Acceptansblues en vanlig måndag i oktober

Nu har min blogg inte riktigt fått den tid, kärlek och uppdatering som den faktiskt är värd. Det beror på upptagen ägare och tillika skribent som varit bortrest i både arbets- och privatsyfte. Jag ha varit i huvudstaden och avslutat en diplomeringskurs hos Akademi Coachstjärnan utbildningscenter. Ni som inte visste om det tidigare kan jag meddela att jag också arbetar som lärare på deras ICF-ackrediterade utbildningar. Ett jobb som är både stimulerande, utvecklande och galet skoj. Nu fick vi äran att examinera ytterligare ett gäng på 10 nybakade och härliga professionella coacher. Det är sann fascination att följa deras väg från dag ett till den sista när de har gjort en enorm utveckling, ofta både privat och yrkesmässigt

Sedan har jag också varit och hälsat på min fina mamma hemma i Ludvika en snabbis. För er nytillkomna läsare och som inte visste det så är jag också en redig dalkulla som numera spenderar mina dagar här i västkustens pärla - Göteborg. Och är det något som vi dalmasar och dalkullor ha gemensamt så är det en slags patriotisk och genuin gemenskap och inneboende stolthet över att härstamma från Sveriges finaste landskap (haha...tycker förstås alla om sitt eget ursprung) Nåväl, mitt Dalarna är i alla fall extra fint i höstkläder och det är alltid kul att komma "hem" och checka av läget lite, även om Göteborg är staden i mitt hjärta. Det finns en outtalad och märklig förälskelse mellan den här stan och mig och jag är en utmärkt ambassadör för Sveriges kanske i särklass skönaste stad. Jaja Stockholm är också vackert men kanske lite för stressigt för att bo i en för ett skogsrå som mig. 

Nåväl nu kom jag från ämnet här. Det jag skulle skriva om idag är vikten av att acceptans. Tänk så ofta vi går och kämpar för eller emot något i livet istället för att luta oss tillbaka i trygghet och visshet om att allt är som det ska. Här och nu. Det här ögonblicket är ju kulmen av alla andra ögonblick som du upplevt tidigare i livet. Det här ögonblicket exakt nu är som det är. Precis på samma sätt som hela universum är som det är. När du kämpar emot det HÄR ögonblicket kämpar du egentligen emot hela universum. Ana vilken onödig energi det krävs för att göra det i varje levande ögonblick. Tänk om vi skulle ta och acceptera det här ögonblicket som det är, inte som du skulle vilja att det skulle vara. Nu är ju NU och vi befinner oss mitt i ett ögonblick som vi får till skänks. Vi kan absolut önska oss hur vi vill att framtiden ska se ut, men i det här ögonblicket måste vi ju acceptera att det ser ut som det gör. Är vi inte nöjda får vi vända på det och landa i vishet om att vi kan göra annorlunda med framtiden. Men nuet är ju redan här. Känn harmonin i de här orden:

Allt är som det ska, här och nu, och jag har tillit till precis allt

Det finns så mycket kraft i att acceptera varje stund som den är och känna ansvar att vi skapar tillsammans med universum det liv vi själva vill ha framåt. Om vi lär oss att vara accepterande och närvarande i stunden sparar vi energi att skapa storverk i morgon. Jag menar inte att vi ska lägga oss platta och bara låta andra leva våra liv åt oss. Tvärtom. Det är bara döda fiska som flyter med strömmen

Nej jag menar att vi ska hitta fundamentet och tryggheten i stunden vi befinner oss i och behålla känslor, tankar och förhållningssätt som gör oss trygga och starka i vår egen existens. Detta resulterar i starkare jag-känsla, mer energi och större tillit till omvärlden. Det skapar också mer driv i drömmar som vill bli uppfyllda i ditt liv.

Så känn inte att den här stunden är fel. Känn bara att allt är meningen och att det ÄR som det är. Luta dig mot den här måndagen och njut av att vara du i hela din vackra energi. Inget är så vackert som en sann, trygg och kärleks fullmänniska som lever MED livet istället för att kämpa emot livet.

Ditt liv bor i det här andetaget och du äger värderingen av det.

Love och höstglitter till alla fina ni som läser min blogg