Har du glapp i kontakten till ditt eget hjärta

Tänk så många gånger jag får höra att jag är optimist och otroligt positiv. T o m käck emellanåt. Det finns säkert sanningar vilandes i det också. Men hör ni jag skulle nog mer se mig som en acceptist som gått från att vara en anhängare och av tänk-om-det-värsta-händer-tankar till att bli en anhängare av möt-livet-som-det-är-tankar. Jag har jobbat ganska mycket med mig själv på olika sätt och plan. Det är en nödvändighet för mig för att jag ska kunna prata om detta på mina föreläsningar. Allt detta ständiga arbete med mig själv har bl a lett till att jag har lärt mig koppla upp mig på min egen intuition och mitt hjärtas röst. Jag lever inte i motstånd, för där hamnar man bara förr eller senare i stagnation. Jag lever i MED livet inte emot. Det har lett till att jag emellanåt lever ganska okonventionellt som en outsider utanför etablissemanget 

Det har inte alltid varit lätt eftersom vi lever i ett väldigt västerländsk logiskt utformat samhälle där dessa komponenter kan anses som lite flummiga och new-age-inpsirerade. Det är för mig helt tvärtom. Hur kan det vara flummigt att lyssna på mig och min egen vilja, känsla och inre röst i mitt eget liv men INTE flummigt att ständigt lyssna på samhällets, andras och omgivningens röster och förväntningar. 

Vems liv lever vi då? Ställer frågan igen - vems liv lever vi då?

Det är dock, som jag nämnde, inte helt lätt att behålla kontakten inkopplad med sin egen inre röst när vardagen attackerar och vi ska anpassas till de samhälleliga reglerna, normerna och förväntningarna. Det är som om det blir lite glapp i kontakten till vår egen intuition. Kontakten trillar ur emellanåt och jag kan komma på mig själv med att vara "uppkopplad" på någon annans vilja och förväntning. Vi kan kalla det någon annans "nätverk" Detta nätverk kan t o m vara otroligt långt ifrån mitt eget nätverk (inutition och hjärta). Resultatet blir då självklart en slags kortslutning eftersom jag är uppkopplad på fel energikälla. Jag får lite grus i maskineriet om man säger så. Är vi medvetna om hur vi själva fungerar och observanta på våra känslor så får vi blixtsnabbt signaler från kroppen och själen när vi har fel uppkoppling. Exempel kan vara oro, ångest, nervositet, tveksamhet, osäkerhet, Andra signaler kan vara inre stress, irritation och smärtor i mage, nacke, rygg. Får det pågå en längre tid brukar signalerna t o m öka i omfång och styrka och avundsjuka, missunsamhet och aggressioner kan då framträda

Det bästa i kråksången är att ju längre man jobbat med sig själv och lärt sig lyssna på sin egen röst och vara uppkopplad på sitt eget hjärta desto snabbare märker man när det är glapp i kontakten och den trillat ur. Då är det bara att stanna upp och inta sin egen riktning igen. Ibland drar det med sig konsekvenser och då betyder det förmodligen att vi behövde lära oss något på detta

Jag läste något makalöst vackert gällande detta på Facebook en dag:

"Prata inte så högt så att du inte hör ditt hjärtas viskningar"

 Är du uppkopplad på din egen intuition och hjärta eller är du ständigt uppkopplad på någon annans "nätverk"?

Jag tror på att varje människa vet bäst hur just deras liv ska levas med de förutsättningar just de har. Mina knep funkar för mig och dina för dig. Tillsammans kan vi inspireras och dela med oss för vi lever ju alla under samma himmel

Kärlek till er alla denna härliga tisdag i oktober