Att uppskatta den kropp du äger

En av mina favorit-MåBra-författare är Barbara Berger från Danmark. Hon skriver i sin blogg så bra om det här med tanke/hälsa/kropp (se nedan). Jag har översatt och modifierat inlägget lite så ha överseende med översättningen

Att vi lever i en kroppsfixerad kultur och samhälle är väl inget som någon har missat vid det här laget. Vi är är nästan alla så utflippade och besatta av våra kroppar att vi fullständigt identifierad oss enbart med kroppen trots att vi är så mycket mer än bara denna materia som bär upp vår själ, vårt sinne och vår mentala existens. Gud förbjude om något skulle gå "fel", Gud förbjude om du skulle bli sjuk, Gud förbjude om något händer ... Det är det mantra insidan som spelas upp igen och igen och igen i de flesta av våra huvuden. Lite som en vinylskiva som hakat upp sig
   Verkligheten för de flesta av oss är att ibland gör kroppen faktiskt ont. Ibland vi har värk och smärta. Det ingår i det här med att ha en kropp. Men oftast och i de flesta fall är det inte hälften så illa som vi tycker att det är. Men tyvärr, så upplever vi det som odelat "dåligt" eller tror att det måste vara något allvarligt "fel" med oss ​​när vi upplever värk och smärta - vi blir rädda och börjar spänna oss. Och när vi är rädda och spända gör vi det svårare för våra kroppar att göra sitt naturliga arbete, vilket är att återskapa jämvikt och läka sig själva. Detta är olyckligt eftersom det är vad organen är utformade för att göra - att läka sig själva. Förbättring är naturligt för våra kroppar. Det är helt enkelt så som kroppar byggs. Och vi kan göra det mycket lättare för våra kroppar att göra sitt fantastiskt jobb om vi bara kunde ta oss ur vägen. Och genom att få oss ur vägen menar jag genom att inte tänka "katastrofala" tankar om varje värk och smärta vi upplever.
   När vi tänker katastrofala tankar, utlöser vi "kamp eller flykt" mekanism i våra kroppar. 
   Så vad kan vi göra istället?
   När vi förstår denna mekanism, kan vi stödja aktivt våra organs naturliga förmåga att läka i varje situation istället för att hindra kroppens helande förmåga - genom att säga saker till oss själva som:
- Det är nog inte så illa som jag tror.
- Det här kommer också att passera.
- Min kropp är en fantastisk självläkande organism - den vet exakt vad den ska göra.
- Min kropp kan alltid återskapa jämvikt - det är dens jobb och naturliga lust / impuls / lutning.
- Ibland känner jag mig bra och ibland känner jag mindre bra. Vi är alltid i förändring, men när jag stannar upp och bara registrerar vad som händer, så stannar jag i nuet.
- Även om det är obekvämt, så kommer jag bara att tillåta och acceptera och låta min kropp göra sitt underbara helande arbete.
- Jag är säker på att jag ska bli bättre, precis som jag brukar göra.
- Healing är naturligt.
   Detta är friskt självprat när det gäller kroppen.
   I detta sammanhang är det också en underbar praxis att uppskatta din kropp och påminna dig själv om alla de underbara saker din kropp gör för dig istället för att fokusera på varje liten värk och smärta. Du kan säga att jag är så tacksam för att:
- Jag kan gå.
- Jag kan prata.
- Jag kan se.
- Jag kan andas.
- Jag kan cykla.
- Jag kan använda min dator.
- Jag kan gå till jobbet.
- Jag kan springa, dansa, sjunga, hoppa och lek.
- Jag kan gå genom skogen.
- Jag kan gå på bio.
- Jag kan titta på TV.
- Jag kan äta och dricka.
- Jag kan älska.
- Jag kan sova.


   När du väl komma igång är listan otroligt lång och kroppen känns alltid bättre när du faktiskt tar dig tid att märka hur underbart det är att vara du och att äga en kropp och vilken fantastisk gåva du har fått.
   Genom att fokusera på allt det goda kroppen ständigt gör för dig, använder du kraften i ditt sinne klokt eftersom vad du fokusera din uppmärksamhet på växer i din upplevelse. Därmed desto mer du fokuserar på all den styrka och hälsa du har, desto mer kommer du att uppleva styrka och hälsa. Detta är inte bara önsketänkande. Otaliga studier visar att det vi håller i åtanke tenderar att manifesteras i våra kroppar.