måndag 7 januari 2013

Kreativitetens härlighet i evighet, amen



Ja jag är en kreativ person som både skriver, målar, virkar, syr och allt som har med skapande att göra. Snickrar väl inte så mycket men annars ger jag mig nog i kast med det mesta. Lite av detta kommer nog från bröstmjölken och uppväxt. Jag har nämligen en mamma som är en sann konstnär. Hon kan nästan allt och gör det jäkligt bra. Hon har sytt och virkat och stickat så mycket till mig genom åren. Min senaste gåva från mor är en mössa med öronlappar. Lite inspirerad av 70- och 80-talets inkamössor som var så populära huvudvärmare när det begav sig. Att tilläggas bör att min mamma gör inget halvtaskigt eller halvdant. Det är så välgjort och vackert allt som kommer från hennes händer. Den här lila mössan är också självklart fodrad med ett mjukt tyg så jag inte ska frysa om öronen här nere på kusten, som hon uttryckte det. Fina mamma, hon kan hon



Jag har inte bara en kreativ familj. Jag har likasinnade och kreativa vänner också. En av mina finfinaste vänner heter Kickan Lovelia och hon är som ett kärlekstroll som dansar omkring här på jorden. Henne har jag delat så mycket med genom åren. Vi har haft företag ihop, semestrat, skrattat, gråtit och städat, sytt och målat ihop ja vi har t o m gift oss ihop en gång i tidernas begynnelse. Nej jag har inte varit gift med Kickan men vi hade faktiskt ett dubbelbröllop där vi gifte oss med varsin bror och samtidigt döpte två av våra barn som det bara skiljer 11 veckor på. Ja Kickan Lovelia och jag vi har en speciell vänskap och gemenskap som man inte hittar så många gånger i livet. Vi brukar säga att vi har träffats förut i tidigare liv och det har vi onekligen gjort. Hon är också en otroligt kreativ och skapande konstnär på flera sätt. Hon hade nu egenhändigt gjort en skrivbok till mig eftersom hon vet att jag skriver mer än lovligt mycket här i livet. En sådan present blir man mer än själaglad över kan jag meddela


Jag har också själv tillbringat några timmar i TV-soffan med virkningen i högsta hugg. Det resulterade i en sjal i den grönaste av färger. Prydd med virkade kärlekshjärtan. Ett för det rena i kärleken, ett för glädjen och det tredje för det vackra i gåvan som vi kallar livet. Ja en sådan sjal borde nog alla ha och spatsera omkring i här i livet. Främst för att det är en bra påminnelse om att inte ta något för givet

2 kommentarer:

  1. Pirjo Brandestam7 januari 2013 08:21

    En verkligen fin mössa :) Och du passar i den också...en annan är så fåfäng, så jag tycker att jag ser löjlig ut i mössa. Sjalen är också jättefin med dom hjärtanen på...det tar ju inte lång tig att virka en sån...snart går hela Majorna i hjärt-sjalar.. ;) Ha en bra fortsättning på dagen :) Kram :)

    SvaraRadera
  2. Vilka underbara gåvor och vilken alldeles, alldeles underbar sjal.. bara älskar symboliken med hjärtana men det förvånar dig nog inte :)
    Kramen från Liv

    SvaraRadera