När man får en AHA-upplevelse när man minst anar det

Att vara i stillhet och tystnad ger själen en chans att samtala i sin egen takt

Jag har känt en tid att jag har något som saknas i mitt liv och i mitt sätt att arbeta. Har dock ej vetat vad. Jag har haft en slags skavande känsla som hela tiden kommer efter mig. Lite som ett hårstrå i ögat eller en sten i skon. Inget livshotande men ändå en obehagskänsla.

Idag när jag stod vid staffliet och målade så ramlade en insikts-himmel ner över hela mig och jag inser saker som jag förmodligen haft klart för mig en längre tid men som jag inte lyssnat på. Signalerna från mitt inre har varit så subtila att mina distraktioner både utifrån och från tankarna har överröstat. Jag ÄLSKAR när jag blir tillräckligt tyst så att mina inre svar kan höras

Min framtida tanke är att arbeta mer som kyrkan gör med existensiella frågor, satsang, retreater och meditation. Men minus Gud och Jesus. En andlighet men inte nödvändigtvis baserat på en tro. En avskalad stillhet men inkluderat min positivism som jag arbetar med idag i mina föreläsningar, coaching och workshops. Helt utan pekpinnar, löften och profetior. Lugn, harmoni och icke-prestation. Andlighet utan riktning. Arrangera förutsättningslösa och naket medmänskliga möten mellan människor. Vara en behjälplig hjärtöppnare där hjärtan behöver och vill öppnas. Långt från prestation, kapacitet, effektivisering och produktivitet. Dock tror jag seriöst att en kontenta av att tillåta sig vara i stillhet, meditation och positiv existentialism och få stopp på tankesurret för en stund kommer att ge utslag automatiskt i både prestation och effektivitet. Bl a eftersom vi får en bättre kontakt med oss själva och därigenom också vill/kan arbeta bättre och med en mer sann glädje. Jag tror att människor behöver vara mer människor och mindre "maskiner"

Åter igen - det handlar om frid-tid

Vi har skapat ett samhällsklimat och en kultur som är expert på att fylla tomrummen och de välbehövliga livspauserna med allsköns  distraktioner och aktiviteter. Vi väntar sällan in oss själva och är livrädda för att umgås i tystnad. Men ibland sker det mer mellan orden än i samtalen om vi bara ger stillheten, tystnaden och det nakna existerandet en chans

Jag berättar mer när jag format och filat lite på tanken. Men kontentan jag vill dela med mig av är vikten av att inte distrahera sig med allsköns media hela tiden för då hör vi inte oss själva

Det här är bara en av alla fördelarna med att ha slutat titta på TV

Målning under konstruktion. Min inspiration är född ur tanken på "bevingade toner"
Vi får se vad det bliva månne när denna stora målning är klar och hur den påverkas av min
nya insikt