När hjärtat svämmar över är livet vackrare än ord kan beskriva

Bilden på fina silverpojken Cornelis har jag lånat av min dotter som är en fantastik fotograf.
kika gärna HÄR på fler vackra foton och bilder

Att jag är en HSP-person eller emotionell berg och dalbana det är ingen nyhet. Det är heller inget jag skulle vilja ändra på för det får mig också att åka upp på känslotoppar på skyhöga höjder där jag kan surfa omkring på lyckofeelings utan gräns. Jag kan gå i spinn över årets första vitsippa, dundernjuta av en "vanlig" latte, tokälska en vacker sten på stranden och gråta av lycka över att just jag fick förmånen att få dessa fantastiska barn Josephine, Anton och Olivia som lärt mig mer om livet än något annat. Och jag kan dansa av glädje över de första snöflingorna i gatljussken när jag vandrar med den man jag älskar mest. (Sen finns det självklart baksidor med att vara en HSP-person också men jag accepterar dessa och lär mig förstå mer och mer hur man kan hantera detta och förhålla sig på bästa sätt.)

Bilden på Holger tänkaren har jag lånat av min dotter som är en fantastik fotograf.
kika gärna HÄR på fler vackra foton och bilder

Två människor som definitivt får mitt hjärta att svämma över av totallycka är mina småprinsar "Cornelis silverpojke" och "Holger tänkaren". Jag är bara så innerligt tacksam att de kommit till oss och dom lär mig så mycket om livet. Förstår ni hur mitt filosofhjärta får sin stimulans när Holger 3,5 sitter hemma i vårt vardagsrum och är alldeles tyst en lång stund, varpå han sedan uttrycker lugnt -"Men mormor, jag tänker och man måste väl få vara tyst när man tänker" Pure love.  Jag svarar att man självklart får vara tyst hur länge man vill och jag undrar en stilla tanke om man kan älska saker, människor och företeelser mer än lagen tillåter i vårt paragraf-rika och regelrätta och mellanmjölks lagoma Sverige. I så fall är jag nog på sannolika skäl misstänkt redan