Varför låtsas vara något man redan är....

Under arbetets gång...

Ja varför låtsas vara något man faktiskt redan är. :)

Jag brukar fråga mina klienter ibland, när de har svårt att se sina egna tillgångar och egenskaper, vad de vill att andra ska säga om dem när man stänger dörren. Då får jag ofta svar som omtänksam, rolig, cool, glad, ärlig, schysst och kärleksfull. När jag sedan frågar igen om de tror att deras vänner skulle säga att dom faktiskt har någon eller några av dessa egenskaper så kommer vi alltid fram till att de faktiskt har flera av dessa sköna önskade egenskaper. De har bara svårt att uttrycka det och är så rädda att förstora sin egen självbild. Istället väljer de alltså att förminska bilden av sig själva. Synd kan jag tycka på så många härliga människor. Här har vi självklart Jantelagen sittandes på axeln och gör så vi inte förhäver oss och gud bevars tror att vi ÄR nåt också. Galet om ni frågar mig

Klart som korvspad att vi ÄR nåt.

Nej från och med nu, gott folk, tycker jag att vi alla sträcker på oss och bär oss själva med stolthet. Därigenom låter vi ju också andra göra detsamma. 

Vilka goda egenskaper har du som du gärna känner att du vill lyfta upp till ytan och vara stolt över?

Värdera inte dig själv genom andras ögon - du vet ändå aldrig vad de ser