Pain is the way we learn when we dont want to learn

...det är ett talesätt som är så klokt tycker jag. Alltså smärta som på ett eller annat sätt uppkommer pga ett inre motstånd. Vi är oftast inte medvetna om när det här motståndet träder i kraft inom oss. Det t ex är stressande och jobbigt att hela tiden motsätta sig verkligheten. Det är nämligen det vi gör när vi hela tiden tycker att saker och ting borde vara annorlunda än vad de i själva verket är. Vi gör ett motstånd mot nuet och säger nej till det som ÄR. I grunden säger vi att solen borde lysa när det regnar. Du vet säkert hur stor nytta det är?! Vad kan man göra åt regnet? Det enda som sker är att man blir frustrerad och missnöjd och drenerad på energi. Bättre är då att ta itu med situationen och köpa sig ett coolt paraply och ett par gladprickiga gummistövlar. Ellerhur?

Nu är det självklart lättare att förstå när det handlar om vädret, men hur ser det då ut när man tittar på andra områden i livet som t ex relationer eller våra kroppar. Vad händer med dig när något bryts ner och du tycker att det inte borde göra det? Vad sker egentligen? Jo, du motsätter dig det som ÄR och kämpar emot istället för att landa, andas, acceptera och ta itu med om det är nödvändigt.

Varför inte göra ett litet experiment. Försök föreställa dig hur det skulle kännas om du inte gör ett enda motstånd mot det som är, bara under några minuter. Låt oss tillåta allt att vara exakt som det är och släppa taget. Du kommer att uppttäcka att det kan vara nog så befriande. Om du t ex har huvudvärk kan du säga till dig själv "Jag kommer inte att göra motstånd mot att jag har huvudvärk och känner mig lite ur gängorna. Jag släpper taget om verkligheten och tar allt som det är. ALLT är som det är och jag följer livspulsen och det som sker i kroppen det sker där just nu och här av en anledning och jag är helt lugn i det. "

Vi släpper all intalan till oss själva om att en händelse betyder det ena eller det andra och att det kan vara något farligt, dåligt eller livshotande och sen upplever vi just det. För det är bara en upplevelse av en verklighet. En intalan, en tanke och en föreställning. Händelsen är bara en händelse och den har inget inneboende värde eller någon värdering i sig. Vi skapar alltså egna berättelser och tankar om vad människor, saker och ting betyder och är, sen får vi leva i våra egna konstruerade berättelser. Det är vår enda upplevelse

Så släpp taget och var i nuet. Prova i alla fall. Du har ju inget att förlora. Det kan vara svårt till en början men med lite träning får man nya perspektiv på tillvaron och nya "ögon" och mindre smärta att bemöta vardagen med.