Musik som får kroppen att slå av på takten och vänta in själen

Underbar Mantra musik av Snatam Kaur

Ong Namo Guru Dev Namo är ett mantra man använder inom kundaliniyoga och meditation och betyder ungefär

”Jag hälsar den obegränsade kreativa kraften och den inre visdomen som för mig från mörker till ljus”.

På måndag börjar jag en ny yogaklass. Så underbart mycket ser jag fram emot detta. Bara att vistas i sammanhanget på Göteborgs kundaliniyogacenter får mig att andas harmoni och le med insidan. Jag tackar mig själv för att jag ger mig detta. Jag behöver det.

Vi ska alla dö en dag - men alla andra dagar ska vi inte

Ibland när jag skriver om tacksamhet över att jag finns och kärleken till livet så uppfattas det som om jag pratar om att allt måste vara glatt, perfekt och käckt. Det menar jag absolut inte. Livet är stentufft emellanåt. Det kommer ingen ifrån. Och bara för att man känner kärlek och tacksamhet inför livet kan man ändå stå mitt i skiten och fundera vad f-n som hände. Vi kan bli tilltvålade rejält men ändå inse att vi har ett liv och en kärlek att ta hand om och omsätta. 

Jag tror dessutom att det är viktigt att ge sig själv tillåtelse att känna alla känslor. inte bara de som vi vedertagit som "bra" känslor utan också oro, vrede, rädsla och sorg. Att det är ok att stå stilla mitt i känslostormen och omfamna sig själv och det man känner. Observera och acceptera. Då får vi en möjlighet att se vad dessa känslor vill säga oss. De får då också en möjlighet att klinga av successivt. Men om vi vägrar att acceptera dessa känslor och istället lever i ett krampaktigt motstånd omsätts oron eller vreden än mer och stadgar sig, och i värsta fall flyttar in och börjar betala hyra i oss. 

Livet handlar inte om att det måste vara superbra och helt perfekt först och sedan kan vi känna tacksamhet och glädje. För om vi tror det då får vi vänta. Livet är aldrig perfekt på alla plan. Vi bär alla våra tyngder. Jag tror att det handlar om att gilla livet ändå, så som det är. Kanske också inse att lyckan är inte det samma som eufori. Utan kanske att lycka är att inte önska sig bort från nuet utan ta hand om nuet istället. Acceptans är ett slitet ord men ett bra ord. Missförstå mig rätt här nu, eufori är underbart och små gnistrande diamanter i vardagen. Jag älskar dessa stunder som den passionerade människa jag är. Men jag inser att de är små små blinkningar emellan allt annat i livet. Och om vi inser det behöver vi inte ständigt jaga kickar och bli besvikna på den s k "grå vardagen" Då kan vi istället ge vardagen en chans att visa sin storhet i all sin enkelhet. Och då, när vi minst anar det, kommer ofta tacksamheten som en gåva från nuet. 

Jag tror t o m att vi måste falla och "gå sönder" emellanåt för att ljuset sedan ska få en chans att stråla in i sprickorna. Jag tror att någon klok man sagt det i tidernas begynnelse och jag kan bara instämma.

Så bara för att vi känner tacksamhet och en enorm kärlek till livet betyder det inte att allt är perfekt. Det betyder snarare att vi har förmågan att se allt ur ett större perspektiv.

All kärlek till er vackra människor

KONST-igheter som knyter ihop dig och mig

Ibland är det kul att kika bakåt på sina texter och målningar

Jag kan verkligen plocka fram känslan jag hade när jag skapade och återuppleva den

Det är fascinerande

Här är en väldigt liten del av målningar som runnit genom mina penslar den senaste tiden.

En del sålda. Andra inte

Men alla är gestalter/individer som på olika sätt vill uttrycka något

Och alla är självklart en bit av mig

Men dom är också en bit av betraktaren

På så vis länkas vi samman

Konst är en bro mellan människor

Mirakulöst, storslaget och jäkligt fantastiskt...

Målar tavlor, tänker tankar och spenderar min dag långsamt

Sovit längre än vanligt, mött dagen med en promenad i den kyliga soliga morgonen som var bländande vacker

Tränat och ätit brunch länge och obråttom

Nu inväntas en gryta som står i ugnen i lergrytan

Jag tänker att livet är lite fint här i all sin anspråkslöshet

Fast egentligen är ju ett liv allt annat än anspråkslöst. Det är både storslaget, mirakulöst och fantastiskt. Och låt mig aldrig bli liksom "van" med livet eller blasé inför storheten att vi finns, att vi kan gå, att vi vaknar varje morgon, att jag kan ta del av allt detta.

Nåväl det  var min dag i tankar och ord.

Och hur målningen ska sluta det vet varken du eller jag

Nyfiket följer jag flödet och ser vad som sker

Fortsättning följer...

Prata med främlingar, samla på nya vänner och dansa och sjunga

Ett år har passerat och ett nytt har gjort sin storslagna entré.

Jag ska inte göra en årskrönika eller liknande. Det finns det så många i cyberspace redan. Jag blir mer och mer känslig för allt som blir för mycket. Förmodligen en kontenta av alla intryck vi ska förvalta dagligen. 

Nåväl det jag tänkte dela med mig av här idag är bara ett spontant utkast av vad hjärnan levererar till mig såhär i tider av ett nytt oanvänt år. Jag lämnar inga nyårslöften. Det är bara förlegat och gör mig stressad. Men däremot har jag intentioner att göra vissa saker det här året som jag inte gjorde förra året och intentioner att inte göra vissa saker som jag gjorde det gångna året.

Jag har intentionen att under 2016 göra följande:

 Prata ännu mer med främlingar

Samla på nya vänner som är frisinnade, andliga, kulturellt bevandrade och fulla av humor

Yoga (kundalini)

Säga ja till fler saker (våga kasta mig ännu mer raklång ut i livet)

Säga nej till fler saker (våga vara bestämd när magen talar om att det är fel)

Dansa, sjunga

Arbeta mer med mina skuggsidor 

Måla mer och utveckla mitt uttryck

Våga stå upp för min konst i fler forum och sammanhang

Våga vara obekväm och o-omtyckt

Säga ja till jobb som inte känns stimulerande direkt

Sluta lyssna på människor som bara ser sig själva (jag har inte tid med sådant)

Fortsätta träna, äta gott, unna mig saker och ge alldeles f-n i att ha dåligt samvete (finns inget så kontraproduktivt som just det)

Blogga mer eller lägga ner (därom tvistar de lärde än så länge)

Gå fler kurser som inspirerar själva mig (inte bara mitt yrkesjag)

Göra saker sakta så att livet hinner visa mig dess storslagenhet

Att (inte) vara otrogen

Carpe Diem - ett slitet uttryck vid det här laget

Men kanske finns det en anledning att vissa uttryck är så välanvända och utslitna som de är

Kanske behöver vi fånga dagen och vara i livets enda nu

För om vi befinner oss i ett sedan eller ett då så är vi ju någonstans som inte finns. Det enda vi har är nu. Den enda platsen som kan göra oss lyckliga

Och vad är lycka då. Ett kontroversiellt uttryck idag.

Jag kan tycka att många av oss springer omkring och väntar på ett "sen" som ska göra oss lyckliga. Eller åtminstone lyckligare än vad vi tror att vi är. Bara det blir lugnare på jobbet, bara barnen blir större, bara jag får mer pengar, bara jag hittar den rätte, bara jag går ner i vikt, bara jag får tag på en bil, får en bättre kondition, mindre stress osv. 

Men tänk om lycka är att känna att allt är bra som det är. Förnöjsamhet i all sin enkelhet. Tänk om det här med liv handlar om att börja vara nöjd i nuet. Som det är. Sluta jaga och hitta en känsla av att inte vilja vara någon annanstans än just här och nu.

Att inte vara otrogen stunden man är given. 

Att inte ständigt jaga ett lyckorus. Utan istället engagerat se på vägen /platsen man står på. Wow så mycket större chans nuet får att ge stimulans då. Ja för då är vi ju mentalt och kroppsligt på samma plats.

Tänk om lycka är att ha förmågan att inte ständigt önska sig bort. För om vi gör det, vart tar livet vägen då när vi övergett det för en ständig längtan bort.?

Det här handlar ju inte om resignation eller på något sätt stagnation. Tvärtom, så handlar det om närvaro, acceptans och att omfamna det man har. Och om vi lyckas med det fattar vi också mer sunda beslut och har lättare att nå våra mål eftersom vi har det gott även på vägen dit

Nåväl jag säger inte att det ÄR så. Jag säger bara tänk "om"

Kärlek till dig denna vackra onsdag

Det är fint att leva sakta. Man hinner se det viktiga då

Året börjar lida mot sitt slut och jag njuter dagar och lever sakta. Jag behöver det

Det finns något vilsamt och fint när naturen har sin viloperiod under vintern. Ni vet när all den där, förvisso vackra, men också bekräftelsetörstande visuella bråten i form av grönska och makalös blomsting inte upptar all uppmärksamhet. Missförstå mig rätt jag ÄLSKAR ju grönska och blomstring. Men jag har också ett ständigt överhängande behov av stillhet, enkelhet, det avskalade och försiktigheten. Och den framträder så bra när naturen är i fred och vilar lite under vintern. Det finns så otroligt mycket att upptäcka, ta del av och njuta av ändå där ute i universums jättestora vardagsrum. Trädens trygghet blir tydligare utan "kläder". Marken andas lugnare. Vindarna är ärligare och dofterna är innerligare. 

Eftersom jag är en person som inte klarar av för mycket intryck, avtryck och påtryck så behöver jag naturens famn för att komma igen. Eller jag tror att alla behöver det, fast alla vet inte om det bara. 

Att då välja att bo i en storstad som Göteborg låter ju smått paradoxalt. Jag förstår det. Men jag har allt här. Människorna, havet, kulturen och naturen. Det finns så mycket naturupplevelser att ta del av i den här staden om man bara tar sig tid att upptäcka. 

Och så vill jag skicka med en ett litet dagens ord:

"Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse"

//Tomas Tranströmer

Att bevara någons ord med varsamhet

Så var det då den här tiden på året då jag faller ner i extra mycket melankoli, nostalgi och kärleksmjukhet. Antar att det är högtiderna, minnena och alla traditioner. När den här sinnesstämningen lägger sig som en filt runt själen läser jag mer poesin än vanligt och målar tavlor för att uttrycka det som känns. 

Den här dikten nedan skrev en vän jag lärde känna för flera år sedan genom en poesiförening. Han dog tyvärr alldeles för ung i en motorcykelolycka. Men hans ord lever kvar så länge vi bevarar hans minne och läser hans ord med varsamhet

När blir ett liv en lögn

räcker det att blunda

hålla andan och hoppas

utan att agera

eller måste vi först se

och kanske bevisa

att saker inte blivit

som vi hoppats

då vi aldrig gjorde

är drömmen en lögn

om den inte blir sann

då vi väljer att ej försöka

ljuger jag

om jag avslöjar sanningar

och hör dem likt passerande bilar

dö bort i regnvattenkaskader

försvinna med bakljusen i nattens dis

inför nonchalerande öron

och viker mig

överträder vi gränsen

mellan empati

och självbedrägeri

mellan ovillkorlig kärlek

och ringaktande av Jaget

om vi Älskar andra mer än oss själva

och inte står ut

/Christer Berglin

När vardagen rinner igenom mig och ut på dukar och pannåer

Jag får ofta frågan var jag hämtar inspiration till mitt målande och skapande. Mitt svar är alltid överallt. Jag har nog ofta min inspirationsradar påslagen vart än jag går. Det är som om min upplevelse av vardagen rinner ut genom mina motiv. Jag fångar det jag ser, stoppar in det inuti mig och tolkar sedan det jag upplever och låter mitt uttryckssätt förmedla det på ett nytt sätt. 

Här ser ni ett exempel. I lördags när jag tog min morgonpromenad genom ett nyvaket Majorna gick jag över en bakgård där dessa damer dansade. Jag blev så förälskad i dem.

Jag så direkt att dessa unga dansande flickor ville komma till uttryck i mina höftrunda livsbejakande damer.

Och voila så här blev resultatet. 

Bakgårds-staty goes AntiJante-damer

Inspirerande livssamtal med Rose-Marie Lewicki

Så var det dags att möta en av mina inspirerande vänner igen. Ett inspirerande livssamtal med någon som lämnat spår i mig och som jag tror också kanske kan göra det samma i Dig. Varsågod här kommer en intervju med Rose- Marie Lewicki. En sprudlande stjärna som kommer från samma lilla by som jag i södra Dalarna

*Berätta lite om dig själv. Vem är Rose-Marie? 
Åh, ja, vem är jag? Det finns så mycket att säga! Om man ska beskriva mig lite kort kan jag säga att jag är en glad och positiv kvinna som verkligen njuter av livet! Jag blir 42 om några månader och tänker mig att jag ska leva tills jag blir minst 100! Samtidigt vill jag ta vara på varje dag som om den vore den sista så jag försöker leva fullt ut varje dag. Jag lever just nu ensam i mitt lilla drömhus på landet utanför Uppsala, mitt i skogen och naturen. Jag arbetar som egen företagare som Fristående hudvårdskonsult och Sales Director för hudvårdsmärket Mary Kay och bara älskar det! En av mina passioner i livet är att hjälpa andra nå sina mål och drömmar och att utvecklas till den individ hon vill vara och det får jag verkligen möjlighet att göra i mitt jobb. På fritiden älskar jag att pyssla och ha det vackert omkring mig. Inredning och trädgård är några av mina nuvarande intressen och det lägger jag också rätt mycket tid på. Jag tror att andra ser mig som modig som har vågat gå min egen väg och göra det jag känner är rätt för mig. Jag hoppas att jag i och med det kan vara en inspiration för andra att också våga gå sin egen väg och göra det de drömmer om. Vi kan så mycket mer än vi tror. 

*Vad är viktigt för dig i livet? 
Att vara glad och ha en positiv livssyn, ha balans och harmoni i livet, att må bra både fysiskt och mentalt. Att stanna upp, dofta på rosorna och njuta av livet, det som ges här och nu. För mig är det viktigt att kunna se det positiva även i negativa situationer. Det hjälper mig ta mig ur negativt mycket snabbare och är mer hälsosamt för alla inblandade. Jag tror på att för att kunna hjälpa andra måste du själv må bra och det försöker jag leva efter så långt jag kan. 

*Hur har vägen fram till ditt nuvarande yrkesval/liv sett ut? 
Det finns en röd tråd genom hela mitt yrkesliv även om det kan se ut som att det är vitt skilda saker jag arbetat med. Från juristlinjen och färdig jurist, via bank och en framgångsrik karriär med öppna dörrar till nästan vad som helst i banken, till hudvård och makeup. Den röda tråden ligger i viljan att hjälpa andra och viljan att vara med och skapa miljöer för människor där de tillåts växa och bli den individ hon vill vara och ta fram sin inre potential och att se det vackra i alla människor. Jag började sommarjobba på bank i Uppsala under min studietid på juristlinjen i Uppsala. Jag tyckte att det var en mycket bra arbetsplats som jobbade med människor och affärer på ett sunt och bra sätt. När jag hade tagit min examen bad jag om att få jobba kvar och cheferna tyckte det var en bra idé. Under min tid på banken har jag fått göra många spännande, roliga och utvecklande saker. Jag har haft en fantastisk närmsta chef hela tiden som har stöttat mig, sett mig och låtit min inre potential komma fram. Dock såg jag många andra som inte alls hade det lika bra som jag och jag mådde periodvis väldigt dåligt över det. Jag var ofta arg, ledsen och frustrerad över hur det kunde se ut inom organisationen och även i kundmötet. Jag funderade allvarligt att söka mig till andra branscher men eftersom jag personligen hade det så bra så valde jag att stanna kvar i tryggheten. När jag för 9 år sedan var gäst på en spastund med Mary Kays hudvårdsprodukter kunde jag aldrig för mitt liv tro att det skulle förändra både min karriär och min livsväg. Från första stund förstod jag att det var ett företag som var väldigt genuint i sina värderingar och hade ett klokt och bra arbetssätt. Eftersom jag då var affärsutecklingschef i banken såg jag möjligheterna med att starta en ny hobby där jag kunde komma åt Mary Kays affärskoncept och ta godbitarna in till banken så att banken kunde bli bättre. Vid den tiden kände jag också att jag behövde ha en rolig hobby in i mitt liv så att jag inte jobbade jämt. Jag tyckte också att det skulle vara roligt att få umgås med lite härliga glada goa tjejer och även få bra hudvårds- och makeupprodukter för eget bruk. Jag såg snabbt att Mary Kays affärs- och karriärmöjlighet var fantastisk och jag bestämde mig för att gå vidare i företaget. Efter 2 år tog jag steget att bli Sales Director. Jag bara älskar det faktum att jag kan befordra mig själv, ge mig själv löneökning och bestämma helt och hållet mina arbetstider, när jag ska vara ledig och när jag ska jobba. Jag behöver inte fråga någon om lov. Jag bara älskar det! Som Sales Director jobbar jag som ledare och coach för andra konsulter i Mary Kay. Självklart servar jag också mina egna kunder och ser till att de är glada och nöjda med sina hudvårdsprodukter och makeup. 

 

Hur samlar du energi? 

Jag får faktiskt otroligt mycket energi av mitt arbete. När jag pratar med de kvinnor jag coachar och hör hur de tagit ett litet steg, det ger mig otroligt mycket energi. När jag ser kvinnor på en hudvårdsstund tycka lite mer om sig själva, det ger otroligt mycket energi. När jag går på våra konferenser och utbildningar, wow! Det ger sjukt mycket energi! Då är jag ostoppbar! Och nu när vi dessutom gör rekordresultat och klarar stora mål är jag så sjukt taggad att det inte är klokt! Det är så roligt att jobba mot ett mål och se hur vi klarar det tillsammans. Det triggar mig massor och ger mycket energi. Men självklart behöver jag också vila. Då samlar jag energi genom att vara ute i trädgården, träna, goda samtal med nära vänner och se till att vara i vackra miljöer. Att inte göra något alls är också viktigt. Jag fyller mig själv varje dag med tacksamhet för det jag har och den jag är. Det gör jag flera gånger varje dag. Stannar upp och njuter där jag är. Jag kan göra det hemma, jag kan göra det i bilen på väg någon stans. Jag kan göra det i affären, ute i naturen. När jag vaknar och när jag går och lägger mig. Jag har så mycket att vara tacksam över. Jag är så rik. Vi alla är väldigt rika faktiskt. Vi har tak över huvudet och kan äta oss mätta. Se hur det ser ut i världen så är det väldigt många som inte har det. Jag är så otroligt tacksam över det liv jag fått. 

*Berätta om ett "magic moment" i ditt liv som påverkat dig i positiv riktning. 
Det största magiska tillfället är när jag fick tillbaka kontakten med min pappa. Jag har levt nästan hela mitt vuxna liv utan kontakt med pappa och det har såklart påverkat mig enormt. Jag har såklart fått använda min styrka men det har också påverkat mig negativt i mina relationer till andra människor. Mer än jag tillåtit mig känna efter under alla år. Nu har vi en enormt fin relation och jag är så tacksam över det! Det har betytt otroligt mycket för mig. Nu känner jag mig hel och fylld av kärlek och jag saknar verkligen ingenting. Det är det mest magiska som hänt i mitt liv. Sedan finns det många fler magiska stunder i livet. Allt från det lilla vardagliga när jag vaknar på morgonen och tittar ut genom sovrumsfönstret och ser naturens magi därute, till stora händelser av tex framgång i jobbet. Allt detta positiva samlar jag på mig och tar fram när jag behöver det lite extra som när det är lite tungt.
*Hur tacklar du motgångar på bästa sätt?
När jag drabbas av motgångar tänker jag alltid: Ok, vad kan jag lära av detta? Och ”What’s good about this?” är en fras som ofta klingar i mitt huvud. Det hjälper mig att hantera motgångar. Jag har en enormt stark tro på att allt sker av en mening. Jag har en enormt stark tro på att det mesta i livet sker av en mening även om det just där och då kan upplevas helt meningslöst. För mig har det varit så att när det har gått en tid, då har jag trots allt alltid sett en mening med svårigheter jag gått igenom.. Låt vara att detta är en efterhandskonstruktion för att det ska kännas bra och att det blir lättare att leva och det är faktiskt helt ok i min värld. Varför göra saker komplicerat när man kan göra det enkelt?  Måste också tillägga ytterligare ett magic moment. Dagen då jag skrev på kontrakt på mitt hus och flytten från staden till landet. Det har verkligen förändrat mitt liv. Och nu kom jag på en sak till. Det är ju självklart dagen då jag fattade beslutet att säga upp mig från min anställning på banken och satsa på på mig själv på riktigt. Hur kunde jag missa det :)

*Har du någon förebild och vad gör denne speciell för dig? 
Jag har flera förebilder, både kvinnor och män. Flest kvinnor när jag tänker efter. Min mamma var en förebild för mig när jag var yngre och är det såklart fortfarande. Hennes drivkraft att från ingenstans och utan någon som helst formell kompetens, ta över och utveckla ett tvätteri på landsbygden, från ett konkursbo till ett blomstrande företag som gav arbeten till så många, har inspirerat mig att allt är möjligt. Hon sade till mig redan när jag var liten, Rosie, du kan allt du vill. Säger du att du inte kan så vill du inte. När jag var yngre blev jag ofta väldigt sur över den sista frasen. Idag använder jag mammas ord både till mig själv och till människor som kan behöva det för att komma loss. Två andra förebilder är mina två förra chefer på banken, Marie Halling och Gun-Liz Olander. Två starka kvinnor med mycket omtanke, driv och skinn på näsan. Deras ledarskap har inspirerat mig massor. Sedan är såklart Mary Kay Ash själv en av mina stora förebilder. Hon lever inte längre men det som gjorde henne så speciell är hennes mod och klokskap, att hon vågade ta sina sista sparade pengar till att starta ett företag för kvinnor. Dessutom med den gyllene regeln som bas när alla förståsigpåare talade om för henne att det inte kommer att fungera. Hon har fått många priser för det hon har gjort för kvinnor, affärsvärlden och omvärlden. Hon citeras ofta framförallt i USA och hennes företagsidé kopieras ständigt av andra. Det hon visste då är sådant som många idag framför som nya idéer och modernt tänk. Idag pratas det tex väldigt mycket om balans och mindfulness som kontrast till det snabba och hysteriska som råder. Det grundade hon sitt företag på för över 52 år sedan. Hennes mod, att hon startade sitt företag när hon själv var närmare 50 år på -60-talet i USA, när kvinnorna i princip var borträknade från karriär och arbete, efter att ett helt yrkesliv ha upplevt hur det är att vara kvinna i arbetslivet, är också något jag beundrar. Det var inte bara glastak på den tiden, det var rejäla järnbalkar för kvinnor att göra karriär. Och hennes enorma generositet med allt hon och företaget ger tillbaka till samhället i form av välgörenhet. Jag vill också nämna Nelson Mandela för hans klokskap, ödmjukhet, värme och omtanke om andra människor och hans förmåga att låta kärleken segra över hat och bitterhet trots det han fick utstå. Sedan finns det väldigt många vardagshjältar runtomkring mig. Människor som följer sitt hjärta, står upp för vad som är viktigt, godhjärtade människor som helt osjälviskt hjälper andra. De är också förebilder för mig. Och människor som tar sig förbi, igenom eller över sina hinder och går mot sin dröm, det inspirerar mig massor. Om du fick möjligheten att ge dig själv ett livsråd som barn, vad hade du velat säga till dig själv då? Älskade vän, ditt liv kommer att bli fantastiskt! Var inte rädd, var inte orolig. Allt löser sig och allt kommer att gå bra. Våga kasta dig ut, lita på ditt inre, följ ditt hjärta. Du kommer att möta människor som inte förstår dig eller tycker som du och det kommer att vara jobbigt emellan åt, men var bara lugn. Det är helt ok och allt kommer att gå bra. Du kan allt du vill! Och säger du att du inte kan, då vill du inte tillräckligt mycket ;) 

*Om du fick ge mina läsare två tänkvärda livsråd, vad skulle det då vara? 
Oj, vad svårt med två råd! Ett är att du är fri att när som helst fatta ett nytt beslut. Många tror att våga prova något nytt innebär livsavgörande beslut. Var inte rädd att bryta gamla mönster som inte ger dig den styrka och energi du vill ha, våga prova nya vägar. Livet är fullt av möjligheter och du kan fatta nya beslut om du inte är nöjd. Men ge dig själv tid och ha tålamod. Det finns inga snabba resultat som håller i längden. Motgångar och hinder kommer, det hör till. Så var uthållig men gå ifrån det som hindrar dig bli den individ du vill vara. Det andra rådet, och det är egentligen det viktigaste är: Du är den viktigaste personen i ditt liv. Du är den enda personen du med 100% säkerhet vet att du ska leva med tills du dör. För att du ska kunna ge till andra, tex dina barn, måste du själv må bra. Och var den förebild du vill att dina barn inspireras av. Har du det tufft, agera såsom du skulle uppmuntra dina barn att agera om de satt i samma situation. Gå från relationer som är negativa och som dränerar. Gör det direkt! Ditt liv är för värdefullt för att läggas på negativt. Pengar och prylar kan du skaffa nytt. Tiden, den kommer aldrig mer igen! Var den förebild du vill att dina barn ska se och inspireras av. Sitter du i dåliga relationer kommer dina barn också att göra det, oavsett vilket råd du ger dem. Var stark och agera för dina barns skull. Och inte bara dina egna barn, utan för alla barn som ser dig. Ha tilltro till att du klarar det. Du är starkare än du tror!

Tack Rosie för att vi fick möjlighet att ta del av ditt liv och dina tankar. Du gör skillnad !

Målardagar, roliga uppdrag och ett november som lider mot sitt slut

November börjar lida mot sitt slut och jag undrar just vart den tog vägen. Jag har haft en tuff höst med många uppdrag och knappt om tid. Nu känner jag hur tempot börjar avta och jag får lättare att andas igen

Jag har använt de senaste dagarna till en av de saker jag älskar mest

Att skapa måla och låta inspiration och kreativitet dansa fritt över dukar papper och panåer

Jag har lite nya samarbeten och uppdrag på gång som gör att jag målat från morgon till kväll. Kanske kommer många fler att kunna köpa mina motiv runt om i Sverige framöver

Hemligt än så länge...men spännande fortsättning följer

Jag har låtit barnen komma ner i mina målningar igen

Jag har förvisso alltid målat barn till och från

De symboliserar det rena, sanna och närvaron i livet

Vi har mycket att lära av barnen och deras förhållningssätt till livet