Alla AntiJante-damer åter i lager

Så kan jag då meddela att jag hittat en bra tryckare här i Göteborg som fick äran att ta till sig uppdraget att trycka min Antijante konsttryck. Det var många saker som skulle stämma nämligen. En tryckare är inte vilken person som helst. Han ska förstå det här med färg och återskapande av originalet på allra bästa sätt. Det är inte lätt med mina målningar som har en ljus färgskala, vilket är det svåraste att återskapa. Så vill jag ha ett högkvalitativt papper som är av kraftigare art. Jag ville också ha en tryckare som ligger nära mig rent geografiskt för att jag ska kunna springa fram och tillbaka och bolla ideér och kolla korrektur. Han måste också kunna erbjuda en prisbild som gör att alla ska kunna köpa mina Antijante-damer så att budskapet kan spridas på det sätt jag planerat.

Flera av er har velat beställa de tre motiv som varit slut i lager nämligen.

Men nu folks är alla 6 av AntiJante-damer åter i lager redo att levereras hem till Dig

och glädja någon du tycker mycket om - kanske Dig själv

Priserna är fortfarande 120,-/st

100;-/ vid köp av minst 2

Maila din beställning till emma@livskrafteremma.com

*Här sitter jag och duger

*Bär Dig själv med stolthet - Du är gränslöst härlig exakt som du är

*Värdera inte dig själv genom andras ögon - du vet ju ändå aldrig vad de ser

Affirmera-Mera

"Jag är närvarande och ser det vackra i allt livet ger mig exakt NU"

Affirmera-Mera

"Allt välstånd dras till mig och jag väljer att må bra idag"

Inspirerande livssamtal

Inspirerande livssamtal är en ny serie jag kommer att starta upp här på bloggen med start denna vecka
Det är en serie intervjuer/samtal där jag delar med mig av människor som på ett eller annat sätt inspirerat eller påverkat mig. Det kan vara vänner, kollegor, släktningar eller människor som på annat sätt korsat min livsväg. Så håll ögonen öppna för min serie med "Inspirerande livssamtal"

Inspirational lovely things

Lite inspiration så här på måndagsmorgonen kanske ?!

Jag har nämligen hittat en grafisk designer som är helt pretty damn fantastic (som hon förmodligen skulle uttrycka det själv) Det är en dam vid namn Therese Sennerholt som skapar inredning med moderna ordspråk, citat visdomar att klä våra hem med. Ni förstår ju att för en afforism-lover som mig är det här rena rama julafton. Se, läs och njut....

Ett annat helt underbart uttryck som kom ifrån Therese kollektion var :

"Kharma is only a bitch if you are"

Affirmera-Mera

"Jag befinner mig exakt där jag ska vara just nu

Jag har tillit till mina egna val för jag är mästaren i mitt eget liv"

Var inte otrogen dina egna val och värderingar - DU VET BÄST

Vem av oss har inte upplevt den plåga och ångest som frambringas ur övertygelsen om att vi inte valde rätt en gång i tiden i vårt förflutna? Den här ångern är både energislukande och ett smärtsamt sätt att slösa sina tankar på. Det här händer oss alla någon gång men det är mer vanligt hos människor med låg självkänsla att detta är ett återkommande fenomen. Det råder nästan som ett slags symmetri i den tvekan och undvikanden: innan man handlar frågar man sig "ska jag eller ska jag inte?" och efteråt kommer frågeställningen "gjorde jag verkligen rätt där?" som ett brev på posten. Om man anser sig ha misslyckats blir ångern självklart desto starkare. Det händer att människor med riktigt låg självkänsla hellre avstår från att engagera sig eller göra aktiva val för att undvika risken att att ångra sig. I dessa fall segrar uppenbarligen rädslan och föregripandet av händelseförloppet över lusten och viljan till självförverkligande och handlande. Detta beroende på att man upplever ett EVENTUELLT misslyckande som så oerhört smärtsamt att man därigenom väljer att gå miste om något som både kunnat berika och förstorat livet på ett underbart och magiskt sätt.

Att inte välja är också ett val.

När man undviker att fatta ett beslut tillräckligt länge fattas slutligen besluten indirekt åt en på ett eller annat sätt utan att man själv varit med och påverkat. Det som händer då är ju dock att resultaten är skapade utifrån någon annans val, någon annans livsplan eller någon annans värderingar. Det är då också försent att opponera sig eftersom man valde att lägga sig ett slags mellan-vakuum av rädsla för misslyckande. Det som också händer då är att någon annan styr och du flyter omkring utan att egentligt självuppfyllande mål.

Om inte du står på dig så står någon annan på dig

Så finns det något som du känner att du ångrar från förr - släpp det, det tillhör det förgångna och ånger över det förflutna stjäl tid och energi av ditt gnistrande NU. Finns det ett val eller beslut som behöver fattas nu - känn in vad DU vill och gå efter känslan och gör det som behövs för att vara dina egna värderingar trogen. Du är mästaren i ditt liv - ALLTID

Lycka till och ha en finfin fredag

E

Hitta lugnet i vardagens cirkus

Att vårt samhällsklimat och tempo har accelererat rejält de senaste åren är väl inte precis någon nyhet för någon av Er. Att stressen är rent utav livsfarlig är kanske inte lika många informerade om även om det blivit mer och mer påtagligt att olika stressrelaterade sjukdomar sprider sig som löpeldar över våra vardagsliv. 

Vissa säger att stressen är inte alls farlig bara vi lär oss att varva ner emellan. Andra säger att det är kvalificerat "bullshit" och att stressen är rent av förödande och det bara är ett argument för att kunna fortsätta stressa sig genom vardagen i ett hysteriskt tempo. Jag läste någonstans att 60 % av de åkommor vi söker för på vårdcentralerna runt om i landet har någon slags koppling till inre eller yttre stress (om det ligger en vetenskapligt grund för detta eller ej vet jag dock inte)

Att stress är osunt och sliter ut oss både psykiskt, mentalt och fysiskt tvekar jag dock inte en sekund på för jag har mött så många människor som "brunnit upp", sprungit in i väggar och mattat ut sig fullständigt.

Vad kan vi göra för att förhindra denna stress men samtidigt sköta en vardag som går i någorlunda samklang med övriga samhället?

HITTA LUGNET, ta en paus från stressen

Börja med att ifrågasätta din egen stress. ÄR du verkligen stressad eller känner du dig bara stressad av olika anledningar som t ex andras påverkan och yttre distraktioner? Jag vet att det här kommer att låta lite märkligt nu men Stress är en känsla. En känsla som vi skapar inifrån baserat på olika inre och yttre påverkan, omständigheter och förhållanden. Genom att kritiskt och konstruktivt granska din stress skapar du en hanterbar distans till den. Att göra dig själv medveten om vad som stressar dig gör det lättare att kunna göra något åt det

Hitta en avstängd zon. Ett brusfritt friläge där all yttre påverkan stängs av. Skapa ett andrum genom att identifiera en alldeles egen och särskild plats för avkoppling. Behöver inte vara märkvärdigt. Det kan vara en bänk på en avskild plats i en park, i ditt sovrum, en kyrka, i skogen på en sten, vid havet ja använd din fantasi och välj ut något som känns lugnt för DIG.

Lär dig andas från magen. Meditera. Kör avslappningsövningar. När vi stressar ligger andningen högt uppe i bröstkorgen vilket resulterar i spänningar i muskler och skapar fysiska åkommor som smärta, nervproblem, yrsel, huvudvärk mm mm

Lär Dig säga N E J. Du har rätt till din egen tid. Du är ärlig och sann om du vågar säga nej när du har ett motstånd. Det är inte schysst att säga ja med kroppen och nej med själen, vare sig mot någon annan eller mot dig själv. Var din egen sanning och värdering trogen

Livet är en gåva och din kropp är din själs boning och tempel. Ta hand om dig efter bästa förmåga och kör inte slut på dina resurser. Du är en tillgång för omvärlden. Kom alltid ihåg det

Lycka Till

"Hemma" i vintervita Dalom

Den här veckan tillbringar jag "hemma" Dalarna. Det är gott att återvända till brottsplatsen som man brukar säga. Nu var det faktiskt ett halvår sedan jag var här och hälsade på nära och kära och det är alltid lika värmande i hjärttrakten att käka gott i goda vänners lag, långfika och prata om allt som hänt och inte hänt, promenera i mina "ingådda" gamla promenadstråk med sjön och uppe i min skog.

Som om det inte vore nog har mamma stickat mig riktigt tjusiga värmande lila kreationer att bära när vintern biter mig lite i kinderna. Jag ÄLSKAR färg och blev självklart mäkta glad för dessa ljuvligheter. Det är allt något alldeles särskilt med mammor...eller vad säger ni? 

Jag är inte rädd för att dö, snarare rädd för att inte LEVA...

Läste en otroligt tänkvärd krönika i tidningen Leva av min alldeles egna huspoet Bob Hansson:

Bob: "Döden är det pris vi betalar för att leva"

död i ordboken adj 1. som inte lever längre (om varelse eller växt) 2. som inte utvecklar eller visar tecken på liv och rörelse 3. oavgjord (om tävling).

Döden är en fågel som bajsar fröer. Döden är en fågel som trycker in sina vingar i din mun och ber dig svälja dem. Döden är det sista vi väljer…

Just nu dör något i mig. Och nu. Celler dör, vissa bytts ut, vissa bara försvinner. Om jag är rädd för döden, måste jag vara rädd för nuet. För att inte tala om det som kommer just efter nuet, framtiden.

Men jag kommer inte bara dö. Jag kommer också födas.

Bli ny.

På några år är varje cell i min kropp ersatt. Hur gammal jag än blir, är jag i viss mån alltid lika ny.

Alla vill till himlen men ingen vill dö.

Alla vill födas på nytt, men ingen vill dö.

Vi vill ha allt gratis.

Men det är inte gratis. Döden är det pris vi betalar för att leva. Vissa är så rädda att dö, att de till varje pris undviker att födas. Och nu kanske jag menar: att verkligen födas.

En gång dog min far. Det var bland det vackraste jag varit med om. Jag trodde att rummet där han var skulle vara fyllt av otäck död, men jag hade fel. Det vibrerade av liv och det vibrerade av förlåtelse och ja, det vibrerade av kärlek.

Att gömma undan döden, är att gömma undan livet. Att gömma undan livet är att gömma undan kärleken.

Och då inte bara dör man, man dör också helt i onödan.

Nu tänker jag på en historia jag hört. En våg rider i solen mot land och vältrar sig glatt. Tills den upptäcker hur vågorna framför den själv krossas mot stranden. Vågen vänder sig skräckslagen mot en annan våg bredvid. Fattar du inte vad som möter oss, vi kommer krossas. Vågen svarar. Det är du som inte fattar, du är inte en våg, du är en del av oceanen.

En lite snusförnuftig historia, eftersom det är en väldig skillnad mellan en vattenström och en människa.

En människa är ju absolut inte en del av något större.

Eller...?

I morgonljuset glimmar livet till lite extra

När natten backat och morgonen gör sin dagliga entré är jag som mest förälskad i dygnet. Kanelkysst kaffe latte, tända ljus, tystnaden, lugnet och dagen som fortfarande är ny och oanvänd framför. Ja det är något alldeles särskilt med morgontimmarna.
Nu har jag ju möjligheten att vara "min egen" och styra mina dagar lite som jag vill vilket är ett underbart privilegium som jag är enormt tacksam för, men när jag arbetade 7.30 - 16.15 nyligen så klev jag upp 05.10 varje morgon för att välkomna dagen, landa i stunden, bada skumbad, tända ljus, öppna fönstret och dricka ett glas vatten medan jag känner in luften just den här dagen och samla energi och inspiration för det som komma skall. Det är smågalet tycker många :) men det tycker INTE jag. (fråga min sambo hur pigg jag är kl 22 på kvällen däremot...zzzz..men det är ju ett val jag gör eftersom jag älskar morgonstunden)

Tänk så många som går omkring och hatar mornar och stiger upp i sista minuten efter att ha "snoozat" nästintill hundra gånger, vilket resulterar i att man sen får kasta sig upp, slänga sig in i duschen (om det ens hinns med) strunta i frukosten och rusa snabbare än möjligt till buss, spårvagn och tunnelbana.

Eller ännu värre felkalkylera tiden ännu en morgon och sen svära sig hes på alla "jäkla idioter" i bilköerna som ska fram PRECIS när just jag ska fram till jobbet och just JAG har jäkligt bråttom. Låta adrenalinpåslaget prägla morgonen pga förseningen (igen) och komma smått irriterad till arbetsplatsen med andan i halsen. (som om man inte visste att det är bilköer alla mornar vid den här tiden...)

Jag har ofta fått frågan hur jag kan vara så provocerande äppelkäck och hurtigt pigg redan från starten när jag kommer till en arbetsplats och svaret ligger nog faktiskt i detta - alltså hur jag aktivt gör ett val att ta vara på morgonen och dagens absolut första timmar. Det sätter nivån på resten av dagen, i alla fall för mig.

Nu ska jag fortsätta njuta en stund till, sen blir det packning och 42 mils färd mot Dalarna. Ludvika here I come.

Var rädd om Er och höj er till skyarna för ni är helt enkelt awesome

love