fredag 14 november 2014

Jag längtar "hem" och tänker börja lyssna på den där stackars rösten som jag tystat ner


Jag har under en längre tid haft väldigt många ben att stå på i mitt företagande. En fantastisk förmån och jag är innerligt tacksam för detta. Det är väldigt lätt att bli fartblind dock och bländas lite av smicker och andras uppskattning. Detta har i mitt fall resulterat i att jag har följ en yttre vägvisare och liksom kört om mig själv på raksträckan och vägrat lyssna på min egen inre röst. I blindo. Men det har funnits en subtil röst där inne som knackat på genom att skapa en vag olustkänsla. Som ett mollackord som ljudit genom
min vardag.




Jag har nu under en tid lyssnat ännu mer inåt och slutat förneka saker. Jag har tagit rädslan i handen och jag inser:
Jag längtar "hem"
Hem till mitt konstnärskap. Det helhjärtade skapandet där jag får utlopp och kan glädja andra genom mitt medfödda uttryck.
Hem säger jag för jag har levt på bara konsten under en herrans massa år. Men tog ett beslut om att jag ville göra andra saker också
Det har varit enormt lärorikt och fullständigt nödvändigt. Alla vägar även om de är omvägar är nödvändiga. Det är min fulla övertygelse




Jag tänker nu successivt bejaka de här inre signalerna och börja sakteliga rikta in mitt fokus ännu mer på skapande och kreativitet. 

* Måla
* Hålla kreativa kurser
* Trycka kort, planscher, mobilskal, textil mm
* Inspirera andra genom föreläsningar om kreativitet
* Ge ut en färgsprakande bok med mina målningar och texter
* Egna utställningar
* Blanda poesi och måleri
* Vända mig också utomlands för att hälla glädje även över landsgränserna
* Hitta återförsäljare till mina alster och verk




Det strikta entreprenörskapet är något som får mig att må dåligt
Jag älskar möten med människor. Men jag vill ha "nära" möten på 
marknader, mässor, kurser och via filosofiska samtal om kreativitet och kärlek. Jag hatar att mingla och ställa mig in. Jag måste hänga på mig en alldeles för stor mask när jag måste "tona ner mig" som det så världsvant låter, för att anpassa
mig till en mer business marknad där stålarna finns.
Där hör inte jag hemma. Jag måste vara jag och ge av det jag har att ge. Jag måste förmedla det som mitt hjärta är fyllt av. Herregud hur har jag kunnat blunda för detta. Det tar mig emot lite fortfarande för det känns som om jag har lite confession-time här och det känns lite läskigt. Ibland måste vi göra det där som är lite för läskigt och våga mer än vi törs. Men jag tror på äkthet, närhet och sant förmedlande oavsett vad det gäller


Om det här sedan resultera i att företag ändå kommer att vilja anlita mig ja då är det helt ok förstås men det blir mer på de premisser som jag själv instiftat utifrån det jag är och står för. 
Jag är en färgstark bohem och konstnärssjäl som älskar naturen och att stundom vända ryggen åt mycket av det konventionella etablissemanget. Jag är mjuk och alldeles för rosa
för att vara kaxig, tuff och business-professionell i stela sammanhang. Människor har puschat in mig där ändå med orden "Men Emma du som är så social och härlig är ju ett mingelproffs" Det är inte sant. Jag har utvecklat en sida som gjort mig i proffs på att låtsas vara ett mingelproffs. Jag vill inte låtsas mer. Jag tappar min identitet och kontakten med min inre kärna
Jag är också andlig och tänker sluta vända den delen av mig själv ryggen Det jag är ska jag vara glad över och ta till vara. Inte förneka. Det är då det blir bäst. 

Nu tänker jag sluta trampa vatten och istället ta stora härliga simtag ut på livets stormande och spegelblanka hav. 
Jag vill älska livet eftersom livet så troget älskar mig. Då gäller det
att vara "hemma" där hjärtat håller sig levande och varmt. 

Bilderna visar två nya AntiJantemålningar som föddes igår.
Tre glada damer som vill påminna om att vänskap är fina grejer och att börja dagen med ett leende är sannerligen en bra början

Love to you all
Emma


10 kommentarer:

  1. Varför blev jag tyst när jag läser dina ord idag? Omvägar? Ja så är det kanske. Är det en omväg det jag tänker göra för att nå det jag vill? Jag tänker över det.

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja kära Ann-Charlotte ibland behöver vi fråga oss var vi är, vart vi vill och om det är dit vi är på väg.,
      kram till dig

      Radera
  2. Jag är trött på att jag bör vara ledsen för att jag inte behövs på arbetsmarknaden. Jag har slutat oroa mig. Jag njuter av att vara på lösen <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter mycket mycket klokt. För vi är ju där vi är och inget blir bättre för att vi önskar att saker och ting vore på ett annat sätt... Att ta vara på nuet, förlåta det vi gjort som vi ångrar och se framtiden an med tillförsikt och kärlek är av stort värde
      kram
      Emma

      Radera
  3. Heja dig säger jag! För din ärlighet och för att du lyssnar inåt!

    Och det där med mingel...Jag har precis sagt nej på mitt jobb.
    Till "bättre" tjänst och mera pengar. För att det ingå mingel och fjäskandet för att folk ska vilja använda just oss. Jag skriver fjäskandet för att jag klarar inte av att vara trevlig, spela spel och låtsas för att knyta kontakter.
    Det blir ihåligt och lämnar en sur eftersmak. Jag tror du fattar vad jag menar.

    Så igen heja dig!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Hannis
      Ja jag förstår absolut ditt val att följa din inre känsla trots att det kanske skulle generera mer pengar osv... Dock är ju mer pengar rätt onödiga om vi ändå måste betala med vårt mående. Du är en kloker kvinna
      Tack för ditt avtryck och kram
      E

      Radera
  4. Kloka ord o reflektioner, som alltid!
    Ååå vilka fina Antijante!! Är det tavlor? Storlek? Pris?
    Kram Mia!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp det är konsttryck i strl 21 x 30 cm i högkvalitativt papper
      Kostar 120,-/st
      Om du vill beställa mailar du till emma@livskrafteremma.com
      kram kram

      Radera
  5. Denna insikt är för mig klokhet och en väg med Än mer personlig utveckling.
    Du går Din väg och inte den som du Förväntas gå.
    Behovet består inte i bekräftelse utanför, utan i ett godkännande inifrån ditt hjärta.

    Kärlek till dig goa söstra mi <3<3<3

    SvaraRadera

INSPIRATIONSHELG

Tillhör du också en av oss som levt upp till andras förväntningar gång på gång. Trots att det ibland inte alls legat i linje med Din...