"Faith"

Ny målning som är skapad ur en äkta känsla och inre TRO
Och som ni ser på mitt skapande så har även det fått en ny inriktning
och ligger mera i linje med MIG, inte utifrån vad jag tror andra vill ha

Att jag just nu går igenom en otroligt omvälvande och kraftfull process/period i mitt är ingen hemlighet. Jag skrev ju här på bloggen strax efter det nya året trätt i kraft att insikter har ramlat över mig. Och det bara fortsätter och fortsätter. När man lyfter på stenar som velat bli lyfta på och tar i saker som man undvikit en längre tid så händer det grejer. När man känner någonstans i maggropen att något är inte rätt och man verkligen LYSSNAR på den känslan så kommer man väldigt nära sig själv, Det här är både otroligt läskigt men också fantastiskt spännande och nödvändigt. För min del handlar det om att göra en tvärnit mitt i livet. 

Okej jag ska ha confession time. Jag har kommit på mig själv för ett tag sedan göra mycket av det jag gör för att få bekräftelse.  Jag har också fått det. Jag har badat i bekräftelse. Vilket paradis för någon som har gjort sig till en missbrukare av andras uppmärksamhet och bekräftelse utifrån. Men oj så kortsiktigt och livsfarligt för den egna självkärleken och den person man längst inne är. 

Jag har vårdat BILDEN av mig själv istället för mig själv. Jag har varit så otroligt upptagen med att vara omtyckt att jag har glömt hur man tycker om. Framför allt mig själv. Det här är sorgligt men ren skär sanning för mig och jag är så glad att jag tog tag i detta och systematiskt börjar "avgifta" mig från detta och lägga om mitt liv så som jag EGENTLIGEN vill ha det. Jag har redan gjort några åtgärder och praktiska "statement" som rent symboliskt avslutar något gammalt invant och bjuder in något nytt, sunt och kärleksfullt i mitt liv. 

Jag kommer att successivt vara mindre ute i de sociala medierna för att göra reklam för mig, min konst, mina föreläsningar och mitt skrivande. Jag kommer att vända mig mer till platsen jag är på och leva i det NU som jag existerar i. Jag kommer försöka hitta portaler och möjligheter där jag kan måla och skriva utan att behöva göra reklam. Kanske hitta en agent och måla åt andra företag och designa produkter. Det har jag gjort innan. Jag skulle kunna sälja mina motiv till någon annan att göra vad dom vill med för jag behöver inte vara rädd om och bygga något s k varumärke. Det räcker om jag får en lön så jag kan leva och om någon annan sedan säljer produkter med mina motiv i massupplagor så gör det ingenting. Jag har fått mitt och jag kan fortsätta jobba i min lilla vrå. Om någon annan också kan ha nytta av det och tjäna en hacka på det jag skapar så är det bara bra. Jag tror att det betalar sig ändå

Jag vill fortsätta inspirera andra. Men mer direkt som kanske kvinnojouren eller BRIS. Hjälpa någon direkt för att jag vill hjälpa. Inte hjälpa någon och få kredit för det, för då är intentionen något helt annat än att hjälpa en annan människa. Då handlar det bara om att förhärliga sig själv och få bekräftelse åter igen. Jag vill sitta ner med kvinnan med sin lilla tiggarmugg utanför min affär och skapa en relation och ta reda på hur hennes liv ser ut och vad som gör att hon kommit hit osv. Jag vill inte ge henne en peng och sedan basunera på FB att jag varit en duktig medborgare och skänkt pengar. 

Jag vill inte att min tid ska gå åt till att skapa låtsasrelationer på FB när jag kan vårda de helt fantastiska relationer jag har omkring mig. Jag vill skicka riktiga papperskort och brev i brevlådan till mina vänner på annan ort istället för att skicka ett "like" eller ett meddelande på någons wall på FB. Jag vill ringa min mamma för att prata en stund istället för att skicka ett sms med några få rader.

Jag vill sitta med de äldre damerna och herrarna i Slottskogen ännu mer och prata om livet. Inte skynda mig förbi och "inte ha tid" Jag vill plocka med mig den generationen in i min och låta den sedan rinna över i nästa. Det är viktigt att vårda vår historia och våra medmänniskor och jäkligt oviktigt att vårda ett varumärke. Framför allt när man som jag inte mäter framgång och "att lyckas" i de parametrar som de flesta andra prestationsmänniskor gör. 

Jag vill älska min man ännu mer och utav bara h-vete för det är han värd. Han är en klippa i mitt liv utav guds nåde och jag har faktiskt inte ens tagit mig tiden att vårda det i den utsträckning jag nu känner att jag vill och behöver. Det är bara att skatta sig lycklig att han finns vid min sida fortfarande.

Ja jag kanske på sikt inte ens kommer att föreläsa vid öppna föreläsningar längre för det ger inte mig den stimulans jag kanske hade hoppats på. Det tar mer än vad det ger. Och i ärlighetens namn har nog även det handlat om att få den direkt bekräftelsen och feedbacken som en föreläsning på en scen ger. Jag kommer däremot fortsätta vara ute på företag och arbeta i smågrupper med utveckling och inspiration. Vara en del av grupperna en stund och gemensamt arbeta framåt med det som är viktigt på riktigt i just deras liv och på deras arbetsplats. Då är jag mer ett verktyg som de har hjälp av för att komma framåt och "glansen" ligger mindre på mig och mer på grupperna. Vi skapar härliga stunder och relationer i ett närmre samförstånd än vad en föreläsning ger. 

Jag kommer också fortsätta arbeta som lärare på det utbildningscenter jag arbetar på idag. För att få vara en del av människors utveckling på deras resa till professionella coacher är fantastiskt och en ynnest. Jag är både tacksam och glad att ha den möjligheten. Men även där handlar det mer om dem och mindre om mig. Vi liksom gör det tillsammans och då känns det äkta för mig

Jag kommer att sitta vid havet och käka sushi med min man när vårsolen smeker horisonten istället för att sitta på FB  och inspirera andra (läs få bekräftelse för att jag skriver något tänkvärt) Jag kommer att sitta i ensamma existensiella samtal med en medmänniska istället för att berätta på Instagram hur vackert det är att vara en medmänniska. 

För mig tog det här med bekräftelse oönskade proportioner som jag är mäkta glad att jag upptäckt och kan ta tag i. Jag var vilse en stund och tappade bort mig. Nu har jag hittat mig och behöver bara ta mig tillbaka till den jag ÄR inte den jag förväntas vara. Det kommer att kräva en del men det kommer det att vara värt. Det är min fulla övertygelse

Ja som ni förstår händer det grejer i mitt liv just nu. Jag tvärnitar, ser mig omkring och tar små kärleksfulla försiktiga steg mot en ny framtid som jag nog inte riktigt trodde jag skulle göra för bara ett år sedan. Än så länge kommer bloggen finnas ett tag till men vi får se vad som händer med den i sinom tid. 

Love to you all