onsdag 8 augusti 2012

Tacksamhetsblues

Livet är sannerligen en sjusärdeles resa av stora mått och ibland glömmer vi av att värdestätta detta. Vi glömmer att det faktiskt är ett mirakel att vi kan gå, stå, andas, känna och uppleva. Vi tar för givet att hela vår mekanism som kallas kroppen ska bara fungera dag ut och dag in utan att ens vara tacksamma. Vårt eget lilla tempel som bär oss fram på nya spännande äventyr varje dag. Vi kan ju faktiskt välja att antingen se varje dag som ett äventyr och en gåva eller som en passage fram till något bättre, som t ex helger, ledighet och semester osv.



Men vad är bättre än att vi får en dag till, ännu en möjlighet att förgylla ett dygn och ytterligare en chans att skapa livsverk och glädjeämnen. Det ÄR inte självklart att vi ska leva idag - det ÄR en gåva och en möjlighet. Det finns så många människor som skulle önska att dom hade samma möjligheter som du har idag och det finns så många som förlorar sitt hem, sina ben och sina nära och kära just idag. Världen är på många sätt orättvis men också enastående vacker. Du som har möjlighet att leva i glädje, skapa goda ringar på vattnet, smitta andra med kärlek, gå ut och gör det. Gå ut i den här dagen och var den förändring du själv vill se i världen. Det börjar där.





Se dig omkring. Finns det en kollega som behöver en kram, en vän som behöver ett samtal eller en granne som behöver ett handtag eller kanske räcker det med att du ger ditt vackra leende till alla du möter under den här dagen. Du anar inte vad många som kommer att få en varm"tatuering" i sitt hjärta av att du ler emot dem helt utan anledning. Tänk goda tankar, det skapar goda gärningar. Skicka ett oväntat sms till någon du inte hört av dig till på länge. Det kan göra deras dag. Prata med din "granne" på bussen och ge en slant till en gatumusikant. Strö komplimanger omkring dig vilt och brett, de kan aldrig bli för många och bumeranglagen "betalar" alltid tillbaka till dig på ett eller annat sätt. Sprid god rykten, det ökar den kollektiva energinivån och alla är vi vinnare av det, ellerhur?!



Det här var några tankar jag hade idag och som jag kände att jag ville dela med mig av. Jag drabbas förvisso ganska ofta  av den där outtömliga stora känslan som målar hela min insida rosa och jag blir som inbäddad i den vackraste tacksamhetsbomull. Tacksam  över livet, vardagen och att jag har mölighet att ta vara på nuet. Livet är ju en mängd nu sammanflätade med varandra så det är ju trots allt en rätt god idé att ta vara på stunden och nuet

What goes around comes around...

20 kommentarer:

  1. Jag känner igen mig i dig. Jag tror så mycket på det där.

    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi har många lika tankar och värderingar
      kramar

      Radera
  2. Ja, helt rätt tänk...men ibland är det svårt att vara tacksam. När det känns som om allt och alla motarbetar en...då får man titta på en blomma och bara förundras hur vackert livet är :) Alt svära en ramsa först och sen titta ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra idé...att svära sig en liten ramsa och sen låta det rinna av medan man betraktar en vacker blommas storhet
      kramar

      Radera
  3. Många kloka ord som jag också tror på!!

    Ha en fin kväll:)
    Kram Lotta

    SvaraRadera
  4. Fantastiska och tänkvärda ord som jag faktiskt rätt ofta ändå tänker på. Men tyvärr är det alltför ofta så att vi tänker mer på det när något har hänt i ens liv, då blir man om inte förr påmind hur förbaskat bra man ändå har det. Tack igen goaste Emma för dina kloka härliga rosa tankar och känslor som du så generöst delar med dig. Kramar//Anki

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja ibland drabbar livet oss med drastiska tag och DÅ blir vi påminda om att det stora finns i det lilla. Så det är en god idé att också påminna sig om att det stora finns mitt i vardagen och i stunden
      kramar till härliga dig Anki

      Radera
  5. Så sant. i tacksamhet växer både vi och de omkring oss. Jag tror på att skapa fina ord och sprida positivitet omkring oss.

    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tror jag också på...någonstans måste man ju börja
      kram

      Radera
  6. Leenden kan göra underverk alltid......dessutom är de smittsamma.
    Tänk dig en leende värld, så mycket lättare det skulle vara.
    Men man måste börja med sig själv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En leende värld skulle förändra inställningen till mycket
      kram

      Radera
  7. Som svar till din kommentar hos mig: Du skulle ÄLSKA det! Vi hade studsat ikapp om vi varit där tillsammans, det är HELT fantastiskt. Om jag nån gång gifter mig eller bjuder till stort kalas skulle jag gärna ha festen där... men det ligger lite avsides så jag måste då lösa logistiken.. men det skulle vara fantastiskt!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag såg ju att det är ett place för mig...lovely
      kram

      Radera
  8. Å så fint du skriver. Och så klokt och tänkvärt. Det kostar så lite att ge ett leende eller hjälpande hand eller en kram ♥
    Men det ger dess mer.
    Kram Maria

    SvaraRadera
  9. Du säger precis det jag vill förmedla till alla! Jag som genomlidit en cancerbehandling kan intyga att livet är en gåva. Det är inte självklart eller något man kan se lätt på. Livet är något man måste ta till vara på och gör det bästa av. Förverkliga sina drömmar och njuta av varje stund.
    <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det förstår jag verkligen. Och ibland behöver vi ut på den ytersta grenen för att ta till ocss och förstå detta. Men det goda som kommer ur det kan ju vara att livet blir ännu vackrare i varje levande minut
      kramar till dig

      Radera