måndag 9 november 2015

KONST-igheter

 Det här med att vara konstnär är i mångt och mycket inte ett val för mig. Det är mer ett kall. Eller en ventil där jag uttrycker den inre känslan, upplevelsen och inspirationen. Skapandet blir ett sätt att släppa ut det som finns inuti. Det kräver också ett slags mod att hälla ut allt det man är på en duk till allmänhetens beskådan. Det är också en källa till glädje, utveckling, förståelse och ren kommunikation. En kommunikation med betraktaren men också med mig själv. 

Det är så spännande med konst för den kanske inte alls betyder samma sak för betraktaren som den betyder för mig. Tolkningen är ju alltid fri. Ibland väcker verket något i betraktaren som kanske inte alls var tanken hos själva konstnären. Alltså skapas ju konst alltid två gånger. En gång av konstnären och en gång av betraktaren. I samma stund som jag visar och släpper mitt verk är det fritt att leva sitt eget liv.

De här två målningarna är mina senaste verk. 
De är båda sålda


" Bakom det ditt öga kan se finns den jag är "
65 x 65 cm
Akryl på duk
SÅLD


"Kom Du är fri"
Akryl på duk
90 x 110 cm
SÅLD

3 kommentarer:

  1. Har inte tänkt på det där att det skapas två gånger.
    Men så är det ju!
    Så älskar jag, kom du är fri. Känner igen mig i den. I det jag ser.

    Kram till dig!

    SvaraRadera
  2. Underbart vackra och väcker säkert helt andra funderingar i mig än vad du tänkte när du målade dem.
    Jag har vågat LÅTA andra se mina bilder (eller vad jag nu ska kalla dem) även de som är så nära att jag egentligen inte vill visa dem. Jag vet inte vad betraktaren ser eller tänker. Om bilderna tolkas utifrån deras egna känslor eller om de ser mig i dem. Jag har ingen aning. Det är både spännande och otäckt. Rädsla att synas, glimta igenom i det som är jag i det jag målar, är så härligt men samtidigt så fruktansvärt otäckt att jag blir rädd. Rädd för att synas. Trots det jobbar jag ihop i ett projekt med en vän och om ett år är det meningen att vi ska framföra det någonstans, en kombination av ord, sång, musik och mina bilder. Så det är dags att kliva ett steg längre ut! För visst är det härligt det här hur rädd jag än är.
    Kram
    Ann-Charlotte

    SvaraRadera