Äktenskapets alla ljuvligheter och vedermödor

 

Äktenskapets alla berg och dalbanor och oundvikliga vedermödor är något jag är tacksam att jag ständigt får uppleva. Redan när tiden var ung och jag var 21 år gick jag uppför altargången med denna stadige, lugne, starka, vackra och alldeles hopplösa man. Vi hade precis fått vår förstfödda lilla dotter och vi älskade mer än ord kan förklara. Det var vackert då. Det är vackert nu. Men gud ska veta att bara för att det är vackert betyder det inte att det alltid varit smärtfritt. Det har funnits dagar då jag velat annonsera ut denna småtröga och kolugna man på Tradera till högstbjudande. Och det har garanterat funnits dagar då han funderat på om det går att göra sig av med egensinniga konstnärssjälar som mig på Blocket eller Annonstorget. Det har funnits stunder då jag slitit mitt hår och skrikit mig hes.Men det finns också stunder då jag älskat villkorslöst, galet och paradisiskt ljuvligt

 

Våra vägar har inte alltid gått parallellt. Vi har nämligen skiljt oss och separerat två gånger under dessa år. Men båda gångerna har vi hittat tillbaka till en slags gemensam plattform. Ett fundament där vi har svårt att leva tillsammans och ännu svårare att leva utan varandra.

 

Vi har delat så mycket den här mannen och jag. Och ibland undrar jag om inte han känner mig bättre än jag gör. Vi har delat sorg, glädje, tårar, skratt, småbarnsår, storbarnsår, dålig ekonomi, bra ekonomi, förluster, resor, flyttar, otrohet,  mörker och ljus. Men alltid har vi återvänt till vårt gemensamma lilla bo här på livsresan. Ett skrymsle på livsvägen där ingen och inget i världen når in mer än våra livsglada själar

 

Det finns någon som älskar mig hur jag än är och beter mig. Det är gott för själen att veta att det finns en människa som valt mig framför alla andra. Och ett människobarn som jag valt framför alla andra. Det är stort och det expanderar hjärtat mitt ännu mer.

 

Vi har valt varandra dag för dag och nu lirar vi liksom i samma lag

 

Jag säger tack och riktar blicken uppåt för det måste finnas en högre inblandning i detta....ja det måste det bara....även om jag inte riktigt vet vad. Men allt behöver man inte veta.

Det räcker med att känna

 

Love