Det har funnits stunder i mitt liv då jag varit nästan lite smått religiös. Fast lightvarianten om man säger så. Jag brukar nämligen bestämma mig för emellanåt att det vore jäkligt bra om man hade en tro eller en slags övertygelse och drivkraft att luta sig emot när livet känns tungt. Tyvärr brukar min dialog med den eventuella Guden bli ganska fruktlösa och intetsägande. Jag får ju ingen respons liksom. Förmodligen bottnar det i mitt dåliga tålamod *ler*Kanske är vi bara sökare som försöker finna en Gud fast vi själva är vår egen stora gudomlighet. Men det slår mig ofta att det är så trångt, syrefattigt och så grymt lågt i tak när det handlar om Gud. Det borde vara fördomsfritt, öppet och totalt takfritt eftersom det handlar om villkorslös kärlek. Ellerhur ?! Jag är dock galet intresserad av kyrkan som rum. Som en oas att vistas i när man vill komma närmare sig själv. Men när jag hör att man inte viger homosexuella, inte får ha sex före äktenskapet, fördömer kvinnliga präster, tror att svordomar beror på nåt annat än ett outvecklat och dåligt ordförråd (för att nämna några exempel) så blir jag jävligt oreligiös och en svag sötsliskig doft av hjärntvätt anas i näsan.
Nej alla dessa funderingar har resulterat i att min tro består i en tro på mig själv, på människan , på kärleken däremellan och på att alla bär vi på vår egen gudomlighet inom oss. Om vi lär oss att stanna upp och lyssna in kan vi skapa mentala resurser som gör att vi själva hittar tron, övertygelsen och drivkraften inom oss själva när livet känns tungt.
Men som vanligt är ju det här MIN sanning. Du kan ju ha en helt annan så klart och det respekterar jag definitivt eftersom olikheter breddar och nyanserar livspaletten.
kram och kärlek
Jag har jobbat inom kyrkan i tio år, och utan att gå in på några detaljer så är det en väääldigt speciell arbetsplats... Inte var jag religiös innan och med de erfarenheter jag har idag lär jag aldrig nånsin bli det heller ;-)
SvaraRaderaJag tror nog som dig. Jag är min egen gud. Jag försöker lyssna på mig, mina egna känslor och behov. Det så jag tror att man kan bli sitt bästa jag. :-) Ha en härlig dag!
SvaraRaderajag tror helt klart på det gudomliga inom oss men också att det är en del av en större gudomlighet. men för mig ä rgud kärlek, religioner är bara trosuppfattningar och strukturer för att styra och styra upp människor. Vi är alla en del av gud, gud är en del av oss. Och vljer man att läsa Jesus ord (inkl Tomas evangeliet) ser man att det är det Jesus förmedlar, att vi alla har himmelriket inom oss.
SvaraRaderakram
Hei, har også tenkt som deg mange ganger, at det hadde vært å ha en tro og at det må være noe som ligger bak skaperverket. Men finner ikke den troen. Men når livet blir på det tyngste kan jeg finne en styrke i å be noen ord, kanskje for det letter fordi en setter ord på noe og håper noen er der og tar i mot.
SvaraRaderaØnsker deg en fredfull og god påske videre. Klem fra Turid
Att ha tvivel och att det man tror varierar från dag till dag är också att tro. Det finns inga regler för tron. Var och en har sin och den är ytterst privat. Den kyrka jag går i är en "öppen kyrka". Alla är välkomna. Det du räknar upp om motstånd mot kvinnliga prästertrångti tak osv förekommer oå få orter.Vi har tre kvinnliga präster, i min kyrkaoch de är fantastiska. Att vissa präster inte vill viga homosexuella är något som kyrkan måste övervinna. Men vad då sex före äktenskapet sägs det ingenting om - det är bara frikyrkorna! En öppen kyrka ska ta emot alla som vill och vara en oas dit man kan gå och öppna sina hjärtan och tänka, eller träffa flera människor.
SvaraRaderaMen jag håller med dig att Gud finns i varje människa.
Vilket intressant inlägg och oerhört intressanta kommentarer.. man märker att det är ett hett ämne.. jag tror på nåt större men mer definierad är inte den tron och framförallt tror jag på vår egen gudomlighet och det stora ansvar det medför..
SvaraRaderaTavlan var förresten fantastiskt vacker.
Kramar
Glad Påsk!
SvaraRaderaHåller med dig till fullo. Kram och Glad Påsk
SvaraRaderaVad härlig du är som delar dina tankar med oss! Jag gillar ockå kyrkor, ett magiskt rum! Kram Maria
SvaraRadera