Låt inte tanken lura dig att tro något ogrundat som inte är sant

När påsken är att njuta är påsken i sitt rätta element om ni frågar mig. Att utan stress känna gemenskap, ledighet och lycka i stunden är att LEVA. Att vi dessutom haft den stora förmånen att solen värmt våra näsor och berikat våra dagar har inte gjort saken sämre. Så underbart vackert att avnjuta lediga dagar här på "bästkusten" med nära och kära omkring sig. Inga måsten eller klockor som stör rytmen. I ärlighetens namn hade jag inte ens koll på att klockan skulle ställas fram idag. Nåväl nu är den framställd och jag har insett att vi har sommartiden i vår dagliga puls.

Flera sköna långpromenader och soliga picknickar runt havet, underbar påskmiddag, prinspussar och förtäring av alldeles på tok för mycket godis ja, det är sådant jag sysslat med de senaste dygnen. Livsnjuteri på hög nivå med andra ord. Jag är bra på livsnjuteri över lag faktiskt. Thank you God för det. Varför ska man annars leva om man ändå inte passar på att njuta av det under tiden kan jag tycka.

Det tar mig osökt in på ämnet lycka. Ett ganska kontroversiellt ämne som det ofta skrivits om spaltmeter efter spaltmeter i media och böcker (så även i min bok "Du behöver inte vara perfekt för att vara alldeles underbar"). Det är ju något jag jobbar med i min yrkesroll som coach, föreläsare och personlig utvecklare. Det intresserar mig något alldeles enormt och kanske just därför jag inte kan hålla mig borta från ämnet. Att säga vad LYCKA innebär generellt är ganska svårt förstås för det är självklart i grunden individbaserat. Det finns dock vissa fundamentala grundstenar som håller oss borta från den vardagliga känslan av lycka. För visst kan vi väl alla enas om att lycka är en känsla och ett sinnestillstånd som vi själva delvis (nästan uteslutande) kan påverka själva. Nåväl den första och vanligaste orsaken till att vi inte känner lycka är att det står en annan sak i vägen som gör att vi inte når vår egen känsla av lycka i nuet. Det är oro. Ett fenomen som vi alla känner till mer eller mindre. De vanligaste orsakerna till oro är:

* Sjukdom

* Rädsla att misslyckas

* Att inte ha kontroll

* Världen är farlig

* Ekonomi

* Rädsla att bli ensam

När ett orosämne dyker upp i våra tankar sätter ofta våra författaregenskaper igång med stora mått. Vi blir nämligen enormt skickliga på att "skriva ihop" berättelser om ämnet som skulle kunna hända.  Vi skapar alltså berättelser om det vi befarar och förfasar oss över men som det egentligen inte ligger en enda sanning i. Det är rena antaganden som får husera fritt i våra tankemönster och ta en enorm plats av vår mentala vardag. Vi tror att....vi räds att....tänk om det skulle hända...men om det värsta händer så.... osv osv. Sen låter vi tanken bygga katastrofscenarior om framtiden som det inte ligger någon som helst grundläggande bevis eller sanning i. Tämligen onödigt ödslande av stundens närvaro och energi. Eller hur? Ogrundade orostankar idag som berör imorgon kommer inte att göra morgondagen bättre - bara dagen idag sämre. 

Dessutom händer de mesta av det vi oroas oss över aldrig. Titta bara på ditt eget liv i backspegeln. Kommer du ihåg hur många gånger du oroat dig över små och stora saker som sedan visade sig få ett alldeles fantastiskt resultat. Oron var alltså helt onödig och ogrundad. Vi är ju här idag och även om vi blivit lite tilltufsade på vägen hit av livets små och stor käftsmällar så klarar vi det mesta eftersom vi faktiskt lever och andas och upplever den här söndagen i april. Att trilla ner i diket ibland betyder oftast inte slutet utan bara att vi ruskar av oss och går vidare med nya lärdomar i ryggsäcken.

Byron Katie tar i sin bok "Älska livet som det är" upp frågeställningar som är otroligt användbara i det här sammanhanget. Prova det på dina egna orosmoln som grumlar din vardag.

1. Är det sant?

2. Kan du vara fullkomligt säker på att det är sant?

3. Hur känns det när du tänker den tanken?

4. Hur skulle det kännas om den här oönskade tanken uteblev?

Om du sedan efter att har svarat på dessa frågor gör en total twist i tanken och börjar aktivt att åtminstone leka med den motsatta tanken. You have absolutely nothing to loose.  Exempelvis istället för "det värsta som kan hända" tänker på "det bästa som kan hända" Det finns oftast ingen som vare sig kan bevisa att faktiskt det bästa eller sämsta KAN hända. Så varför inte börja bolla med den tanken som faktiskt ger mer sinnesro och glädje i själen än oro och ångest inför framtiden. Lever man sedan som jag efter Lagen om Attraktion så behöver jag ju inte nämna vilken tanke som är mest luckrativ även ur det hänseendet.

Låt inte dina tankar lura dig. Du äger dem. De äger inte dig

Puss, kram och god fortsättning på påskhelgen

Färgsprakande förebild som firat sin 93-årsdag

Jag älskar att fascineras av förebilder i livet. Stjärnor som skiner extra mycket på min livshimmel. En av dem är konstnären och designern Ilona Royce Smithkin som härom dagen fyllde 93 härlig år. Jag har skrivit om henne förut men eftersom det är en bloggares frihet så primerar jag henne igen. Hon har så mycket att lära oss andra om hur livet kan levas fullt ut. Hon är mer levande och ung i sinnet än många trötta 25-åringar 

Ni kan se mer av min härliga färgsprakande kvinnliga förebild HÄR

När ni känner er deppiga kan ni kika på massor av klipp med Ilona på Youtube där hon delar med sig av sin syn på liv, skapande, kärlek och allt fantastiskt däremellan.

Grattis Ilona och tack för att du lyser som den starkaste av stjärnor på livshimlen

Poetiska tankar om livet i allmänhet och välmåendet i synnerhet

De mesta av min poesi hamna i byrålådan men ibland sipprar de poetiska raderna ut till allmänhetens beskådan. Jag älskar att måla vardagen vackrare eller lättare att förstå med poesin som verktyg. Jag är nog en riktigt "sucker" för det poetiska språket och faller handlöst när jag läser någon annans poesi som lyckas slå an på en av mina egna själsliga strängar. När diktjaget i någon annans dikt talar direkt till den delen av mig som kanske inte alltid har ett eget språk.

För något år sedan ringde man faktiskt från radioprogrammet "Karlavagnen" och frågade om jag ville vara med och berätta vad lyriken och poesin betyder för mig och mitt liv. Det var Sven Wollters dotter Stina Wollter som läst min blogg och tyckte om det hon läste. Hon arbetade som en av programledarna i Karlavagnen då. Hon hade nämligen också fastnat för mitt uttryck som jag nämnt i ett inlägg "ibland behöver mina dikter en tavla att landa i" Hon tyckte att det var fascinerande att använda de båda konstformerna poesi och måleri i ett slags gemensamt uttryck. Ja kanske är det lite coolt. Jag har alltid försett mina målningar med ord så för mig ter det sig rätt naturligt. Andra kan tycka att det stör lite att målningarna bär ord eftersom det tar ifrån betraktaren den fria tolkningen. Det kan nog ligga nåt i det också

Jag är nog en rätt märklig filur som bär ett lika brådjupt filosfiskt tänkande som socialt käckt vardagsbemötande. Jag trivs dessutom i de båda delarna av mig själv. Kanske är orden och konsten mitt sätt att hantera detta och förstå mig själv och behålla en slags balans mellan allt detta som är jag. Jag har många gånger under mitt liv förlorat mig själv när jag inte förstått mig själv och mina trasseltankar. Jag har försökt förtränga delar av mig själv istället för att tycka om mig själv så som jag är och bibehålla en mental balans. Jag har trott att egots tankepåverkan är en sanning och låtit det påverka mina dagar. Jag insåg inte att jag äger tanken och ur den uppstår känslorna. 

Idag vet jag bättre. Men det kräver ständigt underhåll av mig själv, mina behov och en villkorslös kärlek till mig så som jag är. Det här måste hela tiden hållas efter på samma sätt som fysisk kondition. Ett sätt, bland många andra, att underhålla detta för mig är just poesi. Andra sätt är meditation, målande, fysisk träning, omge mig med "rätt personer", böcker som inspirerar, förebilder bl a. 

Jahaja så här kan det gå. Jag skulle bara lägga ut en bild med min dikt på och så slutade det med en halv c-uppsats som inlägg. We´ll never know what life brings.

Ha en fin onsdag och förgyll nuet efter bästa förmåga. Det tänker jag göra

kram

Om att vara vän med sig själv

Äpplet faller inte så långt från mormors-trädet

"Cornelis goes mormor"

Visst är vi väl lite lika min lilla trubadurunge och jag

En ny målning börjar bli färdig

Harmony and Peace <3

När vi byter tåg är det bra om det första stannat först

Att positivt tänkande är ett aktivt val kan nog många hålla med om idag. Att det också står många vinster att hämta när man väljer att leva ett liv ur ett positivt perspektiv och med glädje som bränsle är väl vid det här laget egentligen inte heller någon nyhet. Ändå kan det ibland vara svårt att i skarpt läge behålla ett positivt fokus och en skön attityd som gagna både en själv och omgivningen. 

Det kan ibland vara så att distansen mellan negativa tankar och positiva är för stor för att man ens ska kunna ta sig med bara ett steg däremellan. När vi inte klarar det händer det att vi slår på oss själva för att vi inte har kapacitet att tänka positivt fast vi så gärna vill. Vilket bara försämrar läget ännu mer. Betänk att ni sitter på ett negativitetståg som rusar fram i hög hastighet. Så vill ni byta till ett positivitetståg som också rusar fram i samma hastighet. Det är ju nästintill omöjligt om vi inte likt Pippi Långtstrump ska byta tåg i farten då. Det är en bättre idé att det tåg vi sitter på får sakta ner först för att kunna ha möjlighet att byta till ett annat. Eller hur?

Ett bra knep är att ta kommando över tankarna och bestämt sätta sig själv i förarsätet i sitt eget liv istället för att simma omkring i ett vakuum där vi tror att tankarna bara drabbar oss. Jag har dock lärt mig efter att ha arbetat med detta i många år rent professionellt men också privat att det är svårt att byta spår direkt. Det är lättare att slussa sig över "bit by bit". 

När vi tänker positivt och handlar i enlighet med oss själva och våra önskvärda mål och drömmar så går vi framåt, närmare våra mål. När vi tänker negativt, fokuserar på hinder och problem så har vi tyvärr lagt i backen och vi skapar en större distans mellan våra mål och oss själva. Enkel ekvation, vi går bakåt. Vi kan säga att vi mentalbackar eller tankebackar bort från välmående och önskvärda känslor.

Det vi oftast gör i detta läget är att vi inte bara backar, vi accelererar också. Alltså vi späder på våra negativa tankar för vi liksom fastnar med foten på gaspedalen och styr åt fel håll. Detta kan då också resultera i att vi stöter på fler problem och hinder på vägen som motsätter sig målfokusering och välmående ännu mer. Att nu förflytta sig mentalt till tokpositiva tankar på en gång är inte lätt. I know. Betänk bara hur bra det går att kasta i ettan på bilen medan du rullar bakåt i hög hastighet. Finns andra knep. So listen to this

Det första vi ska göra då är självklart att släppa gaspedalen. Byt ut personligt detaljerat negativa tankar om dig själv och själva problemet till mer generellt negativa tankar. Det är inte så svårt nämligen. Från t ex "nu kommer allt att gå åt helvete för mig och jag förlorar mitt jobb osv" till "idag är det nog banne mig en riktigt "bad day och jag accepterar väl skiten då" Detta tar udden av den värsta negativiteten

Nästa steg är att så att säga lägga i friläge och tänka lite mer generellt och försiktigt positiva tankar som t ex "det kanske är en rätt bra dag idag ändå" eller "äsch, det kanske inte är en SÅ dålig dag idag" eller "vilket nice väder universum bjuder på idag" eller "tack för att jag i alla fall lever och har en möjlighet att förbättra NÅT" 

När du känner att friläge liksom infunnit sig är det dags att byta växel. Tredje steget är att nu kan du gå in på detaljerat personliga och tokpositiva tankar om du så vill. Som exempelvis "idag är det MIN tur att lyckas" eller "ingen kommer att lyckas med det här så bra som jag" eller "klart jag fixar det här, snart är jag vid målet och jag är KUNG på det här"

Så där ju nu kan du gasa igen, lyfta blicken och styra mot de mål du vill uppnå. DU har nu rätt bränsle och siktet är rätt inställt. Veva nu ner rutorna, på med solbrillorna och glid fram i den fart du själv önskar. Du är på väg mot dina mål och kom ihåg att det är nu lättare att njuta på vägen också och närvara i stunden.

Kom ihåg att det här är MITT sätt att se och bemöta livet. Det är inte den universella sanningen. Ta bara till dig det du själv vill

Good luck Sweetie, du är KUNG/DROTTNING i ditt eget liv. Om du vill förstås :)

Att LEVA sig genom dagen och inte bara ÖVERleva

Dagens beställningsjobb är färdigt. Check. Ganska nöjd faktiskt. Har gjort den här målningen i en liknande tappning innan. Den blev såld innan den torkat. Sedan är det jättemånga som frågat om de kan få en likadan ungefär men jag har sagt nej. Den här gången kändes det dock inspirerande och kul så jag sa ja. Det är en konstnärs frihet. Det är en bit av texten i Sarah Dawn Finers "En kärleksvisa" som jag sprängt in i målningen. 

Sen är det viktigt med pauser på mitt jobb. Så här får man ta kaffe och läsa Edith Södergran och Lars Norén hur ofta man vill faktiskt. Det är viktigt att LEVA sig genom dagen oavsett om det är en arbetsdag eller ledig dag. Vi kan inte bara ständigt ÖVERleva.

Tänk vilken klok och bra boss jag har på mitt jobb som inser det. En boss som verkligen förstår sig på det här med personlvård.

Tisdag är en bra dag för att vara livsglad och närvarande

Ljusen tända i min lilla ateljé och penslarna vallade så nu kör vi.

En ny dag i min hand

Vaknar upp till min egen inbyggda väckarklocka. Ler. Kikar mot sovrumsfönstret och världen och tänker "Yes jag får en ny dag att förvalta och göra minnesvärd och ytterligare en möjlighet att göra världen lite bättre" 
Hur mycket rent livsguld glimmar inte i den tanken 
Vi väljer själva förhållningssätt till dagen och allt vad den kommer att innebära. Vi sätter också ribban redan från start. 
Welcome thursday <3

Kära gud, tack som fan för det vackraste du givit mig

Ibland när solen skiner generöst från en klarblå himmel i mars, fåglar sjunger nåt om kärlek och vår och jag har mina bästa Converse på mina promenerande fötter ja, då känns det som om det finns en spunnen silvertråd uppåt till något större och nåt högre. Jag blir lite högtidlig för mig själv och då känner jag tack som fan gud för de här tre själarna. Vad vore jag förutan er älskade, älskade ungar. Ni är större än allt