Jag vill dela med mig av ett sunt och sant citat av Alexander Graham Bell som lyder :
When one door closes, another opens; but we often look so long and so regretfully upon the closed door that we do not see the one which has opened for us.
Det här är något som jag tror många kan känna igen sig i när vi tagit stora och kanske livsavgörande beslut i livet som t ex byta jobb, partner, bostad osv
Vi styrs av rädslespöket och tittar i backspegeln så mycket att vi glömmer att öppna upp oss för det nya som faktiskt nu tar plats i våra liv. Vi sysselsätter oss gärna med att ångra oss och titta på sånt som vi tror att vi missar i och med vårt nya beslut istället för att se möjligheterna som nu öppnas. Vi tänker tankar som "men tänk om jag hade..." eller "jag kanske tog ett förhastat beslut" "tänk om det hade varit bättre att...." Dessa tankar fullkomligt äter vår energi och tar oss inte framåt i den riktning vi faktiskt vill. De tar oss in i stagnation och bakåtsträvan. Det är ju också totalt meningslöst att älta sånt som redan tillhör historien. What´s past is past.
Eftersom jag själv varit en person som ältat, ångrat och backat så vet jag vad jag talar om här och vad det leder till men mest vad det INTE leder till.
Bra klokord! Spar dem!
SvaraRaderaJapp!
SvaraRaderaMeditation och medveten närvaro-träning är det som befriar mig.
Både från ältande och framtidsoro.
Varma hälsningar!
Jahadå....jag känner då absolut igen mig. Det har då både öppnats och stängts, å jag har då bara stått och sett på och inte fattat nånting. Hamnat i flow och lyckats bryta det med. Ibland betungande med den vetskapen istället för att även ta det som min lärdom....
SvaraRaderaPuss
Ett skönt sammanträffande.. jag släpper taget är nämligen det senaste jag arbetar med fast med mig själv.. när fel tankar/känslor snurrar så släpper jag taget och låter nåt nytt komma in..
SvaraRaderaTack för din fina kommentar hos mig, har känt mig lite bloggtrött och oinspirerad och funderat på om jag har så mycket mer att ge bloggvärlden.. men det kanske jag har trots allt. Det kanske bara är så mycket annat i verkliga livet som finns hos mig nu och som jag måste ta itu med och den skrivande tanken får vila lite