tisdag 19 maj 2015

Inspirerande livssamtal med Ulla Sjöberg

Nu var det länge sedan ni fick ta del av ett "Inspirerande livssamtal" här på bloggen. Jag påbörjade ju en serie intervjuer och samtal med människor jag inspirerats av för länge sedan. Nu känner jag att det är dags att plocka upp det här igen och dela med mig av alla fantastiska människor jag möter på livsvägen. Det finns så mycket fantastiska inspiratörer där ute som vi kan låta oss berikas av. Tillsammans blir vi ju mindre ensamma.

Så varsågoda, här kommer ett litet inspirerande livssamtal med min vän Ulla Sjöberg

Jag arbetar, som många redan vet, som lärare på Akademi Coachstjärnans Utbildningscenter. Det medför att jag får träffa väldigt många intressanta och härliga människor. För flera år sedan hade vi en kursdeltagare från Skåne som gjorde starkt intryck på mig.  En präst inom svenska kyrkan vid namn Ulla Sjöberg. En härligt smittande kvinna som kom in och fyllde hela rummet med entusiasm, engagemang, glädje och medmänsklighet.


Vackra Ulla i sin prästklädnad i Vilhelmina kyrka
Berätta lite om dig själv. Vem är Ulla? Oj vilken svår fråga. Ulla är en kvinna som vill leva livet fullt ut. Hon nynnar ibland på sången: "jag vill känna att jag lever. känna att jag levt mitt liv (Gabriellas sång). Ulla är nyfiken på livets innersta mening och på att utforska hur vi människor hittar fast mark under fötterna och himlen inom oss. Jag går ständigt vidare och söker ny kunskap genom studier och möten med människor Detta har tagit mig dit jag dit jag är idag. Mina rötter har jag i Skåne vid havet. Min nyfikenhet har tagit mig runt stora delar av Sverige och jag har alltid en längtan till Norrland, där jag haft glädjen att få jobba vid flera tillfällen. Jag lever min dröm efter många omvägar i livet. Att få tala om tro och livets stora frågor. Jag möter människor i livets alla skiften, i glädje och sorg som präst och som samtalspartner och coach. Jag föreläser om att ta sig upp när man är nere och om allt som har med tro och tvivel att göra. Jag är i full gång med att ta fram en logotype och en
hemsida. 

Vad är viktigt för dig i livet? Två saker. Det viktigaste för mig är att vara förankrad i livet. I min logotype finns ett ankare i centrum. När livets stormar viner så gäller det att vara förankrad att ha ett ankare på sin livsbåt. Det andra är att våga följa min längtan. Att lita på det jag känner och vill oavsett vad alla andra har för synpunkter. Våga gå min väg och lyssna till livet inom mig. Jag är så glad att jag valde att följa min längtan att bli präst och inte lyssna till alla som tyckte jag var galen som lämnade mitt trygga tandläkarjobb för ett helt nytt liv.

Hur har vägen till ditt nuvarande yrkesval sett ut? Ja den vägen har verkligen varit krokig, Men vårt allt. Jag har det underbaraste jobb som finns. Jag är präst, diplomerad coach och har en utbildning i mental träning. Jag älskar att finnas där för att dela sorg och glädje med människor och ge stöd och skapa lugn och trygghet och öppna ett tryggt rum för de svåra frågorna i livet. Som präst har jag tystnadsplikt och möjlighet att hjälpa människor att släppa taget om svåra upplevelser i och förmedla förlåtelse. Som samtalspartner och coach med min prästerfarenhet som grund kan jag ge stöd och motivation. Efter studenten läste jag till tandläkare och var samtidigt otroligt nyfiken på detta med tro. Jag sökte mig till alla möjliga kyrkor och samfund .En dag förstod jag att jag skulle stanna i svenska kyrkan. Jag upplevde en omtumlande kallelse till präst men jag tackade nej till Gud. Absolut inte. Jag var så blyg då och läste istället klart min utbildning blev tandläkare och gifte mig. Fick barn. Men gick ofta i kyrkan. Jag bar på en inre längtan. Jag visste inte riktigt vad det var. Många år senare råkade jag ut för en mycket allvarlig bilolycka och i samband med detta upplevde att Gud kallade igen och denna gång vågade jag gå vidare. Jag började läsa till präst och blev prästvigd av KG Hammar 1995. Sedan arbetade jag i mina båda yrken under en del år. Mitt huvudämne i min prästexamen är religionspsykologi. Jag har fortsatt vidare studier i detta och i mystikens teologi och jag har skrivit en uppsats om "Depression och skapande". Jag kom i kontakt med Lars-Erik Uneståhl och den mentala träningen och har själv utbildat mig vidare hos honom. Jag utbildade mig även till coach, vilket gav mig många "verktyg" att använda för att stödja och motivera människor att verkligen våga följa sin innersta längtan och att hitta sina drivkrafter och sin styrka,

 Vad kan man mena med att något "finns". T ex Gud? Jag får ofta frågan om Gud finns och om man kan lita på Gud. Gud är ett mysterium. Gud går inte att förstå så som vi människor tolkar livet. För att se det gudomliga i livet måste man öppna trons ögon. Har du plockat kantareller någon gång? Gått där med en tom korg. Inte en kantarell i sikte. Så plötsligt ser du den första kantarellen och då öppnas liksom kantarellblicken man zoomar in och plötsligt ser du fler kantareller. Likadant är det med trons ögon. Förundran är också en nyckel. Jag åkte tåg till jobbet. En strålande vacker höstdag och plötsligt såg jag höstens skönhet, Jag blev alldeles hänförd av höstens kaskad av färger, Och jag minns att jag tänkte är detta en ovanligt vacker höst? Eller har jag levt så många andra höstar och inte sett hur vacker naturen är? Har jag varit för upptagen av jobb och allt så jag missat denna oerhörda skönhet? Det var en mycket stark upplevelse av att livet är så mycket större.
Jag konfirmerar just nu en vuxen man och vi talar om att detta med det gudomliga är som om du ser himlen spegla sig i en sjö. Du ser himlen och den finns där men du kan inte ta på den då försvinner den. Och ändå finns den. För mig är det gudomliga inneslutet i det vardagliga.  Att hålla ett nyfött barn i sina armar. Att hänföras över en vacker solnedgång eller att titta upp mot stjärnorna en höstkväll och tänka finns det något slut? Det gudomliga finns i varje människa jag möter. Jag kan aldrig förklara Gud Jag kan bara ana det gudomliga. Gud är kärlek Gud är Närvaro. Gud är relation, Det som för mig närmare det gudomliga är att följa min längtan .

Är tro och vetande helt skilda saker? Nej en människa är född med intellekt och förstånd och många olika förmågor. Tänk så viktigt med all forskning och all kunskap. Men en människa är också mer. Det där att stå under stjärnhimlen en mörk höstkväll och någon säger   har rymden något slut? Och det liksom känns. Som ung funderade jag mycket på detta och fann ett svar i en Psaltarpsalm : Var inte som hästar och mulåsnor utan förstånd, på vilka man lägger töm och betsel för att tämja dem, annars får man dem inte fram." Ps 32:8,9 För mig betyder det - Tänk själv använd din begåvning och ditt förnuft och din vilja och våga lita på  att du är älskad precis som den du är. Tron är att vara förankrad att veta att Någon finns som aldrig lämnar mig vad som än händer i livet. Som älskar mig och vill att jag ska vara den jag innerst inne är.

Hur samlar du energi? Jag älskar naturen och allt som växer. Jag vandrar vid havet med min hund och begrundar livets frågor. Jag samlar energi bland mina växter. Att bara gå där och vattna, plocka vissna löv och pyssla om mina växter ger mig lugn och ny energi. Jag gillar också att träna .Och att se film och träffa vänner. Det finns mycket och att gå på en stilla mässa med fin musik. Är jag riktigt slut åker jag på retreat eller bokar in mig på något kloster några dagar.
  
Berätta om ett magic moment i ditt liv. Jag var på en kursgård i Bohuslän i somras och det var i början av september. På kvällen sa kursledaren ikväll kan det vara mareld. Det visste jag inte vad det var men blev nyfiken. Jag tog min baddräkt och gick i mörkret ner till bryggan. Där stod några människor. Jag frågade: hur gör man? Jo vi letar efter stenar som vi kan kasta i havet för att se mareld. Men vi hittar inga. Då tog jag på min baddräkt och hoppade i havet. Det var det bästa jag gjort. Jag simmade i ett han av gnistrande stjärnor. Det var magiskt. För mig blev detta en underbar bild av vad tro är. Vi måste dyka i trons hav och börja simma för att upptäcka den gnistrande skönheten. Livet kan vi inte uppleva utifrån. Vi måste leva inifrån.

En av Ullas alla vackra naturfoton där hon fångat fragment av livets skönhet
Hur tacklar du motgångar på bästa sätt? Bönen hjälper mig att formulera det svåra . Jag kan ropa till Gud ".Hjälp" och säga precis det jag känner. Ofta går jag ner till havet och talar Allvar med Gud. Berättar precis vad jag bär på. Sen går jag hem och gör en plan. Då plockar fram min egen verktygslåda. Den innehåller det jag lärt mig av livet och av utbildningar jag tagit till mig. Den fungerar alltid Där finns meditationer, mental  träning och mycket mera. Det är viktigt att göra något och inte bara sjunka ner i uppgivenhet. Jag tränar kroppen ,åker och simmar, går på gym, cyklar det förändrar alltid min sinnestämning, Ibland har jag också bytt sammanhang.. T ex åkt till Norrlands magiska fjällvärld. Att byta sammanhang och perspektiv är enormt kraftgivande.

En ljuvlig solnedgång skildrad genom Ullas kameralins

Har du någon förebild och vad gör denne speciell för dig? Jag har många förebilder och inspiratörer.  Martin Lönnebo den förre biskopen i Linköping är en. Han är en genomvis människa. Med en hängiven och lågmäld livsstil. Han målar med orden så att den skimrande bilden av livets djupaste mening blir synlig. Thomas Sjödin och Ylva Eggehorn är en andra författare som också med sina ord visar på hur vardagens händelser innefattar evighetens rymd. Detta att fånga det stora Mysteriet, den oerhörda evigheten och låta den landa i vår verklighet och glimma till en stund. Det inspirerar mig. För mig är det största att vara uppkopplad på det himmelska nätet och samtidigt möta varje människa just där hon är med kärlek och närvaro och hjälpa henne att upptäcka det gudomliga ljuset och den kraft hon har inom sig. Och så Olle Carlsson prästen som skrivit den fantastiska boken "Kristendom för ateister" och som öppet berättat om sin svåra livsresa – han är också en stor inspiratör för många däribland mig.

Tusen tack Ulla för att du delade med dig och all lycka önskar jag dig










4 kommentarer:

  1. Vilken underbar intervju!
    Älskar att hon uttrycker att gud är en relation.
    Att det egentligen då (min tolkning) inte finns det där påtvingade "gud som sig bör" utan att det är helt upp till mig.
    Den satt fint i dag!

    Kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja Ulla är en inspirerande person verkligen.
      kram på dig Hannis

      Radera
  2. Åh, älskar de här inläggen med inspiratörer där man får möta nån i bild och läsa deras tankar.Ett möte trots att man inte mötts, det tycker jag är fint. Tack Ulla för att du delat med dig kring dina tankar och din livsresa. Kramar

    SvaraRadera
  3. Jag läste inlägget för länge sedan men kände för att läsa det igen.
    Av vissa samtal blir jag liksom lycklig i hjärtat och det blev jag här.
    Det känns som en trygghet, tillit till livet, lugn och närvaro.

    Puss o kärlek <3

    SvaraRadera