söndag 3 januari 2016

Prata med främlingar, samla på nya vänner och dansa och sjunga



Ett år har passerat och ett nytt har gjort sin storslagna entré.
Jag ska inte göra en årskrönika eller liknande. Det finns det så många i cyberspace redan. Jag blir mer och mer känslig för allt som blir för mycket. Förmodligen en kontenta av alla intryck vi ska förvalta dagligen. 

Nåväl det jag tänkte dela med mig av här idag är bara ett spontant utkast av vad hjärnan levererar till mig såhär i tider av ett nytt oanvänt år. Jag lämnar inga nyårslöften. Det är bara förlegat och gör mig stressad. Men däremot har jag intentioner att göra vissa saker det här året som jag inte gjorde förra året och intentioner att inte göra vissa saker som jag gjorde det gångna året.

Jag har intentionen att under 2016 göra följande:

 Prata ännu mer med främlingar
Samla på nya vänner som är frisinnade, andliga, kulturellt bevandrade och fulla av humor
Yoga (kundalini)
Säga ja till fler saker (våga kasta mig ännu mer raklång ut i livet)
Säga nej till fler saker (våga vara bestämd när magen talar om att det är fel)
Dansa, sjunga
Arbeta mer med mina skuggsidor 
Måla mer och utveckla mitt uttryck
Våga stå upp för min konst i fler forum och sammanhang
Våga vara obekväm och o-omtyckt
Säga ja till jobb som inte känns stimulerande direkt
Sluta lyssna på människor som bara ser sig själva (jag har inte tid med sådant)
Fortsätta träna, äta gott, unna mig saker och ge alldeles f-n i att ha dåligt samvete (finns inget så kontraproduktivt som just det)
Blogga mer eller lägga ner (därom tvistar de lärde än så länge)
Gå fler kurser som inspirerar själva mig (inte bara mitt yrkesjag)
Göra saker sakta så att livet hinner visa mig dess storslagenhet




4 kommentarer:

  1. Tack för dina tankar, så här känner jag också men kan inte uttrycka det så bra som du. Fortsätt med dina intentioner år 2016!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då önskar jag dig all lycka med 2016 och må det bli så som du själv önskar och ber om
      Kram
      Emma

      Radera
  2. Jag är expert på att spara till speciella tillfällen...tex kläder när jag var yngre, tillslut ville jag ju inte ens ha dom för jag hade väntat för länge.. Men jag har jobbat på det och jag jobbar än med det :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du Annica jag har också varit en sådan men det är slut med det nu för min del...livet är nu och jag älskar att finnas varje dag. Däremot är jag inte glad alla dagar. Jag kan rasa handlöst ner i smärta sorg och själstrassel men livet är ju värt att älska ändå tänker jag..eller hur?! Skickar massor av lyckönskningar till dig inför det nya oanvända året. kram Emma

      Radera