Vardagslyckan kan bo i så många olika saker...t ex ett par vita kängor från loppis

Det har varit en vecka i min smak. En stökig, rörig och bullrig vecka fylld av småbarns fötter mot mina golv, glada skratt, galna skrik, knubbiga armar runt nacken, loppisrundor, kulturbesök, sterinsljussamtal om livet och kärlek i överdosmängder. Ibland blir min familj lite som en galen och stökig cirkusfamilj utan gränser and I like it. Man känner livet i sig.

Nåväl jag har lovat att visa mina loppis-investeringar av kängor. Det finns nämligen en förälskelse mellan mig och coola kängor och gamla stolar....och ja just ja smycken också...och böcker..Nej jag har inte svart bälte i shopping, jag har bara en crusch för vissa saker. Det låter i alla fall bättre att formulera sig så. Ni kan ju kanske förstå att när jag insåg att storleken passade på dessa Af Ugglas-inspirerade kängor var lyckan gjord. Kärlek, ja det är kärlek

När jag inte hoppar omkring och mallar mig i mina nya vita kängor kommer jag att svänga mina lurviga i dessa svarta bohem-skönheter. Kärlek igen...ja det kan man nog säga om man vill uttrycka sig milt. Som jag sa det finns en förälskelse mellan mig och kängor. (nej detta ska inte bli en dagens outfit-blogg jag lovar. Det finns andra som gör det så bra redan)

Jag blir glad av att omge mig med saker som gör mig glad och ikläda mig sådant som känns jag och i linje med den jag är på insidan. Det mesta inköps på second hand och loppisar men visst införskaffar jag kläder, skor och inredning även i s k vanliga affärer men det är sällan jag hittar det där lilla extra då. Sedan kan jag meddela att  recycling-tänket är helt i min smak. Slit och släng och högkonsumtion av statusprylar och märkesgrejer är inte riktigt något jag sympatiserar med.

 Jag återanvänder ju som ni vet t o m känslor och sinnesstämningar när jag behöver en kick i rätt riktning. 

Idag målar jag byrå, promenerar, bloggar och mår bra i största allmänhet. Ni vet sådär gött måbra-häng utan planer. 

Det är också livskraft I alla fall för mig.