söndag 3 februari 2013

En bok om konsten att vara människa och modet att älska utan vetskap om hjärtat kommer att hålla eller falla i tusen bitar




Jag känner ett bubblande inom mig. Ett bubblande härstammat från känslan av att jag börjar närma mig min skrivprocess. Uppstarten på något som legat och grott i mig en tid. Nämligen starten av skrivandet på min nästa bok. En roman denna gång. 

En bok om konststycket att vara människa och hur svårt det kan vara i all sin sköra skönhet och vackra trasighet. En naken och okonstlad historia om kärlek och mod och att våga möta sin omgivning med ett vidöppet hjärta. En historia om hur vackert livet klär oss i kärlek när vi verkligen släpper taget och älskar utan betänkligheter. Det smärtsamma i att våga känna på djupet medan rädslan sliter oss i stycken. En bok om trasighet, vardagsskimmer och himlar utan slut

Den här prosainspirerade romanen kommer att vara halvt självbiografisk. Och aldrig, aldrig mina vänner kommer jag att berätta vad som är sant och vad som är ren lögn och diktat "påhitteri". 

Ibland är gränsen däremellan hårfin och kanske är det så med hela livet. Kanske vet vi inte ibland vad som är verklighet och vad vi själva hittat på i våra målande tankemönster. Tankarna är bra på att lura oss och får oss allt som oftast oss att tro att det vi diktat ihop av antaganden är den verklighet vi lever i. Ibland spelar till och med längtan oss ett spratt för vi målar så vackra fantasifulla bilder av något vi vill uppnå att det är snuddande nära en verklighet. 

Jag tror att den sortens antaganden är av godo många gånger. Jag tror att vi mår bra av att kunna fantisera och drömma oss fram till vad vi vill och vart vi är på väg. Ur det skapas enormt mycket kreativ kraft att uppnå våra drömmar och skapa ett livsverk som är sant och i linje med vårt innersta. Kanske behöver vi en fot stadigt på jorden medan den andra flyger fritt i universums enorma vardagsrum. En fot utan verklighetsförankring och en stadig fot som inte vet hur man drömmer sig bort från sig själv. Ja kanske är det så ändå. Balans.

Nåväl det är i alla fall dags att börja göra en mind-map med början, slut, mitten, karaktärer och kärna. Processen kan börja och jag kliver åter igen på skrivar-tåget. Denna gång med ännu mera investering av mig själv, kännande på djupet och ordmålande ur fantasins magiska värld. Jag vet redan nu att det här kommer bli en resa för mig på flera plan. Kanske tar den en evighet, kanske inte. Framtiden får visa

På återhörande i ämnet gott folk



5 kommentarer:

  1. Underbart Emma Sophia......underbart

    Puss o kärleksglitter (speciellt från Dalom)

    SvaraRadera
  2. Åhh ännu en bok! Den kommer att bli alldeles fantastisk! det är jag säker på.

    Kram, hoppas du får en bra vecka!

    SvaraRadera
  3. Ord får vingar, drömmar fyller luften under vingarna o fantasin är den vackra klar blå himlen med alla regbågensfärger som alla vi människor hjärtan är färgade :-) Lycka till Emma med skrivande av din bok :-)
    Må skönt :-)

    SvaraRadera
  4. Å vad jag ser fram emot att läsa den boken :)

    Å just nu önskar jag du var här så vi kunde prata skrivande.. jag känner att det finns en bok inom mig.. problemet är att när jag öppnar den är sidorna tomma och jag vet inte vad jag ska fylla dem med.. vilken riktning vill jag ta.. men det kommer.. men att bolla med dig hade varit guld värt.
    kramar från Liv

    SvaraRadera

INSPIRATIONSHELG

Tillhör du också en av oss som levt upp till andras förväntningar gång på gång. Trots att det ibland inte alls legat i linje med Din...