lördag 4 maj 2013

Samma innehåll som stjärnhimlen



En vanlig lördag bland andra vanliga dagar i ett liv. All den här vanligheten har vi en benägenhet att slå ner en aning på och tappa vårt värde för. Herregud varje dag är ju en fantastisk gåva oavsett om den anses "vanlig" eller ej. Det är inte en självklarhet att vi fick den här lördagen till vårt förfogande. 

Ibland behöver vi alla dra i bromsen och se storheten i det. Att känna värdet av att vi har en möjlighet att se, höra, gå, skratta, prata, älska, äta oss mätta, pussas, kramas och bara vara. Att vi lever i ett fritt land där vi har valfria sociala arenor att röra oss emellan och en fantastisk och ren natur som erbjuder ny energi varje dag, kostnadsfritt. Att vi själva kan välja vilka vi vill umgås och spendera våra dagar med. ÄNDÅ klagar många av oss på för lite pengar, för tunt hår, för dåliga TV-program, för högt musikspelande granne, vänner som inte kan höra av sig tillräckligt ofta, barn som låter för mycket på caféer, hundar som skäller, farbröder som inte kör tillräckligt fort i trafiken omgivningens dåliga klädsmak och ett tusental andra egentligen ovidkommande företeelser som vi utsätts för i våra s k vardagar och alldeles vanliga dagar. 

Vi väljer att fokusera och lägga vår energi på sådant som vi egentligen inte vill ha och därigenom låter vi detta expandera och ta större och större plats i våra liv. Inte speciellt hög smart-faktor på det tänket. Varför inte välja att fokusera på sådant vi VILL tänka på och som vi mår bra av och låta det andra bara passera utan större uppmärksamhet. Låt andra ha sitt liv ifred och förgyll istället ditt efter bästa förmåga och så gott du kan. Det är inte ditt jobb att instruera andra hur de ska leva och njuta av sina livsgåvor. Det är heller inte deras jobb att instruera dig. 

Något mer som är viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att det inte är andras huvudsakliga jobb att tycka om dig - det är ditt. Sedan finns det alltid personer och människor som älskar dig och det är bonus och fantastiskt underbart att få uppleva. Men det är inte deras huvudsakliga jobb att få dig att känna dig älskad. Det är deras huvudsakliga jobb att älska sig själva med sådan kraft och intensitet att de också blir kapabla att leva med hjärtat på vid gavel och kunna älska andra med en kärlek sprungen ur samma fantastiska källa. Det är då följaktligen också DIN uppgift att göra samma sak- Älska dig själv villkorslöst och därigenom hitta källan till den kärlek som du sedan kan älska andra med. Gör vi inte detta blir följden ofta att vi får villkorsstämplar på den kärlek som är basen i våra nära relationer med andra. Exempel på det kan vara bekräftelse-knarkande, svartsjuka, kontrollbehov osv 

Vi är ju som ni säkert redan vet ett med något större. Eller så ser min filosofi ut i alla fall. Så varför inte sätta goda ringar på vattnet för andra genom att älska sig själv villkorslöst och ge andra möjlighet att göra likadant. Sedan också öppna hjärta och fritt och modigt älska andra utan betänkligheter. Kärleken måste alltid vara fri och kunna andas i samma puls och andetag som våra själar. Flummigt...ja lite kanske för den som inte varit i kontakt med det här tänkandet innan. För mig är det högst naturligt och alldeles förträffligt oflummigt. 

Ta bara det här med att alla stjärnor, vår planet och vi själva består av samma 92 grundämnen. Vi har samma beståndsdelar som stjärnhimlen och planeten. För mig bekräftar det bara att vi alla är "connectade" med varandra och universum på ett eller annat sätt. 

Nu ska jag ta emot mina prinsar som jag har äran att få "låna" resten av helgen. Det är kärlek på HÖG nivå och tacksamheten känner inga gränser inför att jag får hänga med dessa ljuvliga små personligheter 

13 kommentarer:

  1. Så bra formulerat! Träffade mitt i prick! Ska ha med mig detta hela dagen (och helst alla andra dagar också....)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glad om jag kan inspirera dig att må bra och kan njuta av dagen och livet
      kram
      E

      Radera
  2. Väldigt tänkvärt - och sant . . . var ditt budskap för idag :)
    Att klaga och vara avundsjuk är en svår sjukdom, som många drabbas av :/
    Ska försöka bättra mig att inte lägga mig i, som då i min mammas liv eller så -
    men jag vill ju bara hjälpa och få henne så "frisk" som hon kan bli :)
    Sist vi träffades så ville hon absolut inte att jag skulle lägga mig i . . .
    Men hon har ju demens nu, men hon var väldans bestämd :/
    Och - när vi nu alla hör ihop med universum osv, så vill vi ju bara hjälpa :)
    Ett väldans bra inlägg - med viktigt innehåll - TACK du fina ängel :)
    Kram från mig med nya grubbel och funderingar över lilla mamma osv,
    :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men du är väl för go och varm och alldeles förträffligt omtänksam kära Helen. jag förstår dig men ibland får vi bara backa och inse att alla inte uppskattar vår välvilja. Det är klart att du vill din mammas bästa
      kramar till dig
      E

      Radera
  3. Du är vis Emma! Och det är så fascinerande det där att vi är av stjärnstoff :) Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack rara....ja visst är det fascination
      kram kram
      E

      Radera
  4. Tack för dina kloka tankar.

    Kram/Anna-Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv för läsning och kommentar
      kram
      E

      Radera
  5. Har du nåt äldre nr av Nära jag kan få köpa av dig ? Behöver inspiration, tryggare tänk och mer mod inför viktminskning, nytt jobb, flytt till större lya samt en behagfullt leverne i NUET ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst har jag det. Skicka mig din adress bara så :))
      kram
      E

      Radera
  6. Mycket, mycket bra skrivit, och väldigt tänkvärt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack silverloa...glad att du tyckte om mina ord
      Kram till dig och ha en fin dag
      e

      Radera
  7. Hittade hit då jag sökte på "attraktionslagen".
    Kanske var det meningen.
    För att fatta mig kort; har varit "låg" och haft svårt att hitta harmoni inombords en längre tid.
    Nu har jag kommit till en punkt då jag känner att jag kan inte slösa mer tid på att gå och må dåligt.
    För flera år sen läste jag The Secret som jag lånade av en vän. Det lät för bra för att vara sant, men lockande och samtidigt svårt. Hur fokuserar man på det positiva om man går runt med en låg självbild och mer eller mindre slutat försöka få det där livet man trodde man skulle ha?
    På nåt sätt vill jag vara med och ta del av allt som livet har att erbjuda, göra saker som gör mig lycklig, träffa människor och återigen våga hoppas och tro på att kärleken finns även för mig. Och framförallt; ha en positiv livssyn och tycka livet är underbart när jag nu ändå har det, att förvalta det på bästa sätt.
    Ska kika lite till i bloggen din. =)
    A

    SvaraRadera