onsdag 30 december 2015

Att (inte) vara otrogen


Carpe Diem - ett slitet uttryck vid det här laget
Men kanske finns det en anledning att vissa uttryck är så välanvända och utslitna som de är
Kanske behöver vi fånga dagen och vara i livets enda nu

För om vi befinner oss i ett sedan eller ett då så är vi ju någonstans som inte finns. Det enda vi har är nu. Den enda platsen som kan göra oss lyckliga

Och vad är lycka då. Ett kontroversiellt uttryck idag.

Jag kan tycka att många av oss springer omkring och väntar på ett "sen" som ska göra oss lyckliga. Eller åtminstone lyckligare än vad vi tror att vi är. Bara det blir lugnare på jobbet, bara barnen blir större, bara jag får mer pengar, bara jag hittar den rätte, bara jag går ner i vikt, bara jag får tag på en bil, får en bättre kondition, mindre stress osv. 

Men tänk om lycka är att känna att allt är bra som det är. Förnöjsamhet i all sin enkelhet. Tänk om det här med liv handlar om att börja vara nöjd i nuet. Som det är. Sluta jaga och hitta en känsla av att inte vilja vara någon annanstans än just här och nu.

Att inte vara otrogen stunden man är given. 

Att inte ständigt jaga ett lyckorus. Utan istället engagerat se på vägen /platsen man står på. Wow så mycket större chans nuet får att ge stimulans då. Ja för då är vi ju mentalt och kroppsligt på samma plats.

Tänk om lycka är att ha förmågan att inte ständigt önska sig bort. För om vi gör det, vart tar livet vägen då när vi övergett det för en ständig längtan bort.?

Det här handlar ju inte om resignation eller på något sätt stagnation. Tvärtom, så handlar det om närvaro, acceptans och att omfamna det man har. Och om vi lyckas med det fattar vi också mer sunda beslut och har lättare att nå våra mål eftersom vi har det gott även på vägen dit

Nåväl jag säger inte att det ÄR så. Jag säger bara tänk "om"

Kärlek till dig denna vackra onsdag

2 kommentarer:

  1. Jag tror att det är det där som är ett av vår tids stora "problem". Min mormor och jag brukar prata om det.
    Hon tycker att det är som att människor idag har en rastlöshet i sig. Jagandet efter "bara". Mot hur det var när hon var ung.
    Då man levde i det som var.

    Det fanns liksom inte allt att fly i.
    Då handlade det om att vara i vardagen, att vara tillsammans.
    Bo flera på liten yta, hjälpa varandra, äta tillsammans.
    Göra det man kunde med det man hade.

    Idag gömmer vi oss bakom så mycket annat.
    Som sig bör...
    Det ska resas, shoppas, följas trender.
    Utsida är viktigare än insida. Det ska hända saker hela tiden för att "man" ska känna känslan av framgång.
    Ändå tror jag att många känner sig tomma.
    I väntan på.

    Dom där slitna orden, dom missbrukas lite.
    Man målar carpe diem på väggen men rusar ändå vidare till nästa sak, och nästa igen.
    Att vara i ordets betydelse glöms bort.

    Så ditt tänk om, tror jag på.

    Och du, ett gott nytt år till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Hannis för dina kloka ord
      Ja jag tror också att vi skulle behöva lite mer av det gamla sättet att se på varandra och våra liv. LEVA det som det är nu medan det är. Vi kan ändå ha mål och mening med våra liv. Men det handlar ju om att leva under tiden och vara hemma i nuet och ge det en chans till uppmärksamhet,
      Hoppas du har haft ett gott slut och att det nya året blir helt fantastisk och precis som du vill ha det
      Allt gott och kram till dig

      Radera