Solnedgångar, gryningsljus och en och annan Calvados

 

Juli är vacker och ber aldrig om ursäkt för sin mäktiga skönhet

Jag njutera av dagar av värme så länge jag får sitta i skuggan under ett träd. För att svettas i solen för att bränna huden brun är inget som ligger för mig numera

Det är lite fåfängans fyrverkeri tycker jag

 

 

Men att sitta i solnedgången en kväll i juli med ett glas Calvados och betrakta skådespelet som Moder Jord frikostigt levererar, ja det gör jag mer än gärna. Då känns livet nära, sinnligt och magiskt vackert

 

Jag är så tacksam för att bo intill denna utsiktsplats. Att gratis kunna avnjuta tidiga krispiga mornar när vintern sänker kyla och skönhet över vår stad vid kusten. Eller vårdagar med picknickkorg och böcker i ryggsäcken. För att inte tala om dessa kvällar när sommaren är här och solnedgångar och gryningsljus belyser vårt lilla berg här i Majorna. Men för en höstmänniska som mig är nog ändå höstdagarna kanske allra mest magiska när ett färgskådespel utan dess lika ligger som ett konstverk framför mig.

 

 Det finns ett vemod i hösten som klär mig. Men än är sommaren vacker och jag njuter av den likaså

 

Jag tror att den här vackra platsen intill huset där jag lever mina dagar är en fristad. En plats att samla ihop mig och mina tankar när den yttre världen försöker forma mig alldeles på tok för mycket. Här uppe ramlar jag tillbaka till min egen inre plats där jag bara är jag och inte en normativ massproducerad kopia av alla andra. Det är viktigt för mig att vara JAG mitt i alla du som jag har förmånen att träffa här i livskarusellen.

 

Apropå originalitet kontra vanlighet så har Bob Hansson skrivit ett underbart inlägg i sin blogg på det temat. hade nog kunnat vara jag som skrivit de orden han delade med sig av.

 

Ni hittar inlägget HÄR

 

Tack någon där uppe för allt detta vackra vi får uppleva