelande. 25 av dessa spelade på ett riktigt piano och 25 fick bara spela i luften. Resultatet blev att hjärnan utvecklades nästan exakt lika på båda grupperna. Hjärnan kan alltså inte riktigt skilja på verklighet och fantasi. De som fantiserade och tänkte att de spelade fick lika fascinerande utveckling av den delen av hjärnan
    Så använd din fantasi och känn vilken du vill vara. Hur vill du må. Vad vill du göra i framtiden osv osv. Jag lovar att både du, din hjärna och din framtid kommer att påverkas av detta. Ni har inget att förlora
    
    
    Lycka Till och kom ihåg att du är alldeles fantastisk precis som du ÄR. Vi är inte våra arbeten. Det är bara något vi GÖR.
    
    
    Stor kram till dig
    Emma