Allt är energi av varierande massiv art

Att allt existerande i universum är energi av varierande massiva former är väl egentligen ingen nyhet för många av oss.  Att man genom att arbeta med dessa olika energifält också kan påverka vår kropp, sinne och hälsotillstånd är ett urgammalt österländskt, holistiskt sätt att bemöta och behandla olika åkommor och dysfunktionella hälsotillstånd. 

På exempelvis Probalance hemsida kan man läsa följande enkla beskrivning som jag tycker är både enkel och saklig:

"Ditt energiflöde är ett avancerat informationssystem som bestämmer ditt välbefinnande, hälsan och prestationsnivån.

När du är i optimal balans har du fritt flödande energi. Det känns som ett existensmaximum. När du är i kaos, kris eller bristsituationer blir ditt känsliga energisystem blockerat, energin minskar sitt flöde. Du blir trött och kanske sjuk.

Energin går att påverka. Många av de vanligaste hälso- och stressproblemen kan lösas - och sjukdomar förebyggas - genom att frigöra energiflödet och öka självläkningspotentialen med energimedicinska terapier och ökad medvetenhet. "

Jag är ju lite smått galen i biologiska och kvantfysiska forskningsrön och bevisföringar. Främst gällande energifält och attraktionslagen i samband med hälsa, frisk- och sjukvård. Jag läser det mesta jag kommer över. Jag kan trötta ut vilken trevlig samtalspartner som helst med alla dessa grymt intressanta forskningsresultat, analyser och spännande sätt att bemöta vår mänsklig hälsa

När jag nu då hittade filmen The Living Matrix blev jag nästan i extas. Ni som inte sett den och är intresserade av samma saker som jag kan jag bara säga - SE DEN. 

Några andra tips som går i linje med detta är Gregg Bradens alla intressanta böcker och filmer. Det finns också en uppsjö av Youtube-klipp med Gregg, där vi får ta del av hans alla upptäckter han gjort när han rest och forskat i ämnet på olika platser runt om i världen.

Också den nu tyvärr avlidne läkaren Bengt Sterns bok "Att må dåligt är en bra början" är en annan intressant bok med många innovativa och nydanande bevisföringar som "rör om" lite i den betongtunga västerländska sjukvårdssynen där vi tror oss bota enbart genom att dämpa och kapa symtomen utan att gå till kärnan med det som ursprungligen är upphov till ett eventuellt sjukdomstillstånd. 

Ett annat tips är "You can heal your life" av och med den positiva psykologins grand old lady Louise L Hay. Den är inte fullt så vetenskapligt grundad men den är fantastisk och det var den filmen/boken som gjorde att jag började intressera mig för detta från allra första början för flera år sedan. Om man ska se en må-bra-film så tycker jag att man ska se denna. 

Peace is my favorite state of mind

Jag fortsätter skapa det som hjärtat vill förmedla. Eller det gör jag väl förvisso alltid men ibland blandas det upp av estetik, aktuella händelser, ideér och tankar. Skapandet som sådant är ju ett sätt att ge uttryck för något som ögat inte kan se. Just nu är det mycket frihet, inre frid, fred och lugn som huserar i mina intuition-och inspirationsbank, och jag följer flödet. Den här akrylmålningen är en manifestation av att hitta den inre friden i sig själv och därigenom också  hitta det egna värdet och syftet med livet. Det spelar ju som bekant ingen roll hur många böcker vi läser, hur många filmer vi ser och hur många föreläsare och förebilder vi tar del av så länge vi inte tar tag i oss själva och följer det egna livsflödet som är anpassat för just oss. Ingen kan veta hur/vad jag vill med mitt liv mer än jag själv. När det känns som att vi inte ens själva vet är det dags att slå av på takten och känna in var vi är på väg och vart vi vill gå. Vi har alla svaren inom oss. Ibland har vi t o m svaren i frågorna vi ställer till oss själva. Jag vet att det kan låta både klyschigt och "plattityd-igt" men det är faktiskt så. Jag läste någonstans att om vi inte riktigt har grepp om oss själva och vad vi vill så kan vi kika lite på vart tankarna hamnar när vi sitter och drömmer oss bort. Det är nämligen där, i både natt- och dagdrömmeriet, som det undermedvetna försöker tala till oss och kommunicera med det väsnande egot och det rädda intellektet. Kom ihåg att det är inte intuitionen och känslan som är rädda - det är intellektet och egot som står för rädslor som kommer upp till ytan och ställer till oreda många gånger.

 Tyvärr är det många som i sådana lägen accelererar istället och försöker hitta svar och mening utanför oss själva. Det är alltid lättare att leta svar utanför oss själva istället för att gå in i sig själv och känna vad man EGENTLIGEN vill. Det har att göra med att vi i grunden är rädda för förändring och de eventuella konsekvenser som vår innersta längtan bär med sig. Men när vi lär oss att det inte är farligt att umgås med rädslan utan att bara acceptera den och göra det som känns rätt ändå så hittar vi modet som krävs för att följa vår inre längtan. När vi vågar sätta oss över rädslan istället för att låta rädslan styra oss hittar vi kraften som behövs för att göra det vi vill. Jag brukar säga till mig själv när jag är rädd att göra något som är utanför komfortzonen "Jaha nu är du livrädd Emma och det är väl inte så farligt att vara en stund i livet" Då är det lättare att bli vän med de känslor som passerar mig och jag kan själv ta kommando och göra det som krävs för att nå mina mål i livet. 

Nåväl, det var lite av de tankar som föranlett motivet på den här målningen. Att hitta den inre friden.

Morgonen är mer än vacker här i min stad vid kusten idag och jag njuter som vanligt av att finnas till. 6 kilometer har avverkats innan frukost och jag mår så själagott av alla dessa långa härliga promenader i naturen. Inget är så helande och tankeutvecklande som att promenera i naturen och insupas dess magiska skiftningar. 

Nu är det dags för en härlig kopp nybryggt kaffe på bästa Emma-amatörlatte-sätt.

"Heavenly Peace"

Att skapa från en primal plats inom en själv där det inte är viktigt vad andra ska tycka om resultatet tror jag är den sannaste och mest konstnärliga vägen att skapa konst. Att hitta en inspiration från en intuitiv känsla att förmedla eller bearbeta. Jag vet att jag sagt det innan men att vara konstnär innebär, för mig, att plocka en bit av sig själv och få ner det till en verk i form av måleri, keramik, musik, författarskap, glas, teater eller vad det nu månne vara. Att sedan slå följe med kreativitet och flow och bara gå all in på skapandet är så jäkla grymt stimulerande för både kropp och själ

"Heavenly Peace" akrylmålning i blandteknik

Kanske är det därför som jag ibland fascineras mer av konstnären än av själva konsten. Kanske är det för att jag hittar gemensamma beröringspunkter och kontaktytor där vi människor skalar av lager av yta och kan mötas på ett mera "äkta" sätt. Det är det jag vill frambringa genom mina kurser i skapande och personlig utveckling också. Att skapa via själen och utan prestation. Att hitta kreativiteten som förenar oss alla. Det är så galet när vi tror att vi inte kan skapa. Jag vägrar hålla med om det, för alla som vill kan skapa.

 Om man frågar ett gäng förskolebarn vilka som kan måla så räcker alla upp handen och ropar JAG kan måla. Om jag frågar deltagare på mina föreläsningar räcker högst 2-3 st upp handen lite försiktigt. Man kan ju då undra vad det är som gör att vi tappar förtroendet för oss själva och vår förmåga att skapa fritt när vi förvandlas från förskolebarn till vuxna barn.

Nåväl det var lite (konst)-iga funderingar från tredje våningen i Majorna en söndag i slutet på oktober

Love to you all

Höstlig morgonrodnad med de varmaste röda färger man kan tänka

Den höströda färgen som naturen generöst ikläder sig den här delen på året är så vacker att språket är alldeles för snävt för att jag ska kunna förklara hur jag känner det. Min morgonpromenad var som en enda lång njutning där jag insuper allt det vackra. Jag satt först i min lurar för att lyssna färdigt på boken "Villa Bonita" men det tog död på upplevelsen för det utestängde den här magiska tystnaden som infinner sig precis i gränsen mellan nattens mörka tystnad och morgonens första rosa försiktiga ljus. Ja jag är en morgon-lover I know. Det är inte pensionärsvarning för i så fall hade jag det redan vid 10-årsåldern, för jag har nämligen alltid varit en morgonlärka

Att det nu också ligger en vackert krispig frost över allt gör bara upplevelsen ännu mer innerlig. Jag njuter av att äntligen få hoppa i min favoritkappa som har samma höströda färg som löven just nu, och till det min hemstickade klarlila basker som min fina mamma stickat till mig. Färgkombon som alla stilpoliser skulle baxna över, men vem bryr sig om det.

Utanför vår kvartersbutik hittade jag detta grymt vackra stilleben på morgonkvisten

Som vanligt är det svårt att återge morgonrodnadens ljuvlighet via en mobil men jag försöker ändå ge er en glimt av hur underskönt det är när himla-kanten skiftar i rosa och lägger sig som en kuliss bakom min stads uppvaknande

Den här skönt färgade horisonten är universums sätt att säga jag älskar dig, tror jag minsann. Vardagsmagi. 
Eller hur?

Kreativitetsfnatt och kärlek till skapandet

Lördagkväll, tända ljus kreativitetsfnatt och livsglädje. Jag leker fortfarande lite med mitt uttryckssätt och blandar poesin med målandet utan egentlig struktur och plan...Kreativiteten spinner lös och tankar lindar sig runt penseln och resultaten är lite varierande om man uttrycker sig milt :) Konst är kul och skapandet utvecklar tanken.

"jag är en fågelflicka i förfall, en duva utan vingar där jag målar tavlor för världen, för någon, för ingen men kanske mest för mina gröna ögons ärlighet.

Du min renaste längtan det är stjärnklart i alla mina rum och tårpilen ropar ännu på vindarnas innerlighet. En jävlig balansgång för slocknade hjärtans serenader"

/Emma

Verbala kulsprutor är ett förtäckt rop på förståelse

Det här med ilska stöter vi alla på med jämna mellanrum. Jag har haft olika erfarenheter av ilska både för egen del men också ilska som jag utsatts för från andra. Ren skär ilska som avfyras likt en verbal molotovcocktail kan både göra ont och såra till långt in i benmärgen. Konflikter som sådant är inte farligt och kan t o m vara av godo och ett bevis på en levande relation men när vi bedriver verbal krigsföring med våra kollegor och omgivning är det mindre önskvärt

Nu tänkte jag sätta det här med ilska som känsla i ett litet annorlunda perspektiv än vi är vana vid kanske. Jag vill nämligen påstås att ilska är inte en känsla. Alla slags explotioner och negativa utfall är uttryck för antingen rädsla, sorg eller frustration. Det är en person som saknar orden för att på ett mer civiliserat sätt kunna förmedla någon av dessa känslor alltså. Det som då sker är att denna försöker undermedvetet framkalla någon av dessa känslor hos motparten för att skapa någon slags mental balans. Den känner sig alltså alltid i ett underläge även om det på ytan kan te sig som om den känner sig i ett överläge. Denna exploderande person skriker egentligen efter förståelse för sin sorg, sin ilska eller sin totala frustration.

När man vet om detta är mitt ständiga råd att, istället för att attackera tillbaka på samma låga krigsförande nivå att försöka möta upp denna litenhet och underlägeskänsla med att försöka förstå. Försök alltid förstå innan ni själva försöker bli förstådda. Det skapar ett lugn hos den attackerande personen och ni får genast en reseonablare nivå att diskutera ifrån. Ni agerar inte då på samma höga adrenalinnivå där de flesta oönskade uttalande äger rum.

Kom också ihåg att ingen lugn välmående och trygg person attackerar någon annan utan anledning.

Så nästa gång du blir attackerad kanske det är dags att testa sin egen balans och ge denna person lite lättnad genom att förstå och bekräfta så att de slipper framkalla sorg, frustration eller rädsla hos dig. Höj dig över den verbala kulsprutan och kom ihåg att det är oftast mer värde i att få till en förändring än att vinna ett krig. Hat har aldrig löst några problem men det har däremot förorsakat många. Var större än konflikten och var saklig utan att involvera personangrepp för dessa kommer vi alltid att ångra på ett eller annat sätt.

Vårda dina relationer och möt andra med så mycket kärlek du kan. Världen behöver kärlek och omvårdnad på alla plan så varför inte börja med vår närmaste omgivning

Lycka till, håll i hatten och njut av fredagsmys och allehanda  härlighet denna soliga fredag. Life is good

Om den skönheten som har ett bestående värde

Love

the beauty in me meets the beauty in you

När den skönheten som bor längst inne i mig möter den skönhet som bor längst inne i någon annan uppstår sann kärlek. Den här andra skönheten är ju egentligen bara ren attraktion. Ibland kan jag bli så mäkta less på det ytliga och glättiga som vi bombarderas av i media. Då vill jag gå längre in och längre ner för att möta människor på ett djupare och mera mänskligt, sinnligt plan där ytan inte är lika påtaglig.

Kanske är det sådana tankar som denna målningen inspirerats ifrån. Lite annorlunda jämfört med mitt vanliga skapande men jag känner att jag behöver utmana mig själv och mitt uttryckssätt för att hålla kreativiteten vid liv.

I love your blog award

När jag får läsa att Vida med bloggen The adventure of life finner inspiration via min blogg och dessutom vill skänka en blog-awad blir jag både inutiglad och stolt förstås. Hon skriver så här om varför hon valde att just min blogg skulle få den här awarden:

Livskrafter -  Ingen överraskning för er som följer mig men den är så sprakande, energirik och fylld med så mycket klokskap att hela jag blir glad.

Tack rara du för visad uppskattning

De bloggar som jag väljer att skicka den här utmärkelsen vidare till är 5 bloggar som jag tycker berikar mig och min vardag på ett eller annat sätt. Jag känner mig stundom lite fullproppad av intryck från alla bloggar men dessa är fortfarande cyber-krypin som jag uppskattar att besöka.

Fotograf Josephine - en blogg med humor, samhällsfunderingar, inredning, underbara foton och härlig inspiration i en skön kombo.

Dum Spiro Spero - En vacker harmonisk och stillsam blogg med tankeväckande reflektioner om livet och allt som hör därtill

Marias hörna - En blogg att inspireras och bli varm i hjärtat av. Vackra bilder med inslag av sådant som ögat och själen blir glad av

Lyckliga praliner - Den här bloggen är som sitt namn. Fylld av lyckliga själsliga praliner som förgyller tillvaron

Kim Kimselius - En mycket välgjord författarblogg som låter oss läsare följa med på de mest härliga och intressanta "resor". Kim delar med sig på ett generöst sätt hur det är att arbeta som den produktiva och skickliga författare hon är. 

Ni som fått utmärkelsen kan välja om ni vill ta emot den i hjärtat eller skicka den vidare via er blogg. Thats up to you. Jag kände bara att jag ville visa min uppskattning.

Ännu en Buddha har fått ett hem på mina målardukar

Med målarduk, penslar, färg, nål, tråd, rost och gamla dikter från hjärtat kan resultat bli så här. Att få släppa taget om konventioner, vardag och måsten och låta sitt uttryck få ta den plats det förtjänar via skapandet och konsten är för mig en ynnest. Jag vet inte vem jag skulle vara utan mina konstnärliga uttryckssätt. 

skuggliv

midnattsgator ekar tomma 
när man vandrar mil efter mil 
utan tilltro till något eller någon 
(kanske främst till sig själv) 
i hjärtats alla tomrum speglas skuggliv 
hjältar och en liten strimma dagsljus 
när alla gått hem står man ensam kvar 
bland romantiska livsdrömmar 
som det livrädda maskrosbarn man är 
sagans hjältar lurar så lätt sig själva 
när rädslan spelar ett spel 
men inget 
inget i världen min vän 
är så tomt som ett förlåt utan mening i 
jag hatar ordet försent 
men ibland är det bara så det är 

Morgonvandring bland kyrkorum, himlavalv och stadens försiktiga uppvaknande

Dagens halvmil blev som vanligt en underbar start på dagen. Det är lite charmigt att vandra precis i gränsen mellan nattens djupa mörker och morgonens stillsamma ljusnande

Att dessutom avnjuta utsikten från Masthuggskyrkan är nästintill magiskt och en känsla av att allt är möjlig infinner sig

Don’t rush:
what is really important
always finds a way of revealing itself
/Paulo Coelho

Händelser ur en alldeles (o)vanlig dag i mitt liv.

Nyss hemkommen till hemmets sköna vrå sitter jag uppkrupen med joggingbrallorna, huvtröjan i värsta Maria Montazami-stilen och skönsockorna på. Har varit en härlig dag med många fina möten. Jag har åter igen haft förmånen att föreläsa för ett gäng underbara, närvarande och härliga människor. Det är sådan kraft i att få möjlighet att förmedla något som jag tror på så starkt som att "Hitta livsglädje i vardagen" Som vanligt tänker jag alldeles innan det är min tur att äntra scenen den här tanken om varför i hela fridens namn jag utsätter mig för detta. Kan förmodligen liknas vid regelrätt scenskräck. Den här känslan byts sedan ut till en tillfredsställelse och en adrenalinkick utan dess like. Jag brukar säga att jag blir hög efter en sådan föreläsning. Hög på adrenalin, medmänsklighet och glädje. Man behöver den här nervositeten för att skapa en skärpa i framträdandet och en laddning i energin. Att jag dessutom fick hålla till i Mölndals Museum uppe i Kvarnbyn var ju en upplevelse i sig. Vilket fantastiskt vackert område att avnjuta. Dit kommer jag definitivt att återkomma

Det händer så mycket i mitt liv just nu och jag kan bara le och åka med på "tåget". Igår ringde t ex Expressen  och frågade om jag kunde berätta om hur jag och min familj hanterade vår skilsmässa osv. Den här journalisten läste tydligen min blogg och hade noterat ett av mina inlägg om skilsmässor. Självklart är det intressant och spännande att få delge våra erfarenheter till andra som är i liknande situationer. Och kan man hjälpa någon annan så är det ju guld. Så igår klev det runt en fotograf här hemma bland kastruller, middagslagning och tända ljus och skildrade vår lilla familj en vanlig måndagskväll i Majorna. Kul om man frågar mig. Men om man frågar våra två yngsta, hemmavarande barn så var de inte lika bekväma med detta. Jaja lite får man offra för konsten :)

Något annat som gör mig glad och lite (läs MYCKET) stolt är när jag läser andras recensioner av min bok. Mitt lilla "hjärteverk" om konsten att vara sig själv och njuta av livet här och nu. Det är ju en sak att den säljs och blivit populär men det är självklart ännu bättre när jag får så underbar respons som jag fått. Gå gärna in HÄR på hennes fina blogg och läs

MEDmänsklig hjälpsamhet mitt i natten

Att ta sig tid och göra det där lilla extra för någon annan människa ligger det större värde i än vad vi anar. Tyvärr tror jag att i takt med att hastigheten och prestationsnivån ökar i vårt samhälle så tar vi oss mindre och mindre tid för andra och varandra. Så dumt kan man tycka. Jag ha sagt det förut och jag säger det igen. Vi är ju MEDmänniskor och inte MOTmänniskor. 

Man vet aldrig när man möter en ängel i vardagen 

Jag vill ta ett litet exempel som gjorde mig glad och tacksam härom dagen. Eller snarare härom natten för detta hände sig mitt i natten när jag vi var på väg hem från ett 45-årskalas här i Göteborg. Vädret var ungefär så som det varit den senaste tiden, alltså regn och blåst. Klockan var ungefär 00,20 och självklart fullständigt becksvart ute. Alltså inte en helt angenäm tid, väderlek och tid att småmysa och mingla omkring på stan. Vi kommer springande vid Centralstation, från bussen som tagit oss från Örgryte och ska ta spårvagnen ut till Majorna. Spårvagnsföraren ser oss komma springande som två vettvillingar men stänger ändå dörren. Men DÅ händer detta. Ett gäng "coola grabbar" med häng-brallor, huvor och allmänt gängliga som 16-17-åriga grabbar av den tuffa sorten kan vara. Den ena får syn på oss och avviker från gänget och springer tillbaka till vagnen, varpå dom andra ropar på honom och skriker "-Kom igen då". Han stannar ändå och trycker upp dörren och håller handen emellan för att vi ska hinna med. När vi kommit fram ansluter han åter igen till sitt gäng. Hans enda intention var alltså att hjälpa oss så vi kom med vagnen där i regnet mitt i natten. Detta gjorde att vi tjänade in 40 minuters väntan till nästa vagn.Tacksamheten var stor från vår sida och han kommer vi alltid att minnas. Det var ju trots allt spöregn även på honom men han tog sig ändå tiden att hjälpa oss där mitt i natten. Det är vardaglig medmänsklighet som vi alla bör dela med oss av tycker jag.

AntiJante-serien växer

Man kan tro att jag är tjock...men det är bara all min kärlek som sväller ut lite charmig här och där

Ja det är senaste verket till AntiJante-serien. Hon kommer nu att ingå i serien som ni kan hitta om ni klickar på ikonen med en AntiJante-dam i menyn till höger. 

Kanske en bra julklapp...vad vet jag

kram på er denna torsdag

Tacksamhet och kärlek till livet

Morgonmörker, promenader och tankar om ärlighet

Bild från min dagliga halvmil i morgonmörker. 

 Jag älskar att vandra rakt ut i en ny dag och känna in luften och vinden som biter i kinderna. Det är ju otroligt svenskt att prata väder och att framför allt gnälla på vädret för det är ju liksom så man gör. Inte minst här i Göteborg är det ett jäkla (ursäkta uttrycket) gnällande på vädret. Som om vi kunde ändra på det. Men jag har sagt det förut och jag säger det igen: "Vi ska vara glad att vi har ett väder för det finns dom som inte har nåt väder alls. Och ni som kan er Astrid Lindgren vet ju mycket väl att det är Pippi Långstrump som myntat det uttrycket. Jag älskar Pippi och jag har nog en liten PippiLotta i mig. Men jag menar verkligen också att jag tycker om väder som biter mig i skinnet och jag verkligen kan KÄNNA mig som en helhet med något större. Herregud det finns ju kläder för nästan alla väder. Nåväl när det är spöregn och snålblåst som gör att det regnar horisontellt så är det inte lätt att klä sig för att stå emot. Det kan jag hålla med om. Men det blir ju fortfarande inget bättre för att vi klagar över det. Fokusera på något annat då vetja. 

Nåväl min morgonpromenad betyder alltid att jag ventilerar tankar som huserar under min spretiga frisyr. Denna morgon blev det så tydligt för mig att en del människor är inte alltid det som dom utger sig för att vara. Det är ju ingen nyhet i sig. Jag blev varse om för ett tag sedan att någon jag tyckt mycket om visade sig vara något helt annat än den jag trott. Nåväl jag är i alla fall glad att jag gav den personen en chans och att den fick bevisa motsatsen själv. Kontentan torde ju vara att jag dömer ingen förrän bevisföringen är totalt glasklar för mig. Kanske är det min naivitet som gör att jag ibland får sådana mentala käftsmällar. Men jag kommer ändå fortsätta tro det bästa om alla tills de själva bevisar motsatsen. Jag är däremot lite dålig på att "ta tillbaka" människor som en gång "skitit i det blå skåpet" som min vän Karin skulle sagt. Alltså om dom blåst mig en gång rejält är det liksom kört. Om det är bra eller dåligt vet jag inte men det kanske grundar sig i att det tar lång tid innan jag dömer någon så när smällen väl kommer blir smärtan rätt hård och resulterar i att jag inte släpper in den personen igen. Alla borde få en andra chans säger ni säkert nu och det kan ligga mycket i det. Kanske något jag får tänka på. Det viktiga för mig är ändå att inte förlåta någon utan innebonde mening, bara för att man borde. Nej då kan det hellre vara för min del. För om inte jag lever i sanning med mig själv hur ska då andra veta vem jag egentligen är

Idag var det bra att låta tankarna få "värka" färdigt under promenaden för nu känns det som det är dags att släppa detta och knalla vidare in i den här sköna onsdagen.

Tyck gärna till om mina tankar och delge din reflektion eller hur du gör i liknande situationer

Love

När en till synes tjock kropp egentligen är en ansamling KÄRLEK

Här lite glimtar från gårdagens arbete i ateljén. En liten madam som älskar livet och är full av kärlek. Jag blir så trött på den här förutbestämda mallen om att alla ska vara trådsmala för att vara vackra och "godkända" Nej om man är en AntiJante-dam så vet man om att man duger exakt som man är, att vi alla är olika och att det verkligt och bestående vackra bor lite djupare än ytan. 

Självklart ska vi ta hand om våra kroppar eftersom det är vår själs enda boning, men att vi måste se ut så som media bestämt är rent trams tycker jag. Vikten av att acceptera och älska sig själv är långt mycket värdefullare än att ständigt jaga en bild av sig själv som vi aldrig blir nöjda med. Ge din kropp motion, sund mat och obegränsat mycket kärlek. Om det sen visar sig bukta ut lite här och där är bara charmigt och greppvänligt kärleksmjukt. Och om det inte buktar så är det lika personligt vackert.

 Idag ska hon få lite färg också sen kommer även hon att finnas till försäljning och ingå i AntiJante-serien, där man kan köpa konsttryck i högkvalitativt papper för 120,-/st. Man bara mailar mig på emma@livskrafteremma.com så skickar jag direkt hem till din brevlåda

Det bästa i livet är fortfarande gratis

Hittade den här härliga bilden på nätet och idag och jag kan ju bara instämma. Tänk så mycket värdefullt i livet som fortfarande faktiskt är gratis. Kanske borde samhället uppmana till lite mer ickematerialistiska värderingar som har ett bestående värde istället för att bara påverka oss att köpa oss lyckliga i en värld av prestation, ekonomisk status och strävan om att vara den som har mest prylar när man plockar ner skylten och kilar vidare en dag.

Nej vi borde nog tänka om. För om vi identifierar oss genom allt vi äger måste jag påminna om, att om vi skulle förlora allt en dag är vi ju följaktligen ingenting, mer än en förlorad identitet. Gör en lista över allt som är gratis men som har ett stort själsligt värde för just dig.

En del av min "for free-lista" ser ut som följande:

Kramas med barn och barnbarn

Berätta härliga historier för varandra om livet

Njuta av gryningsljuset

Promenera mot solnedgången

Sjunga sig trött

Dansa sig glad

Plocka alla vilda vackra blommor

Berätta för varandra att vi älskar varandra

Vandra barfota i daggvått gräs

Sparka omkring i stora högar av färgglada höstlöv

Njuta av allsköns läsning på biblioteket

Njuta av stunden tillsammans med hundar och katter

Besöka vackra och arkitetktoriskt fantastiska kyrkor

Promenader i naturen

Njuta av utsikter

Bada i havet

Skratta sig galet trött

Samla på stenar som havet slipat

Meditera

Ja som ni ser går listan att göra hur lång som helst. Ibland behöver vi påminna oss om att livet handlar inte bara om pengar och det finns en rikedom som har ett värde med bestående karaktär som får hjärtat att må bra och själen att dansa i ögonblicket

Ha det gott och var rädd om dig själv och dom du har omkring dig

Hur söt kan man få bli utan att det blir straffbart?

Alltså man har så mycket guldklimpar i tillvaron att det där med pengar ter sig rätt oviktigt ibland. Alltså hjärtat svämmar över. Titta bara på vår lilla trubadurunge. Ja jag kallar honom så eftersom han är döpt efter den store Cornelis Wresvijk.

Nu har jag inte bara en liten hjärtekrossare vid namn Holger Karlsson som lindar mig runt sitt finger. Nu har jag alltså en liten jordgubbe vid namn Cornelis också. Mums för hjärtat och själen.

Jag har helt resolut snott bilden från min dotters blogg. Ja det är en mammas rättigheter ibland

Du kommer väl ihåg att värdesätta dina guldklimpar i ditt liv. Det är där det sanna värdet finns.

Ha en fin fredagskväll alla härliga ni. Själv tänker jag gå på Kulturnatta en sväng

Tjoho

Lagen om attraktion, placebo och tankars kraft...

Jag får ofta frågor om Lagen om Attraktion och hur man kan använda sig av den. Jag får också mail från människor runt om i landet där de vill ha tips om hur man gör. Jag har delat med mig i ett antal inlägg tidigare också för att förtydliga hur det fungerar och hur jag väljer att använda mig av den. Jag tänkte därför förklara lite närmare hur denna enkla och totalt oflummiga lag fungerar.

Den absolut första grunden är en positiv attityd. Alltså jag har sagt det innan men det tål att upprepas

EN POSITIV GRUNDINSTÄLLNING OCH ATTITYD ÄR HÄLSA PÅ ALLA PLAN!!!!

Det finns ingen biverkning eller baksida med en sådan inställning. Vi kan jobba järnet av oss och försöka "önska" till oss än det ena och än det andra men om vår grundsyn och inställning är placerad på en negativ och tveksam nivå kommer vi aldrig att attrahera till oss det vi vill ha och fokuserar på. Du kan jämföra det med att stå och titta på en eld som brinner och säga att du vill stoppa den medan du står med händerna i byxfickorna och tittar på. Vi kan inte bara säga det vi vill, vi måste också känna det och eliminera oönskade negationer som cirkulerar i våra tankebanor och blockerar energifrekvenser att vibrera. Alltså det här är inte konstigare än elekticiteten eller gravitationslagen.

Detta gäller även medicinering och sjukdomar. Det handlar inte om hur vi reagerar på medicinen eller ej. Det handlar om hur vi reagerar mentalt på det som sker oss. Vi väljer ofta mellan två olika alternativ

1. Vi tar medicin och känner oro för att vi inte ska bli friska
2. Vi tar inte medicin och känner oro för att vi inte ska bli friska

Båda alternativen är lika hämmande för tillfrisknandet. Din uppgift är att frigöra dig från oro och negativa tankar och känslor. Inte bara i förhållandet till hälsan utan i förhållandet till allt. Egentligen skulle man kunna se det som att det spelar ingen roll vilket alternativ du väljer så länge du lägger dig i linje med det valda beslutet, uppskattar dess fördelar och förlitar dig på processen att kroppen klarar läkekraften själv om vi har balans.

Det handlar om att förbättra kvaliten på den menatala tankeprocessen och förhållningssättet. Det kommer att ge direkt utslag på den fysiska världen. Det är den mentala fokuseringen som är källan till vad som sker i ditt liv på det fysiska planet. Alltid. Kroppen är en manifesterad återspeglning av vårt mentala jag.
Det är därför viktigt att jobba med sina tankar och "städa undan" tankar som inte är goda och gagnande för dig och din person. Tankar har en omåttlig kraft att styra våra liv. Vi borde varje morgon välja tankar på samma sätt som vi väljer kläder. Men det gör vi dock sällan. Vi tillåter oss att negativa och förminskande orostankar huserar fritt under hårkalufsen. Det är ganska märkligt att vi tillåter negativa känslor inom oss men så fort de tar sig fysiska uttryck är det inte ok längre. Synd att vi inte tar tag i dom redan på tankestadiet kan jag känna.

Vi behöver stoppa de obehagliga tankebanorna som ledde till obehaget vi upplever fysiskt nu. Vi kan stoppa i oss hur mycket medikament som helst men om vi fortfarande innehar en oro och negativ malande mental känsla och tanke så kommer vår fysik att återspegla den om och om igen på hundratals olika sätt.

Vi kan aldrig manifestera något i våra liv så länge vi KÄMPAR oss till det för då inkluderar vi avsaknaden av det vi vill ha i vårt förhållningssätt och tankemönster. Vi ska agera helt tvärtom. Vi ska odla vårt goda humör på vårt alldeles individuella sätt och finna ro, harmoni, glädje och frid och därigenom slappna av och sluta spänna oss för det blockerar all energifördelning som sedan matchar den frekvens vi behöver för att vi ska få till oss det vi vill ha. Om det är kärlek vi vill ha ska vi landa i en känsla av att vi faktiskt ÄR kärlek i vårt ursprungliga jag. Vi har allt vi behöver redan. Inte fokusera på att försöka "ordna" kärlek för det ordnar sig själv när vi badar i inre tillit och balans. Odla istället de egenskaper som du vill att din kärlekspartner ska ha för då matchar ni varandras energinivåer utan att du behöver göra ett dyft. Finurligt och nästan lite magiskt som man vill se det så. För mig är det fullständigt självklart.

Vi ska heller inte försöka kämpa och bota oss själva för kroppen botar sig själv när vi är i balans och lever i linje med oss själva och vibrerar energimässigt på ett välbalanserat plan. Den letar alltid efter sitt ursprungliga läge om jag säger så. När vi spänner oss, oroar oss, tänker negativt så hindrar och blockerar vi den från att läka sig själv. Ta bara det här med placeboeffekten och förklara den utan att inkludera attraktionslagen :)

Hoppas jag nu inte blev alltför kvantfysiskt eller tillkrånglad. Det är en enkel lag när man väl förstått gången och tillvägagångssättet

Förmågan att inte tappa riktningen och veta meningen med just MITT liv

Man brukar säga att det som skiljer de  framgångsrika från de mindre framgångsrika är förmågan att inte ge upp. En utvecklad förmåga att se problem som utmaningar som är till för att övervinnas och ta lärdom av på vägen, inte som ett problem som blockerar framfarten totalt. En del har den eminenta förmågan att först specificera och destinera sina mål, sen ställa in den inre GPS:en, vrida upp volymen på den mentala fokuseringen och sen låta tron på drömmarna aktivera motivationsbränslet. Jag säger EMINENTA för håll med om att det är en eminent förmåga att besitta. För om man har den här förmågan är ju drömmar mer en plan man arbetar emot än en diffus vision som bara ligger vid horisonten och aldrig tas på allvar. Ni kan ju kanske själva ana vilka det är som oftast lever sina drömmar, är framgångsrika och som känner ansvar att själva kunna skapa livet så som de själva vill ha det. När jag säger framgångsrika behöver det inte betyda att man är högt uppsatt chef, har mängder med ekonomiska resurser eller makt. Nej jag syftar på framgångsrika med benämningen att de gör det de själva vill och mår bra av. DET är framgång oavsett vad det rör sig om. Det kan självklart handla om pengar om det är det som gör en lycklig. Vi är alla olika där. Vi måste hitta våra egna drömmar, våra egna drivkrafter och framför allt vår egen mening med det här livet.

Ta bara t ex Dr Victor Frankl som överlevde koncentrationsläger under andra världskriget. Han sa:

"Om du inte finner din mening i livet kommer du förr eller senare låta andra identifiera den åt dig. Livet måste nämligen ha en mening" 

Han skrev också boken "LIVET MÅSTE HA EN MENING". I den beskriver han människans starka drivkraft och strävan efter att finna sin mening. Frankl sa också: 

“Lev som om du levde för andra gången och som att du 

första gången handlade som du håller på att göra nu.”

Det tycker jag är ett intressant tankesätt som sätter lite perspektiv åt möjligheten att tänka om och tänka nytt. Kanske är det just att ge sina drömmar det värde och den uppmärksamhet de faktiskt är värda. Kanske är det att finna meningen med just DITT liv.

Hur tänker du runt livets mening och drömmar? Är det så att vissa drömmar faktiskt bara ska vara drömmar som glimmar som diamanter i vardagen eller är det bara för att vi inte vågar ta tag i dem och göra vad som krävs för att uppfylla dem som vi resonerar så?

Hur tänker du där? Dela gärna med dig

Love och omtanke till dig denna ljuvliga höstonsdag

Om att sprida glädje på alla möjliga och omöjliga sätt

Här ser ni ett litet reportage från förra månaden då jag var i Småland och föreläste för en skön och livsglad skara smålandskvinnor

Jag arbetar ju också som ni säkert redan vet med att föreläsa en hel del. Ibland får jag dessutom möjlighet att anordna föreläsningar i kombination med workshop och vernissage där jag visar mina målningar. Ett helhetskoncept med inriktning mot livsglädje. Min mission här i livet är sannerligen att sprida glädje. Eftersom det förmodligen också bor en liten exhibitionist och teaterapa i mig är det en ren fröjd att få möjlighet att arbeta med detta.

Acceptansblues en vanlig måndag i oktober

Nu har min blogg inte riktigt fått den tid, kärlek och uppdatering som den faktiskt är värd. Det beror på upptagen ägare och tillika skribent som varit bortrest i både arbets- och privatsyfte. Jag ha varit i huvudstaden och avslutat en diplomeringskurs hos Akademi Coachstjärnan utbildningscenter. Ni som inte visste om det tidigare kan jag meddela att jag också arbetar som lärare på deras ICF-ackrediterade utbildningar. Ett jobb som är både stimulerande, utvecklande och galet skoj. Nu fick vi äran att examinera ytterligare ett gäng på 10 nybakade och härliga professionella coacher. Det är sann fascination att följa deras väg från dag ett till den sista när de har gjort en enorm utveckling, ofta både privat och yrkesmässigt

Sedan har jag också varit och hälsat på min fina mamma hemma i Ludvika en snabbis. För er nytillkomna läsare och som inte visste det så är jag också en redig dalkulla som numera spenderar mina dagar här i västkustens pärla - Göteborg. Och är det något som vi dalmasar och dalkullor ha gemensamt så är det en slags patriotisk och genuin gemenskap och inneboende stolthet över att härstamma från Sveriges finaste landskap (haha...tycker förstås alla om sitt eget ursprung) Nåväl, mitt Dalarna är i alla fall extra fint i höstkläder och det är alltid kul att komma "hem" och checka av läget lite, även om Göteborg är staden i mitt hjärta. Det finns en outtalad och märklig förälskelse mellan den här stan och mig och jag är en utmärkt ambassadör för Sveriges kanske i särklass skönaste stad. Jaja Stockholm är också vackert men kanske lite för stressigt för att bo i en för ett skogsrå som mig. 

Nåväl nu kom jag från ämnet här. Det jag skulle skriva om idag är vikten av att acceptans. Tänk så ofta vi går och kämpar för eller emot något i livet istället för att luta oss tillbaka i trygghet och visshet om att allt är som det ska. Här och nu. Det här ögonblicket är ju kulmen av alla andra ögonblick som du upplevt tidigare i livet. Det här ögonblicket exakt nu är som det är. Precis på samma sätt som hela universum är som det är. När du kämpar emot det HÄR ögonblicket kämpar du egentligen emot hela universum. Ana vilken onödig energi det krävs för att göra det i varje levande ögonblick. Tänk om vi skulle ta och acceptera det här ögonblicket som det är, inte som du skulle vilja att det skulle vara. Nu är ju NU och vi befinner oss mitt i ett ögonblick som vi får till skänks. Vi kan absolut önska oss hur vi vill att framtiden ska se ut, men i det här ögonblicket måste vi ju acceptera att det ser ut som det gör. Är vi inte nöjda får vi vända på det och landa i vishet om att vi kan göra annorlunda med framtiden. Men nuet är ju redan här. Känn harmonin i de här orden:

Allt är som det ska, här och nu, och jag har tillit till precis allt

Det finns så mycket kraft i att acceptera varje stund som den är och känna ansvar att vi skapar tillsammans med universum det liv vi själva vill ha framåt. Om vi lär oss att vara accepterande och närvarande i stunden sparar vi energi att skapa storverk i morgon. Jag menar inte att vi ska lägga oss platta och bara låta andra leva våra liv åt oss. Tvärtom. Det är bara döda fiska som flyter med strömmen

Nej jag menar att vi ska hitta fundamentet och tryggheten i stunden vi befinner oss i och behålla känslor, tankar och förhållningssätt som gör oss trygga och starka i vår egen existens. Detta resulterar i starkare jag-känsla, mer energi och större tillit till omvärlden. Det skapar också mer driv i drömmar som vill bli uppfyllda i ditt liv.

Så känn inte att den här stunden är fel. Känn bara att allt är meningen och att det ÄR som det är. Luta dig mot den här måndagen och njut av att vara du i hela din vackra energi. Inget är så vackert som en sann, trygg och kärleks fullmänniska som lever MED livet istället för att kämpa emot livet.

Ditt liv bor i det här andetaget och du äger värderingen av det.

Love och höstglitter till alla fina ni som läser min blogg