Om kroppen, hälsa och att älska sig själv som man ÄR

Jag fick en fråga från en trogen läsare om jag inte kunde skriva ett inlägg om kroppen, vikt och hälsa.

Jag funderade inte så länge. Det är klart att jag antog den utmaningen. För är det något som gör mig galen så är det denna makalösa fixering vid kroppen och framför allt det kollektiva själv-missnöjet som breder ut sig som en smutsig filt över våra självkänslor och personligheter. Vi fixerar oss nästintill till fanatiskt vid att kroppen måste vara tight, smal, ung, perfekt och ja en aning sexig också. För att inte tala om att brösten måste vara yppiga, fasta och uppåtsträvande, trots att gravitationslagen, barnafödande och ålder vill något helt annat. Och så all denna size zero-hysteri som råder bland modeller och media i stort. Näh, ibland når man en gräns när det bara får vara nog

 Din älskade vackra kropp som du fått till gåva. Själens mästerliga tempel och vårt alldeles fantastiska redskap som gör att själen över huvudtaget  kan kommunicera. Tänk vilken fantastisk "walking miracle machine" den egentligen är. Tänk om vi skänkte den lika många tack-tankar och uppskattande ord som vi skänker den missnöjda "jag-duger-inte-tankar" Wow det skulle sätta spår i det mesta så som immunförsvar, vikt, smidighet och mer därtill.

Jag har personligen ett skapligt förhållande till min kropp idag. Den är full av leverfläckar, ärr, celluliter, volanger och änglavingar. MEN den är MIN och den kan stå, gå, lyssna, tala, se, älska, lukta och smaka. Den kan vandra utmed havet en dag när vindarna är ljumma och solen vänlig. Den kan älska och känna in en annan människa och kramas i tid och otid. Den är fenomenal på att kommunicera med mig när jag är "otrogen" mot mig själv och gör saker som jag egentligen inte vill. Den kan njuta av måltider i timme efter timme. Den kan svettas på gymmet och simma naken i skimrande insjöar och vågade havsvikar. Som om det inte vore nog så kan den dansa till musik som får själen att göra frivolter och den kan läsa, sova, måla, skriva och känna den ljuvliga smaken av goda viner och kaffe latte from heaven.

Det är inte en självklarhet kära vänner. Det är ett privilegium och en gåva större än vi kan förstå. Det minsta vi kan göra är att ta hand om den. Ge den kärlek och omsorg. Sund mat, motion, massage och massor av kärlek och omtanke. Leva MED kroppen - inte kämpa EMOT.

Det har visat sig efter forskning att de som gör saker MOT sig själv och kroppen mår sämre än de som gör saker MED kroppen. Ett exempel är att rökare som vill sluta röka men inte gör det har fler rökrelaterade sjukdomar än rökare som inte vill sluta röka och heller inte gör det. Är ni med? Vi behöver göra det vi vill och vilja det vi gör. Ta hand om oss själva och bygga ett vackert samspel mellan kropp, själ och ande. Det resulterar i ett helhetsresultat där kroppen mår så bra den kan.

Och vad gäller vikten så är det högst individuellt och relativt. Det som är smalt för dig kanske är rent magert för mig och det som är tjockt för mig kanske är sjuklig fetma för dig. Men så länge vi inte bär en fetma som vi mår dåligt av fysiskt eller psykiskt så är det upp till oss själva att vara "lagom" enligt vår egen barometer. Det är inte farligt att ha en liten övervikt, men det är farligt att inte motionera. Det är omsorg att inte utsätta sin kropp för alldeles för många kilon att bära runt på men vad som är sunt och bra för dig det vet du bäst.

Kroppen har också ett fantastiskt utvecklat system som vi kallar immunförsvar och ett läkningssystem där den läker sig själv. Men vi måste låta den göra det. Ibland behöver vi hjälpa den på traven men kroppen strävar alltid efter sitt ursrpungliga läge - nämligen friskhet. Låt den reparera sig, för den har förmågan 

Så sammanfattningsvis, ge din kropp omsorg, tid, tacksamhet, kärlek, motion, bra mat och en jäkla massa glädje. Det är det minsta vi kan ge med tanke på allt vi får....Och du...den som känner sig vacker - är vacker. Du måste inte vara perfekt för att vara alldeles underbar. Men du måste vara DU, vem ska du annars vara.

Och jag VET att himlens färger blir lite klarare när man inser att man duger som man är

Love