lördag 7 juni 2014

Vi måste möta människor där de är - och ibland måste vi lämna de där också

Vissa dagar är det som att det fundamentalt viktiga flyter ännu mer upp till ytan än andra dagar. Då sker alltid en viss trötthet i mig och en känsla av att alldeles för många människor lägger alldeles för stor vikt på trams, spel och skådespeleri. Melodramatiska utspel och onödiga antaganden. Människor förminskar varandra och sig själva, spelar ut och använder omgivningen som ett verktyg för att förstora sig själva eftersom de inte har kapaciteten att känna sitt eget värde och älska sig själv så som de är. 



Så många gånger jag ser hur man "häver ur sig" saker som man aldrig i livet skulle vilja att någon sa till dem. Karmalagen slår ju dock alltid tillbaka. Det vi ger ut ger oss livet alltid tillbaka på ett eller annat sätt. Vad jag stundom blir trött på är människors rädslor och den litenhet som resulterar i märkligt osanna beteenden. 




Jag blir också ledsen över att vi inte kan känna kärlek och förståelse för varandra på ett sätt som gör att vi slipper göra varandra illa. Alla måste få vara unika i sin egen personlighet. Vi måste kunna låta alla vara som de är. Vi föds ju som sköna original och det är banne mig sorgligt om vi måste dö som kopior av en normativ och stereotyp samhällsbild

Jag försöker leva efter devisen att precis alla får vara som de vill - men inte nödvändigtvis i MITT liv. Om vi känner att vi har någon i vårt liv som vi inte tycker om eller kan förlika oss med så kan vi ju välja bort dem. Vi måste inte "rätta till" dem eller sätta åt dem. 




Det passerar ibland människor i mitt liv som inte riktigt klarar av att det går bra för mig och att jag vågat leva min dröm med allt vad det innebär. De gör då tappra försök att få mig att "falla" genom oförskämda och förminskande kommentarer och utspel. Det drabbas vi ju alla av med jämna mellanrum. Då ler hela jag inombords och tänker bara "You wish och nice try baby men MIG kommer du inte åt" Och så går jag vidare i mitt skapande av det liv jag vill ha och skickar kärleksfulla tankar om att vederbörande är under upplärning och förmodligen inte förstår bättre just nu och just här. Vi går ju alla i livets skola och gör så gott vi kan med de förutsättningar vi har. Det vi har inom oss är det som rinner ut över andra. 


Då kan jag också ofta tänka - men vackra kära människounge om du visste vad stor och unik du är. Du behöver inte trycka till mig för att jag ska se storheten i dig. Och om du också visste hur missklädsamt det är när du häller galla över någon annan. Det enda du visar då är din litenhet inför dig. Synd, när du skulle kunna vara så vacker och ge istället för att ta. 


Så istället för att reta upp dig på andras liv gör det bästa av ditt. Fyll det med saker, händelser och människor som gör dig levande och glad. Ett exempel kan vara att köpa läskigt gröna läsglasögon, doftljus som ger själen vingar och plocka in rosor i vackra skålar. Och varför inte slänga i en väldoftande ros i håret också, då glädjer du garanterat någon annan på köpet. 
Glädje, doft och skönhet

Vi måste möta människor där de ÄR - 
Och ibland måste vi också lämna dem där
och gå vidare. 



17 kommentarer:

  1. Pirjo Brandestam7 juni 2014 07:49

    Det är en glädje att få läsa din blogg Emma. Jag får ett lugn inom mig när jag läser dina ord. Du får allting att låta så självklart, vilket det också är.
    Tack för att du skriver och ha en riktigt trevlig Pingsthelg <3 Kram

    Ps. Dom läskigt gröna glasögonen klär dig ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. God kväll kära Pirjo. Det var fina ord som jag tar emot och lägger dom runt hjärtat för dom gjorde mig glad. kram på dig

      Radera
  2. Instämmer med Pirjo här ovan. Det är lugnt, tryggt och fint att läsa hos dig. Dina ord idag fick mig att inse att ibland måste man lämna och gå vidare utan den som var ens vän under många år men som man av olika anledningar växte ifrån. Utan hårda ord och låta finnas kvar i bakgrunden fungerar det utmärkt för båda. Behover att med sårade ord från båda sidor finns inte längre. Tack Emma för att du belyser så många ämnen och får mig att tänka till många gånger om.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack från hjärtat Ann-Charlotte. TACK
      Ja visst är det så...vi måste ibland bara inse att "mission is completed" och det är liksom dags att gå vidare för att kunna skapa det liv man själv vill ha. Inte alltid lätt men rätt
      kram på dig

      Radera
  3. Underbart och sant skrivet, så många egon som styr människor. Jag har under många år blivit styrd av andras egon, för rädd för att tro på mig själv. Kram

    SvaraRadera
  4. Så sant som du skriver, jag har tillåtit mig själv att tro på andras egon under mitt liv och som gjort att jag inte tillåtit mig själv att bli jag. Finns så många människor som klagar på andra, men inte ser att det i slutändan handlar om deras egna rädsla över att inte vara tillräcklig. KRAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Annethe. Ja du det har sannerligen jag också gjort. Alldeles för många gånger och för lång tid. Det kan jag stolt säga att jag inte gör idag. Idag är jag mästaren och skaparen av mitt eget livsverk.
      Lycka till och kram

      Radera
  5. Jag blir ofta starkt kritiserad och gärna också rättad i varje uttalande jag gör på min blogg. Ledsamt men inget som får nån tyngd. Din bok ska få följa med till Marmaris när jag snart far dit med mina döttrar. KRAM och tack för alla dina klokskaper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja tyvärr tror andra att de har rätt att använda andra för att förstora sig själva. Då gäller det bara att försöka vända bort blicken och fokusera på det man VILL ha med i sitt liv - då elimineras det oönskade till slut av sig själv
      kramar

      Radera
  6. Så himla bra du skriver! Så tänkvärt. Tyvärr fungerar det inte riktigt att välja bort svägerskan ur mitt liv, hon klänger sig envist fast men som tur är träffas vi inte så ofta....
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen varma tack Anna. Nej svägerskan kan man inte välja bort rent fysiskt. men man kan välja om man vill låta henne styra ens humör så att säga. Man kan hur konstigt det än låter faktiskt träna sig i förmågan att stå pall och inte låta andras beteenden påverka en. För då äger de ju tyvärr rätten till vårt mående. lycka till
      kram

      Radera
  7. Kärleksfull KLOKSKAP à la Ängeln i G-borg :)
    Så härligt, sant - och så viktigt att få höra :)
    Stor somrig växande kraamis på dig du jordiska ängeln -
    från mig i Viken,
    :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack Delfinolinis...kramar tillbaka till dig denna ljuvliga dag mitt i livet <3

      Radera
  8. Som vanligt när man läser din blogg hittar man något tänkvärt. "Vi måste möta människor där de ÄR - Och ibland måste vi också lämna dem där och gå vidare"....så sant. Tack för all inspiration du delar med dig utav. Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv för att du låter mig veta att jag inspirerar. Tillsammans kan vi göra världen lite lite bättre. Ellerhur ?! :) Kram på dig

      Radera
  9. Livet med sina krångliga vägar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst är det så...och vi behöver dessa små kringelkrokar även om de ibland känns lite jävliga. Kram på dig

      Radera