Peace is my favorite state of mind

Jag fortsätter skapa det som hjärtat vill förmedla. Eller det gör jag väl förvisso alltid men ibland blandas det upp av estetik, aktuella händelser, ideér och tankar. Skapandet som sådant är ju ett sätt att ge uttryck för något som ögat inte kan se. Just nu är det mycket frihet, inre frid, fred och lugn som huserar i mina intuition-och inspirationsbank, och jag följer flödet. Den här akrylmålningen är en manifestation av att hitta den inre friden i sig själv och därigenom också  hitta det egna värdet och syftet med livet. Det spelar ju som bekant ingen roll hur många böcker vi läser, hur många filmer vi ser och hur många föreläsare och förebilder vi tar del av så länge vi inte tar tag i oss själva och följer det egna livsflödet som är anpassat för just oss. Ingen kan veta hur/vad jag vill med mitt liv mer än jag själv. När det känns som att vi inte ens själva vet är det dags att slå av på takten och känna in var vi är på väg och vart vi vill gå. Vi har alla svaren inom oss. Ibland har vi t o m svaren i frågorna vi ställer till oss själva. Jag vet att det kan låta både klyschigt och "plattityd-igt" men det är faktiskt så. Jag läste någonstans att om vi inte riktigt har grepp om oss själva och vad vi vill så kan vi kika lite på vart tankarna hamnar när vi sitter och drömmer oss bort. Det är nämligen där, i både natt- och dagdrömmeriet, som det undermedvetna försöker tala till oss och kommunicera med det väsnande egot och det rädda intellektet. Kom ihåg att det är inte intuitionen och känslan som är rädda - det är intellektet och egot som står för rädslor som kommer upp till ytan och ställer till oreda många gånger.

 Tyvärr är det många som i sådana lägen accelererar istället och försöker hitta svar och mening utanför oss själva. Det är alltid lättare att leta svar utanför oss själva istället för att gå in i sig själv och känna vad man EGENTLIGEN vill. Det har att göra med att vi i grunden är rädda för förändring och de eventuella konsekvenser som vår innersta längtan bär med sig. Men när vi lär oss att det inte är farligt att umgås med rädslan utan att bara acceptera den och göra det som känns rätt ändå så hittar vi modet som krävs för att följa vår inre längtan. När vi vågar sätta oss över rädslan istället för att låta rädslan styra oss hittar vi kraften som behövs för att göra det vi vill. Jag brukar säga till mig själv när jag är rädd att göra något som är utanför komfortzonen "Jaha nu är du livrädd Emma och det är väl inte så farligt att vara en stund i livet" Då är det lättare att bli vän med de känslor som passerar mig och jag kan själv ta kommando och göra det som krävs för att nå mina mål i livet. 

Nåväl, det var lite av de tankar som föranlett motivet på den här målningen. Att hitta den inre friden.

Morgonen är mer än vacker här i min stad vid kusten idag och jag njuter som vanligt av att finnas till. 6 kilometer har avverkats innan frukost och jag mår så själagott av alla dessa långa härliga promenader i naturen. Inget är så helande och tankeutvecklande som att promenera i naturen och insupas dess magiska skiftningar. 

Nu är det dags för en härlig kopp nybryggt kaffe på bästa Emma-amatörlatte-sätt.