När det inte blir som man tänkt sig får man gilla läget och se det från valfritt perspektiv

Är, som jag skrev i tidigare inlägg, i Stockholm och jobbar den här veckan. Jag bor på hotell och hade sett fram emot härliga ensampromenader utefter vattnet intill hotellet där jag bor på kvällarna. Njuta av god mat och möta härliga och ambitiösa kursdeltagare och inspirera och sprida skön energi. Jag kan meddela att den här veckan fick en helt annan start. Kände redan på söndag kväll att jag inte var hungrig, vilket INTE är likt mig för jag är ett riktigt mat-och-mums-monster som älskar att äta i alldeles för stor utsträckning. När jag sedan på måndag morgon känner att ett illamående kryper upp längs ryggraden börjar jag ana att magsjukan håller på att göra entré utan att vara vare sig välkommen eller inbjuden. Nåväl är man envis som jag så arbetar man ändå men det var verkligen en bravad och min energi låg på nivå L Å G och måndagen avslutades med både kräksjuka och feber. Bara att gilla läget och parkera sig under täcket.

Nu har jag dock börjat komma igen med ny kraft och energin börjar återvända. Jag ligger här på mitt hotellrum på kvällskvisten och funderar på livet och varför man ofta har så infernaliskt tråkiga hotellrum. Man kan väl knappast tro att de spenderat speciellt mycket pengar på inredningen och mysfaktorn på det här rummet. Eller vad säger ni? Kanske var det enligt Alfons Åberg-principen man inredde den här gången. Principen om att man måste ha tråkigt ibland för att märka när man väl har roligt.